söndag 8 juli 2012

08.07.12 Fånge i mitt eget liv

Idag när vi kom hem rök allt hår.
Innan vi åkte till Norrköping rakade jag av håret på 5 mm men det har rasat i stora tussar i helgen så nu var det lika bra att raka av allt. Idag körde vi 1 mm!!!
Känner mig riktigt chockad hur fort det kan gå. Den där lilla cellgiftstabletten som jag äter på lågdos (1 tablett om dagen istället för 2-4) har jag ätit i 7 dagar och på den korta tiden har allt hår rasat av!? Inte för att jag bryr mig men det gick fortare än jag anat.

Det har varit jobbigt i helgen att torka håret med handduken när man duschat och örngottet har varit så hårigt på mornarna. Asäckligt som Joel säger.

Förra inlägget kanske blev lite hackat och malet och jag glömde en del detaljer. (Satt väl och nickade till några gånger under skrivelsen...)
Min läkare ringde i torsdags kväll och berättade att trombocyterna gått ner ytterligare från 73 till 60. (ska vara minst 165) Därav näsblodet.
I och med detta ska jag också vila med den lilla extra tabletten fredag-söndag och ta den på måndag och tisdag igen. För hoppningsvis har kroppen jobbat upp sig lite så att trombocyterna gått upp och kropppen grejjar 2 dagar av små cellgifter igen. Jag ska ta tabletten måndag och tisdag och sedan ta prover på tisdagen igen.
Xelodan fortsätter jag äta lågdos tre gånger om dagen.


178 kommentarer:

Sandra sa...

Du är vacker ändå, din styrka lyser i genom.

Emelie sa...

Har så svårt att förstå:( Den situation som alla blundar för och "det händer inte mig" har tyvärr drabbat dig.. Själv hade jag en svår hjärnhinneinflammation 2001 som gick ut i mitt blid och jag hade få timmar kvar att leva. Som tur är svarar min kropp på antibiotikan! Men min mamma trodde det var slutet för mig. Brukar ibland säga för mig själv att min kropp var stark och jag hade tid kvar att leva. Nu har jag 2 underbara barn, och det går inte EN dag utan att jag tänker på döden. ALLTID tänker jag på det.. ;( Du är en underbar persons och jag tänker ofta på dig.. Kramar från Emelie

Anonym sa...

Du finns i mina tankar, ber för dig.
Kramar Hanna i Småland

Anonym sa...

Du är fin ändå Elisabeth <3
Många kramar till dig @-}--
Kram Marianne

Anonym sa...

Du är fin ändå Elisabeth <3
Många kramar till dig @-}--
Kram Marianne

anne sa...

Vackra kloka Elisabeth! Jag önskar dig allt gott som finns och många många goa dagar med din fina familj! Kram från Anne

Anonym sa...

Elisabeth ! Önskar nu att du ska bli lite bättre,håret växer snart ut igen,o du, det gör inget, för du klär faktiskt i den frisyren.
Ha de gott Kramiz Gull i Skåne.

Anonym sa...

Du är så vacker även utan hår.
Kan inte i min vildaste fantasi förstå vad du går igenom men du är en fantastisk människa.
Kram Annica

Anonym sa...

En skönhet klär i ALLT Elisabeth! Vila nu ordentlig och ta igen dig så håller vi tummarna att proverna är bättre till veckan. KRAM Annika

Anonym sa...

Du är fin som du är... Du är en sån varm kvinna , kärleksfull och omtänksam!! Du kämpar för varje sak du du gör för dina nära , du har mer kraft i det du gör stort eler litet än någon annan.., jag känner med dej varje dag och uppskattar allt jag har...Ditt sätt att utrycka dej på går rakt in i själen..så mycket som du ger av dej själv varje dag till oss är otroligt! Hoppas du får finnas läänge till. Kärlek till dej från mej .. Jessica Gved

Att andas ska vara enkelt sa...

Skickar kärlek & ljus till dig och din familj <3

Anonym sa...

Du finns alltid i mina tankar.
Kram Barbro

Anonym sa...

Du är en mycket vacker o stark kvinna har jag alltid tyckt, men nu utan hår är du vackrast ändå. En riktig madonna!

Anonym sa...

Styrkekramar i massor till dig.
tänker på dig varje dag.

/ också en mormor

Anonym sa...

Tänker på dig, med värme och kärlek

Sister Moonshine sa...

Allt stöd från mig till dig. Kram.

Anonym sa...

❤❤❤

Louise sa...

Du behöver MÅNGA och STORA kramar, så här kommer några från mig!

DYKARMAMMA sa...

Kärlek! Du har så länge varit den största inspirationen. Att ge så mycket, att visa att man kan leva varje dag, att uppskatta alla i sin omgivning. Att fylla dagarna med mening. Varje dag. Du är så fantastisk. Och jag önskar av hela mitt hjärta att du inte var i den här situationen. Varmaste kramarna och omtanken!

Anonym sa...

Min syster beskrev det alltid som att hon var en "pjäs" i ett dataspel.

Kramar Karin

Anonym sa...

Dum fråga i min okunnighet. k
Kan du inte få blodtransfusioner för att bli lite piggare ?
Kram /"Kinna!

Anonym sa...

Du är vacker!

annika sa...

Skön tröja och en ännu skönare böna sitter där i!

Själv fick jag blodtranfusioner för att öka dessa trombisar, så det kan ju vara ett försök för dig oxå?

Kramisar!!

Anonym sa...

Ja, jag undrar också varför du inte
får blodtransfusioner?

j´shörnan sa...

jag blir mer och mer imporerad på din styrka här i livet jag beundrar dig. Du är den starkaste människa jag någonsin har hör och sätt jag läser din blogg varje kväll och blir inspirerade av dig och kärlek till ditt liv och familjen kämpa på du är bäst. Kram maria

Anonym sa...

Du är faktiskt jättesnygg med millimeterhår:-) Önskar det kunde bli lite bättre ordning på proverna ett tag så du slipper dessa dystra besked så tätt....att Du får vila och umgås med de närmaste...ännu i många, många, många dagar framöver......Kramar till Dig och Din fina familj..../Carina.

CM sa...

Önskar att du får må lite bättre och njuta tillsammans med nära och kära, utan en massa skit hela tiden.

Tänker på dig och hoppas lite varma tankar härifrån kan ge nån sorts energi hos dig.

Anonym sa...

Du är så lugn och skriver så sakligt och fint i denna blogg. Att du älskar din familj det är det som genomsyrar bloggen. Önskar jag kunde skriva nåt bra och uppmuntrande men jag är inte bra på det. Jag följer din blogg och det skär i mitt hjärta. /elli i Kukkola

LjusneLotta sa...

Det vackraste har vi på insidan, MEN jag tycker banne mig du är snygg dessutom. Du ger så mkt till alla hela tiden, du är verkligen en bra och skön förebild. Jag tycker om att du gör allt av varje dag och fortsätter leva hela tiden, trots allt. Jag har bara egentligen en sak som tynger mig, jag kommer sakna dig och tycker nog du ska ta PC med dit du ska. För ingen kan beskriva som du.


Alla kramar ♥ ♥ ♥ i världen till dig.

Kram Lotta F

Anonym sa...

Din rubrik är så talande och ofattbart tung. Jag kan inte förstå eftersom jag aldrig varit i din situation, bara ana hur det är att tackla alla känslor du måste igenom.
"Fånge i mitt eget liv"... ja kanske, men du har fångat så många andra med ditt liv. Du har lyckats fånga och beskriva känslor som jag trodde var obeskrivbara. Du har lyckats fånga mig genom ditt underbara sätt att skriva. Du har fångat många människor och fått oss att tänka till, omvärdera och se saker från ett nytt perspektiv.Framför allt har du fångat mitt hjärta och jag trodde nog aldrig när jag började läsa din blogg att jag skulle känna så här starkt för någon jag aldrig träffat.
Kram, kram och ännu mera kram, Elisabeth.
//Tvåbarnsmamman

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Varje dag har jag läst din blogg, fann den via Jennys blogg, Jenny som gick bort i våras.
Jag har inte kommenterat här förut.
Jag vill inte skriva som alla andra, fast många skriver så rackarns klokt. Jag skriver... Suddar....skriver.....suddar och tänker " skriver en annan dag, det blir typ lika som alla andra skriver, och då blur det inte som jag vill. Jag vill skriva så du hajjar till och förstår att jag verkligen TYCKER såhär. Men vad löns det, du känner ändå inte mig! *s* Så konstiga tankar jag har. Ser jag nu.

Hursomhelst. Mycket cancer har det blivit ikring mig.
Har haft många drabbade-men friska i min omgivning, men även har vi förlorat tre nära personer på relativt kort tid. Tankarna har kommit tätare och tätare att det är inte OM jag drabbas, utan NÄR. Mina tre små barn ser jag hjälpa mig, som dina barn idag hjälper mig. Jag funderar på extra försäkringar så de klarar sig ekonomiskt. Jag funderar på massor som om jag redan drabbats. Läser min blogglista. Alla har cancer. Jag våndas med dem, anhöriga och funderar.
Tills nu.
Du lever i allra högsta grad, till fullo och ger dina barn varje tillgänglig minut:och du är sjuk.
Jag är frisk och vågar inte leva!
Du har lärt mig Elisabeth att ta tillvara på tiden, livet och älska VARJE stund. Jag kan visst fortsätta följa mina bloggar, men leva fullt ut.
Du är en sann förebild (jo men DET har du väl aldrig hört förut, eller?) och TACK för att du finns!
När vi lämnar jordelivet tycker JAG huvudsaken är att man gjort en skillnad, hoppas jag kommer dit en dag.
Största kramen till världens enligt mig bästa du!!!

Anonym sa...

❤❤❤

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
OK.hoppas nu att trombocyterna,blir
fler snart!(såg på nyhetsmorgon idag,sönd).Och hoppas du bor i rätt
kommun,som har RÅD att ge bästa cellgifterna mm.Det är upprörande,att pengar spelar roll,mot LIV och DÖD!(gäller alla,så klart!Hoppas du får må bättre snart,och får GOD TID,
mångavarmagoakramar,
kicki Vö (m make)

Anonym sa...

Där hittade du alla ord som jag så länge försökt finna!! Förstår precis vad du menar, känner likadant men Elisabeth har fått även mig att tänka bättre och även må böttre rent psykiskt och för det kommer jag vara henne evigt tacksam. Sorligt dock att någon annans olycka och elände ska få en att värdesätta det man har!

Anonym sa...

Omtanke, Kärlek, Ljus och Värme ♥
Gerd

Anonym sa...

Söndags kram Ylwa!

Sara sa...

Såg dej på avstånd i lördags vid avslutningen för sportscampen, hade också barn där. Efter att ha följt din blog sen något år var det nästan som att se en gammal bekant (vilket jag vet är jättedumt, jag vet en del om dej, men du känner inte mej). Vill bara säga att det strålar kärlek och livsglädje om dej! Du är en stor inspirationskälla när det gäller att fånga livet! Tack för att du delar med dej, önskar så att du får all tid du vill!


Styrkekramar till dej!

Anonym sa...

Fina du! Jag har följt din blogg länge länge.Du berör så otroligt och du är en fantastisk person. Jag känner sån sorg över det som drabbat dig och din familj.O jag känner sådan beundran för du hur du hanterar situationen och allt som du gör för din familj. Jag hoppas på mirakel, hoppet är väl det sista som överger. Jag önskar så att du blev frisk. Nu blir det surrigt, det är svårt att skriva ner det man känner på ett klokt sätt. Du har i alla fall lyckats med att få mig att tänka till lite extra. Jag känner glädje över livet och att jag har det bra, jag har hälsan och min härliga familj.
Du får mig att inse vad som är viktigt och värdefullt i livet.
All kärlek och styrka till dig!
Från en annan Elisabeth

Mia sa...

Kramar till er! Du är otrolig! Styrka till er! Kram Mia

Elisabeth W U:a sa...

Jag har varit bortrest i nästan 3 veckor,har nu läst ifatt dina inlägg. Närståendepeng på helg får man visst ta ut om man jobbar helg på schema! De det är bara arbetsdagar som ska skrivas upp inte lediga dagar. Krångligt system är det!!
Du är enormt duktig på att ta tillvara din tid! Att du älskar din famlij råder ingen tvekan om. I alla dina inlägg lyser det kärlek till alla dina killar! Så mycket sorg och ledsamhet denna hemska cancer skapar!! NÄR hittar de lösningen på denna hemska sjukdom?!

Anonym sa...

Jag vill att du ska veta att jag beundrar dig så mycket. Du är som en extra mamma för mig. Du har många fina egenskaper som jag också vill ha. Jag vägrar ge upp hoppet om att du kan bli frisk. Jag hoppas och ber. Kram fina fina du. Skulle så gärna vilja känna dig på riktigt! Kram ännu en gång. Jesus är med dig vare sig du vill eller inte!

Lisbeth sa...

Tänker på dig, tjejen!
Ledsen att du mår så dåligt, och beundrar dig och din familj för att ni verkligen försöker ta vara på tiden ni har tillsammans.
Du är en förebild för många, med ditt fantastiska sätt att förmedla det som händer dig.
Stora kramar

Helen sa...

Skickar en varm kram till er alla...

Anonym sa...

Blir så ledsen när jag läser dina inlägg men samtidigt så tar jag till mig det du skriver. Att jag ska bli bättra att leva nu och inte se problem i så mycket. Min familj är frisk och vi har det bra. I mars gick en av mina äldsta kompisar bort i cancer, 39 år gammal. Tror att hon tänkte mycket av det du skriver men som jag aldrig fick reda på. Håller tummarna för att du får vara med oss länge till. Kram!

margit sa...

kramar i 1000tal-margit

Anonym sa...

Fina elisabeth♥
Många styrkekramar från veronica i västerås

Anonym sa...

Hej Elisabeth du fina!

Ja du är faktiskt jättefin och snygg i ditt korta hår:-)

Anonym sa...

Du är ännu vackrare i kort/inget hår.
Jag hoppas att du har det bra, inte ont, inte en massa besvär...hoppas du kan njuta av den vackra dagen och kvällen.
Jag önskar att jag kunde klippa sönder cancerburen och släppa ut dig...men vi ska inte tappa hoppet, jag tror och hoppas att du kan må bättre igen och fortsätta med dina mediciner och att de bromsar upp...KRAM

Anonym sa...

Du är finast av alla oavsett längd på håret. skulle vilja krama om dig hårt och länge. Du finns i mina tankar.

jag har tänkte på en sak och det är att Jörgen alltid är välkommen att kontakta mig om han har någon fråga om Joel och det som rör hans funktionsnedsättning. Det dyker ju upp saker hela tiden och jag har ju gjort resan och hjälper till med allt jag kan och som Jörgen kan behöva hjälp med. Han kan ringa eller mejla mig när som helst. Bara så att du vet om du vill hälsa honom det. Om det känns bra för er så klart.

Kramar i massor från Maria E med "stora Joel"

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Kikade tillbaka i din blogg lite... många guldkorn och så dom där kornen man inte vill ha.. MEN dom struntar vi i just nu tycker jag!
Tittade på bilderna från 15/12-09 och 22/12-09... VILKA GOA BILDER på dian grabbar!!!
Dom ser ut att ha STARKA band!!!

STOR VARM KRAM

Anonym sa...

Tänker mycket på dig nu Elisabeth.
Varma kramar/Jeanette

Anonym sa...

Tänker varje dag på er. Många kramar, Åsa från dalarna

Anonym sa...

Du är fantastisk, vacker, helt otrolig, förebild, kämpe, och en otrolig mamma i mina ögon. Det kan inget ont i världen nånsin ta ifrån dig! Jag ber för dig och familjen! Kram Lisa

Anonym sa...

Styrke kramar till dig och din familj Elisbeth! Du är så vacker, så underbar. Man vill bara ge dig ett annat liv, ett liv du förtjänar... Ett liv utan cancern och ett liv med obegränsad tid...

Klickar in här varje dag, tänker på dig och din familj flera gånger per dag. Blir så ledsen och rörd då jag läser vad du skriver men samtidigt så himla glad ATT du skriver. Att du fortfarande, lever och lever ett liv med din familj och dina nära och kära.

Återigen... Massa kramar till dig<3

Anonym sa...

HEJ Elisabeth!
Hoppas allt gick enl planerna,ang
besök på sjukhus
Men att Du mår bra,så bra som det
kan:)Jag håller alla tummar ännu,för att Du få mer TID,
mångavarmatröstekramar,
kicki Vö (m make) en hälsning till
din fam oxå!

Anonym sa...

Tänker på dig när jag hör denna underbara låt http://www.youtube.com/watch?v=j8VdehTuZfw
// Monica

Anonym sa...

Har följt din blogg under en längre tid, men aldrig kommenterat. Det är helt overkligt vad du tvingas gå igenom. Allt man kan skriva FANTASTISKA MÄNNISKA all kärlek till dej och din familj. Många styrkekramar <3<3<3 från Ingrid i Helsingborg

Anonym sa...

Bara en massa massa kramar, för jag finner inga ord.
Marléne i Järla Sjö

Anonym sa...

Jag har läst din blogg ett tag nu, och kämpar tillsammans med er. Du starka människa. Du har lärt mig att leva medan man kan. Och ja nu tar jag rätt på tiden jag har. Det som händer det händer ändå. Önskar jag göra något för dig, men har förstått att du har många fina vänner runt om dig som stöttar dig och din familj.
Hoppas värdena blir bättre så du kan njuta av sommaren!
Styrkekramar från mig.

Anonym sa...

❤❤❤

Anonym sa...

Många kramar till er <3<3<3<3

Anonym sa...

Tisdags kram! Ylwa

jenny sa...

Tänkte fråga hur du tänker kring att Jörgen träffar en ny kvinna sen?

Tror du han kommer att ha samvete att göra det? Vill du att han ska göra det?

Är det något ni har diskuterat? Hans blivande är ju ändå en människa som kommer att vara betydande för dina barn.

Är bara lite nyfiken, kan inte riktigt själv föreställa mig hur man gör.

Anonym sa...

Otroligt korkad fråga i detta skede i Elisabeths liv.

Anonym sa...

Hur tänkte du nu? Nu hade du nog lite "otur när du tänkte".

Polkagrisglass sa...

Men snälla jenny...hur nyfiken får man vara på andras privatliv egentligen? Tycker inte vi har och göra med detta överhuvudtaget

Anonym sa...

Som sagt... De har väl varken vi eller du med att göra... Tycker de va att gå lite för långt!!!

Anonym sa...

Elisabeths blogg väcker många tankar och funderingar. Jag har också tänkt en massa frågor men då vi inte är Elisabeths riktiga vänner bör vi nog behålla dessa funderingar för oss själva. Som nära vän till E kan man säkert ställa både konstiga och privata frågor men jag anser inte att vi här på bloggen har samma rättigheter.

Kram

Anonym sa...

Till Jenny!
Hur osmaklig får man vara?
Kan du ta bort din dumma fråga omgående, har du ingen känsla för vad du ställer till med? Det är som att slå på en som redan ligger platt - VISA HÄNSYN för f-n!!!!!

Anonym sa...

Jenny ! Hur kan man vara så osmaklig, hur kan du bara ställa sådana frågor du inte har ett dugg med att göra,att bara komma på tanken att fråga,du borde skämmas .
Gull i Skåne

Anonym sa...

Ojoj hörde ett uttryck som stämmer här sista galningen är inte född än. MÄRKS JU PÅ IDIOTISKA FRÅGOR.

Anonym sa...

Men Jenny hur kan du ställa en
så grym fråga?!

Anonym sa...

Åhh Elisabeth, jag hoppas verkligen att du förstår att dom som ställer "osmakliga" och rent privata frågor på din blogg,inte representerar alla oss andra:(
Hoppas du har det så bra som du kan och att du känner styrkan och kärleken som vi bloggläsare vill förmedla till dig.
Du är i mina tankar ständigt.Kärlek/Jeanette

Stevens mamma sa...

Hej allihopa! Jag brukar aldrig ge mig in i en diskussion på denna blogg eftersom jag anser att det bara fortsätter att trigga igång diskussioner som aldrig har varit allas vår Elisabeths syfte! Syften med bloggen anser jag att Elisabeth har förklarat otaliga gånger.
Vad jag tycker är viktigt är att ni som har frågor och funderingar föreställer er hur NI skulle känna er om ni var i denna situation och fick dessa frågor? Kontentan av det hela innebär ett för mig givet svar! Tänk ur ett moraliskt och medmänskligt perspektiv innan ni publicerar inläggen, för om historien skulle handla om mig så skulle jag inte bli vidare upplyft av en del frågor..
Jag vill återigen förtydliga att det är Elisabeths grymma verklighet vi läser om och låt henne få bearbeta sin berättelse på hennes eget sätt utan personangrepp eller kränkande och nedsättande kommentarer.
Hoppas att jag inte sätter igång någon fortsatt diskussion nu eftersom det inte är mitt syfte! Tänk kärlek och medmänsklighet istället och låt Elisabeth få fortsätta att skriva det hon vill dela med sig av!

Anonym sa...

Så kloka ord från Stevens mamma......
Att tänka till innan man kommenterar borde vara en självklarhet.....
Ord som skrivs blir så "brutala" och onyanserade och kan ge stora ärr......
Massor av styrka till dig Elisabeth och din familj!
mariab

Moa sa...

Jag tänker på dig och din familj ofta om dagarna! Världen är så orättvis..
All styrka från mig till dig!
Massor av kramar från Moa

Anonym sa...

Vilket bra inlägg, tack!

Sandra sa...

Hej. Jag är en av de läsare som läst din blogg ett bra tag (sedan Sofias änglar-avsnittet) utan att göra mig till känna. Vill bara lämna ett litet spår efter mig och skickar samtidigt med en stooor styrkekram. Du har verkligen berört mig, liksom du har berört så många andra. Din styrka trots att du är så utsatt är helt fantastisk. Jag ser upp till det, då jag själv är 19 år och precis tagit mig ur en djup depression som jag fick efter mina föräldrars situation. Jag var den som gav upp helt, känslomässigt, mesans du som befinner dig i en ännu värre livskris visar att varje dag är en gåva även om känslorna svajar. Jag ser upp till dig enormt mycket, och just den styrkan. Jag önskar att min egen erfarenhet på något vis har gett mig samma styrka, som jag kan ta fram och använda när nästa livskris når mig. För livskriser kommer det nog flera av. Återigen en superstor styrkekram från mig!

Anonym sa...

Vill bara skicka en varm kram i regnet och hoppas att du kan sila bort de allra konstigaste kommentarerna å frågorna här. Jag tror att det inte finns nån tanke på att DU faktiskt är en person precis som oss alla andra utan j
ag tror att en del ser din blogg som en bok eller tv-serie och kan inte förstå att de helt enkelt verkligen riktar sina frågor rakt in i ditt verkliga liv. Verkligen ingen ursäkt men..... Kram Jennie

Sara sa...

Hej Elisabeth!

Jag började läsa din blogg i förrgår och har blivit så tagen av din historia. Livet är så fruktansvärt orättvist och jag har gråtit mig igenom vissa av dina inlägg. Du verkar vara en sån fantatisk människa med en helt otrolig kämparglöd! Mina tankar är hos dig och din familj. Kramar

Anonym sa...

Bra inlägg. Elisabeths liv är ingen bok, det är på riktigt. Tror många inte förstår det. Kram från en annan mamma till tre pojkar.

Anonym sa...

Idiot :(

Anonym sa...

Det är bara en människa här, som
har ställt en grym fråga, alla ni
andra ger ju så mycket stöd till
Elisabeth.

alex sa...

Ingen på jorden har obegränsat med tid, men om jag kunde skulle jag ge lite av min till dig. Om du har möjligheten att resonera med Herren allsmäktige innan det är dags att ge sig av, nämn det. / Alexandra

Anonym sa...

Det finns folk till allt. Hoppas och tror att Elisabeth scrollar snabbt förbi och suger åt sig alla varma kramar och goa kommentarer.

Camilla i Kba sa...

Har aldrig sett någon tjej passa så grymt bra med rakat hår..du är verkligen skitsnygg Elisabeth! Kämpa på vännen, det vet jag att du gör också..skickar miljontals styrkekramar till dej från mej:)

Anonym sa...

Tänker mycket på dig. Har läst men aldrig skrivit. Du visar att livet kan vara vackert trots allt mörker. Du kommer att leva kvar länge i våra tankar. Tack för att du delar med dig. Din man och dina barn verkar vara fina människor precis som du. Som många andra redan sagt så har du hjälpt mig och många andra att se det viktiga och riktiga i livet. Tack för det. Det känns futtigt att skriva, men du gör skillnad. Det är en klen tröst, men du ska veta att du finns i mångas hjärtan.
Jonna

Anonym sa...

Fina Elisabeth! Som vanligt så reser du dig o ger allt till de dina. Vi här på bloggen kan bara försöka ge dig styrka att orka lite till. Om man kunde komma med i Guiness rekordbok, för rekord i att ge allt o kämpa vidare, så skulle du komma med där. Trots dåliga värden, smärta o motgångar så kämpar du vidare. Du ser det positiva i alla livets ögonblick. Snacka om att leva livet fullt ut. Önskar jag kunde ge dig tid Elisabeth men det kan jag inte. Jag skickar dock en stor, varm styrkekram som jag hoppas omvandlas i tid. Lotta

Anonym sa...

Tänk så mycket du kommit att betyda för alla oss i stugorna runt om i landet. Dina ord har fått mig att börja njuta av nuet och gjort mig ödmjuk inför livet. Du är unik Elisabeth och vi håller av dig något så oerhört. Kram från Monica i Norrland

Anonym sa...

Fina Elisabeth! Jag beundrar dig hur du orkar med å skriva om allt, önskar så att det fanns något att göra. Livet är så otroligt orättvist. Tycker du verkar vara en underbar människa.
Ibland önskar jag att du jkunde ta med dig Pcn till himmlen och fortsätta skkriva om livet efter detta. Hoppas det blir fint. Ta hand om dig så gott du kan.

Kram Anna i Hallsberg

Anonym sa...

Styrkekramar till dej o din Familj, tänker på er.Kramizar från Gull i skåne.

Anonym sa...

Du är skitsnygg bara så du vet, men lite sorgligt att se dig på fotografier där du inte ler. Har tänkt på det flera gånger, hur har du orken/energin/styrkan att le och se så fantastisk ut??? Önskar dig styrka och energi att vara med länge till, stor kram <3 Anna

Anonym sa...

Jag blir så ledsen när jag ser bloggkommentarer som kastas fram och tillbaka. Underbara Elisabeth bör få se fina kommentarer. Hoppas Elisabeth och familjen får rå om varandra många dagar till. Bevara bloggen fin och mjuk även med era kommentarer. (tror inte Jenny hade som avsikt att såra, men ibland blir det lite tokigt...)Kramar i cybervärlden till alla goa människor där ute. Nu visar vi ALLA medmänniskor respekt!

Anonym sa...

Finaste Elisabeth!

Kikar in o ger dig massa bamsestyrkekramar. Jag brukar åka förbi masesgården med jämna mellanrum o jag blir o tänka på dej då även annars med. Korten du la ut när du sitter vid siljan helt underbart fint där.

Varma krmar från Dalom!

Jag hoppas verkligen att du försöker o inte ta till dej utav de elaka som skrivs.....

Anonym sa...

Fyyy f***n säger jag bara... hur kan människor ens lägga ner energi på att kommentera om privatlivet. Elisabeth ska int behöva höra sånt hon har jobbit nog ändå:(.

Skickar massvis med bamsekramar till dig o din familj Elisabeth<3.

Ullis i Eskilstuna sa...

Ja du Jenny...hur korkad får man vara? Nästa gång borde du tänka efter,FÖRE!
Stor,varm kram till dig Elisabeth,tänker på dig och din fina familj<3

Therese GBG sa...

Du ser jättesnygg ut! Passar kanon i rakat hår! Jag vet att du är väldigt sjuk men det syns inte. Dina positiva tankar påverkar utsidan tror jag. Du är en kämpe och det lyser igenom!

Anonym sa...

Vet du, du behöver inte vara det minsta stark, snygg eller duktig, du är bra ändå. Du behöver inte le, du får gråta, skrika och gapa.. Men att vara som du är, i den övermänskligt tuffa period du är mitt i, visar ett sätt att vara som förmodligen ger dig den största lyckan; du försöker verkligen ta vara på varje dag med en positiv inställning. Jag är inte helt säker på att jag skulle välja samma väg i samma läge och det är också ok tycker jag. Det du visar är att det är viktigt att finna den inställning till livet som är viktig för en själv i en svår tid, som funkar för en själv och dem man lever med och för det har du all min respekt. Hoppas dina värden förbättrats och att allt gått så bra det kan hittills den här veckan! Många kramar!

Anonym sa...

❤❤❤

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Hoppas dina tabl gett God verkan,
tänker på Dig,och att Du har det
lugnt,m din fam
mångagoakramar,
kicki Vö (m make
(bry dig sk..om viss inlägg,du är klokare än så)

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Jag vill ge dig en varm och go kram med mycket TID i. Tid som räcker över hela sommaren och ännu längre!

Kärlek, Ljus och Värme!
Hopp ╰⊰⊹✿ ✿⊹⊱╮Gerd

Anonym sa...

Kämpa på, du har en enorm energi. Hälsningar från en läsare i Finland som har följt din blogg sen du var med i Sofias änglar.

Anonym sa...

Vad är det man brukar säga.... -TASKIG TAJMING?!

yvonne sa...

Jag lider av en bipolär sjukdom och börjar sa smatt fatta vad min psykolog menade när hon använde uttrycket "bära sitt öde". Du gör det pa ett otroligt modigt och fint sâtt och jag kânner stor beundran och respekt för dig. Jag har ocksa upplevt cancer pa väldigt nära hall; mamma och en älskad syster gick bort i cancer sa jag vet vilket jäkla monster den sjukdomen är. Min enorma respekt till dig och din kamp Elisabeth. Varm kram

Anonym sa...

Massor av Bansekramar och varma tankar till dig, Finaste Elisabeth.

Tänker på dig varje dag och önskar så att du slapp kämpa så otroligt mycket som du gör. Önskar dig många fina dagar framöver med din fina familj.

/ också en mormor

Anette la Fleur sa...

Fina Elisabeth massa styrkekramar till dig och din familj. <3 <3

Anonym sa...

Jenny, du borde vara tyst, tror dessa tankar finns hos E. Men din empatilösa dumma fråga, gör ingen glad:(
Tror du att du någonsin får svar:(
Dra täcket över huvudet i kväll o skäms!!!

Anonym sa...

Kan bara hålla med alla tidigare kommentarer. Tycker att Du är en fantastisk stark människa som skriver denna dagbok och tror dina tre grabbar kommer att gå tillbaks till den många gånger, i olika faser av sina liv, när du dessvärre inte finns där längre. Vilken rikedom för dem att få läsa allt detta, och komma ihåg dig och episoder samt alla fina bilder! Vi andra, som bara har vanliga värdsliga bekymmer får en ordentlig påminnelse om att ta vara på livet varje dag. Hoppas att du får uppleva många fina dagar, skickar även jag styrkekramar!!!

Anonym sa...

Jag förstår om du inte orkar uppdatera, men jag hoppas verkligen
att dina provsvar var ganska ok..?
Jag tänker mycket ofta på dig.
Styrkekramar!

Anonym sa...

Tänker på dig
kramar
monika ö-vik

Anonym sa...

Jag tänker på dig! Har varit utan dator men fick tillbaka den idag.
Styrkekramar C

Pernilla sa...

Jenny, jag skäms för din skull. Ingen respekt alls.

Anonym sa...

Som du kämpar trots att ni lever i cancerkaoset och du mår dåligt av sviterna av cancermonstret. Du är inget annat än beundransvärd :).

Anonym sa...

❤❤❤
❤❤❤
❤❤❤

Anonym sa...

Stora varma kramar till dig Elisabeth // Camilla

Anonym sa...

Som någon skrev, det Jenny frågade var säkert inte i avsikt att såra. Att skriva innan man tänker är väldigt vanligt och särskilt i sådan här fall då det är svårare.
Alla har olika funderingar och tankar, och Jennys fråga var nog bara en allmän hur hon själv skulle funder och tänka i denna situation. Men sedan kanske man inte behöver skriva det öppet då det blir sannoligt kraftiga kommentarer.
Nu har inte E uppdaterat på några dagar så många med mig börjar bli orliga. Håller tummarna så gott det går! Kram

Anonym sa...

Skäms!!!!! Usch för såna som du, Jenny.

Anonym sa...

Usch...du ser så väldigt sjuk ut på den här sista bilden! :o( Jag gråter.....färgen i ansiktet är helt annan och du ser verkligen ledsen ut. Hoppas du orkar att skriva ett litet inlägg hur du mår.
Alla undrar nog och hoppas på att du inte är sämre. Cancer är den hemskaste sjukdomen som finns! Den äter upp dig inifrån och gör så att du växer på utsidan. SÅ hemskt!

Kicki sa...

Du finns i mina tankar, många
kramar till dig ! Kicki...

Frida sa...

Vill bara skicka en styrkekram! Är inne på din sida varje dag och hoppas på ett litet inlägg, det hade räckt med en enda mening, vill aldrig att dina underbara och värdefulla inlägg ska sluta. Jag blir så rörd varje gång jag läser dom och jag läser om dom flera gånger varje gång.
Du starka människa, du har lämnat så många spår i många människor, även sådana som inte känner dig.

Anonym sa...

jennys fråga var en allmän tanke som alla vi har inom sig.
alla är mänsliga och tänker och undrar om hur det blir efter döden. varför ska det alltid bli ett sådant jävla liv bara för att man är öppen, ärlig och rak!?
jag tror inte elisabeth tyckte frågan var hemsk, hon har säkert redan pratat naturligt om detta med sin man. hon mår inte dålgit av sådana frågor från omvärlden utan hon mår dåligt att hon snart ska dö! fatta det!!!!!!

Anonym sa...

Kära du...
Jag tänker på dej varje dag....
På ditt grymma öde,din fina familj,och din styrka!
Skickar många varma tankar till dej just nu,med önskan om många,många flera dagar med din familj!
<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

Anonym sa...

Fina Elisabeth. Jag känner inte dig ändå har du påverkat mitt liv. Du har fått mig att tänka i andra banor, vad som är viktigt egentligen här i livet. Att ta vara på dagen. Du går just nu igenom min värsta mardröm någonsin. Kram <3

Anonym sa...

Fina Elisabeth. Jag känner inte dig ändå har du påverkat mitt liv. Du har fått mig att tänka i andra banor, vad som är viktigt egentligen här i livet. Att ta vara på dagen. Du går just nu igenom min värsta mardröm någonsin. Kram <3

Anonym sa...

Mina tankar är hos dig och min oro är stor. kramar till dig

Anonym sa...

Jag känner också en stor oro för dig nu... det kommer inte någon ny
uppdatering här, men förstår om du
inte orkar. Du finns i mina tankar,
många kramar!

Anonym sa...

Vill bara skicka en hel hög med varma tankar och styrkekramar och hoppas att provsvaren är bättre. Tänker mycket på dig och din fina familj och hoppas att du får en riktigt skön sommar! Sippan

Anonym sa...

Hörru det är en osmaklig fråga som man får tänka för sig själv. Vad säger att man vill öppna sig om sånt för att man har en blogg.
Sunt förnuft kommer man långt med! Så kan man vara öppen & rak & trevlig ändå :-).
Privat mellan henne & hennes man är frågan.
Osmaklig enligt mig.

Anonym sa...

<3 <3 <3

Anonym sa...

Till Jenny och andra!
Att Elisabeth delar med sig av sig själv och sina tankar i sin blogg betyder inte att hon ska behöva ta hand om andras rädslor och funderingar. Sånt får vi diskutera med vår egen omgivning men inte i Elisabeths blogg.

Om Elisabeth har funderingar och tankar så finns alla vänner och familj för henne men inte ska vi som "gäster" vikta att det här tål Elisabeth att man skriver.

Det gäller att vara varsamma nu i den här sköra tiden och inte vara egon för nu handlar det om Elisabeths och hennes familjs bästa, inte vad någon annan tycker.
Var rädd om och måna om fina Elisabeth som ger så mycket i den här svåra perioden.
Jag beundrar dig oerhört och du lär mig varje dag vad som är viktigt.
Kram

Anonym sa...

Alla har rätt att fråga vad man vill, även privata frågor. Det har även E skrivit flera gånger och hon tar INTE illa upp. De som tar illa upp är vissa läsare men det är väl för f*n inte eran blogg?!
Gnäll inte över sådana här små saker om du själv är frisk! Skärpning!

Anonym sa...

snälla elisabeth gör ett litet tecken på att du lever,
vi är många som tänker på dig och som du kan läsa så blir alla ovänner nu på köpet.

Anonym sa...

Ja alla vi som följer dig är oroliga,och saknar
ett livstecken...Många kramar.

Annica sa...

Tänker på dig!

Anonym sa...

Alla skriver o frågar precis vad dom vill.
Bloggen är öppen utan granskning av kommentarer.

Anonym sa...

Snälla sluta nu, det är inte tryckfrihetslagen det handlar om utan om respekt för Elisabeth. Vi som känner Elisabeth vet att hon ibland blir ledsen över vissa kommentarer och det här tror jag inte att hon tycker om.

Snälla respekt och medmänsklighet och värme och framförallt det Elisabeth har lärt så många.
Vi ska vara snälla mot varandra <3<3<3

Anonym sa...

Visst får man lov att undra, Vill Elisabeth dela med sig angående hennes mans framtid gör hon kanske detta!
Läs Tillsammans är vi starka
Där berättar Rasmus och vad han och Sophie talade om, just detta hade Sophie önskemål om!
Låt bli att skälla på varandra här, det ska inte Elisabeth behöva läsa

Håller alla tummar och tår för dig!
<3
Lis

Anonym sa...

Gud som haver barnen kär
Se till mig som liten är
vart jag mig i världen vänder
står min lycka i guds händer
Lyckan kommer lyckan går
Du förbliver fader vår
Amen

Anonym sa...

Är orolig.....hur mår du idag?
Hoppas att du orkar ge ett litet livstecken idag, förstår om du inte skulle orka.
Vi är nog många som är oroliga över hur det är med dig.

Många styrkekramar från en rumpmas

Anonym sa...

Vi är hundratals som är så oroliga nu när vi inte hör något från dig, E! Det har blivit så mycket oro så vi börjar gräla på varandra.
Usch....sitter i tårar nu och väntar på att du ska skriva några rader.

Anonym sa...

Hoppas du har det så bra som du någonsin kan!!! All kärlek!! KRAAAM

Anonym sa...

Tänker på Fina Du och din fina familj.
Varmaste kramar!

Anonym sa...

Först vill jag säga tack. Tack till dig Elisabeth som har orken att skriva om ditt liv för oss. Du öppnar en helt ny värld för mig och säkert många andra. Du är så stark och har en sådan vilja. Jag håller tummarna för dig varje dag. För att du ska få mer tid med din familj. Mer tid för dig själv. Du är en verklig förebild för mig. Och det kommer jag att bära med mig.

Sen vill jag säga till många som kommenterat ovan. Att herregud, Låt Elisabeth vara. Hon har fullt upp med annat, och större prioriteringar än att skriva här på bloggen, för våran skull. Jag kan inte ens tänka mig varför hon ska avsätta tid varje dag för att vi ska veta att allt är okej. Ja, många är oroliga, så även jag. Men jag skulle aldrig kunna kräva det av Elisabeth. Som hon skriver själv vill hon ha så mycket tid med sina nära och kära. Och vem skulle inte vilja det om vi var i samma situation? Jag personligen skulle vara med min familj varje minut som jag kunde.

Så varför håller vi inte bara tummarna och skänker en extra tanke för varje dag och är tacksamma dom gånger vi får ta del av Elisabeths liv?

Många kramar och lyckoönskningar till dig Elisabeth, från Emilia i Sundsvall.

Anonym sa...

Finaste Elisabeth, jag har följt din kamp och din blogg ett tag och jag måste säga att du är en helt fantastisk och beundransvärd person. Jag tänker på dig och hoppas att du har det så bra du någonsin kan och att du får mer tid tillsammans med din fina familj. Stora kramar,

Anonym sa...

Vill bara säga att jag tänker på dig / er ! Styrkekramar från Linnea

Anonym sa...

Du får en stor K R A M från Sundsvall

Anonym sa...

Det är många bloggläsare, som har
följt, stöttat och uppmuntrat
Elisabeth under lång tid, och nu
är oroliga över hennes hälsa. Vad
är det för fel i det?? Det behövs
bara några ord för att säga om allt
är ok och det tar inte lång tid,
någon anhörig kan göra detta.

Anonym sa...

Håller med dig, fullt förståeligt att Elisabeth prioriterar annat.
/Linda

Maria sa...

Skickar en stor styrke kram till dig och hela din familj.
Man blir orolig när den inte uppdateras.
Kram
Maria

Anonym sa...

Men snälla ni som stressar: låt Elisabeth få ta det i den takten hon vill och orkar! Det är inte vi som är det viktigaste nu! Visa lie förståelse och lugna er!!

Elisabeth, massor av kramar till dig

Birthe

Anonym sa...

Många många varma kramar till dig och familjen. Tankarna är hos er. Kramar katrin b götet

Anonym sa...

Jenny, vilken osympatisk, känslolkall bitch du är! Håll dina perversa frågor för dig själv!!

>( Birthe

Anonym sa...

Men varför uppdateras inte bloggen
när så många läsare är oroliga??
Det tar ca en minut....

Ann-Louise i Ånge sa...

Säger som alla här nästan,hoppas du är okej ,eftersom du inte skrivit på några dar,,men du ska tänka på dej själv i första hand och din familj..och inte på oss,men de har ju blivit så att alla här är din kompisar och vill veta hur du mår.vi känner dej inte egentligen men ändå tycker vi att vi gör det...STYRKEKRAMAR,hoppas du mår så bra du kan och slipper ha så ont.Tänker på dej flera gånger om dan.......jag kan gärna ha ont så du får vila från de ett tag....kramar i massor gumman.

Anonym sa...

http://joelisacadam.blogspot.se/2012/06/uppdaterar-nar-tid-och-ork-finns.html?m=1

Som sagt..

Anonym sa...

Men snälla nån, Elisabeth är inte till för oss på bloggen och har naturligtvis inga skyldigheter mot oss.
Vi ska vara evigt tacksamma att få delta i Elisabeths livsöde och lära oss av den visdom denna underbara tjej besitter men kan inte kräva något...
Bettan är Bettan så det är personen jag bryr mig om och följer alltså inte en massa andra bloggar om andras tragedier.
Vi får ta en dag i taget och när Elisabeth känner för det så hör hon av sig.
Kram till hela familjen

Anonym sa...

Kramar i massor och varma tankar till dig och din familj.

Anonym sa...

Visa respekt för finaste Elisabeth.


När hon känner att hon vill, orkar och har tid så brukar hon skriva här. Hon har nog med att kämpa mot denna hemska sjukdom.

Sluta med dumma kommentarer. Dumma kommentarer och frågor kan ni behålla för er själva. ANNARS kanske hon aldrig mer vill berätta för oss hur hon mår.

VISA RESPEKT.
RESPEKT FÖR EN MEDMÄNNISKA.

Många varma kramar o tankar till dig underbara kämpande vän (på nätet).

Hoppas att du får mycket MER-tid med din man och dina fina barn. Dom och vi vill ha dig kvar här hos oss så länge som möjligt.

PS. hade Isac det bra här på campen i Norrköping?
Vad hyggligt av dem som lånade ut en rullstol till dig så att du kunde få en härlig dag på Kolmårdens Djurpark.

Ta nu hand om dig på bästa sätt (det vet jag att du försöker göra.) Gör bara det du känner för och orkar med. Kramizar från en trogen bloggläsare.
/ också en mormor

Anonym sa...

Fina Elisabeth! Om du läser alla inlägg här så kanske du önskar att du vore en anonym tre-barns mamma. Tänker på dig o tänker att det gick kanske inget vidare igår. Ta hand om dig o tillbringa din tid med de som står dig nära. Tänker på dig o skickar Styrkekramar. Lotta

Anonym sa...

Jag ger dej en kram från hjärtat!!!/Sus

Anonym sa...

Men varför hoppa på alla, som är
oroliga och önskar att bloggen
uppdateras? Man måste visa respekt
även för bloggläsare, och vi har rätt att ha olika åsikter.

Anonym sa...

Kämpa på kramar till dig från Solweig i Övik.

Anonym sa...

Fina Elisabeth! Om du läser alla inlägg här så kanske du önskar att du vore en anonym tre-barns mamma. Tänker på dig o tänker att det gick kanske inget vidare igår. Ta hand om dig o tillbringa din tid med de som står dig nära. Tänker på dig o skickar Styrkekramar. Lotta

Anonym sa...

Till 21:07!!!!!!
Därför att den enda respekt som ska visas är för Elisabeth som inte ORKAR skriva i sin blogg just nu, fattar du?
Sluta snälla rara det här är verklighet och händer på riktigt, det är ingen film, tyvärr.
Låt Elisabeth få den tid hon behöver, snälla?

Annika sa...

Klockrent inlägg! Jag instämmer i dessa ord.

Anonym sa...

Det kan vara smärta och ångest, rädsla, i familjen nu. När hjärtat svider och kroppen värker tänker man inte på att uppdatera en blogg.

Anonym sa...

Snälla ni som uppmanar Elisabeth eller Elisabeths anhöriga att "uppdatera" bloggen...
Detta är ingen bok eller nån sorts serie! Detta är Elisabeths liv!
Jag tänker på dig och din familj varje dag Elisabeth och det är det SÅÅÅ många andra i vårt avlånga land som gör!
MEN... när jag läser bl.a. denna kommentaren:
"Men varför uppdateras inte bloggen
när så många läsare är oroliga??
Det tar ca en minut...."

Det tar INTE en minut att "uppdatera" bloggen..
Min mamma skrev en blogg som Elisabeth gör nu och det tog ofta lång tid för henne att skriva.. om så bara ett kortare inlägg. Det ligger SÅ många känslor bakom varje mening... Hon var ofta så slut mentalt efter hon skrivit så det var sällan hon orkade läsa igenom inlägget utan "publicerade" det direkt...
Mamma ville inte att någon annan skulle kliva in och "uppdatera" bloggen.. det är ju som en dagbok!
Som Elisabeth skrivit tidigare så kommer hennes vän att låta oss veta när stunden är inne och Elisabeth inte kan skriva här själv.
Och.. som anhörig är det allt annat än "bara" att göra ett inlägg i en blogg som min mammas/Elisabeth blogg...
Det tar INTE en minut...
DETTA är INTE en bok! För er som väntar på "nästa kapitel"... Ta er en tankeställare först... Detta är en människas liv... Elisabeths liv! Inte en författares stora verk!
Ni glömmer vad Elisabeth har lärt oss.. Ta tillvara på LIVET!!!

Och till DIG Elisabeth: Du är vacker både på insidan och utsidan! Och UNIK så in i bänkens! Och KRAMAR.. är den allra bästa medicinen!
/E

D med familj sa...

Elisabeth,
jag och min familj tänker på dig varje dag...

Ville bara dela med mig av en dikt om STYRKA och MOD.


Strength and Courage
It takes strength to be certain,
It takes courage to have doubts.

It takes strength to fit in,
It takes courage to stand out.

It takes strength to share a friend's pain,
It takes courage to feel your own pain.

It takes strength to hide your own pain,
It takes courage to show it and deal with it.

It takes strength to stand guard,
It takes courage to let down your guard.

It takes strength to conquer,
It takes courage to surrender.

It takes strength to endure abuse,
It takes courage to stop it.

It takes strength to stand alone,
It takes courage to lean on a friend.

It takes strength to love,
It takes courage to beloved.

It takes strength to survive,
It takes courage to live.



Kämpa!!


Hälsningar,
D med familj

Anonym sa...

Kära nån vad ni är många som tar i och dömer en annan läsare (Jenny i detta fall). Hur tänker ni där egentligen? Ni inte bara tar Es energi (hon måste läsa er döande och negativa text) utan ni sätter er till doms över en okänd människa (Jenny) som ombud för en tredje part (E)?
E har sagt att hon inte tar illa upp av frågor vilken karaktär de än må ha...

Svårt sjukdom och död ÄR svåra ämnen att samtala om i text. Det är så oerhört många nyanser som försvinner i det skrivna ordet. Men hörrni..? Allvarligt? Hade ni inte bara kunnat sitta på händerna om ni blev arga? Gått ifrån en stund? Kanske skrivit något upplyftande istället? Som jag ser det nu så använder ni Es blogg för att boosta er själv som bättre människor genom att göra ner Jenny. Inte ett okej beteende i min bok. Inte ett klimat som jag vill vara del utav. Jag blir på allvar oroad över hur vi agerar och reagerar på internet. Att attackera en person i cyberrymden är liksom lika illa som det beteende ni fördömer.

Så. Nog om det. Jag vill givetvis också sända mina varmaste tankar till dig Elisabeth.

Jag tycker att Alex skriver något oerhört tänkvärt i sin kommentar. Att, om det gick, ge av sin egen livstid till någon annan. Skulle DU kunna göra det? Hur mycket tid? Till vem?
Oerhört fin och spännande etisk filosofisk fråga.

/Malin

Anonym sa...

Till E, Varför hålla på och mästra
upp andra bloggläsare i denna situation?? Det förstår väl alla
att det här inte är en film eller
bok! Det här handlar bara om
bloggläsare, som är oroliga och
inget annat.

Anonym sa...

Linda håller helt med dig!

Anonym sa...

Dagens i-landsproblem:

En cancersjuk bloggare har inte uppdaterat sin blogg på några dagar - bloggläsare upprörda!

Kom igen nu, är ni på riktigt eller? Ta en titt omkring er istället och lägg tid på det som egentligen är viktigt i livet. Det är nog vad E gör just nu istället för att läsa alla idiotiska ilägg här.

Varbergarn

Anonym sa...

Styrka från mitt hjärta till dig fina Elisabeth <3

Önskar att dom flesta inläggen i denna spalt går att radera. Oavsett åsikter om saker och ting så tycker jag att många får bita sig i fingret innan ni publicerar. Sluta att diskutera och hoppa på varandra. Fick en obehaglig klump i bröstet efter många av komentarerna.
Sprid possetiv energi istället. Varför inte berätta om de käraste ni har eller det bästa ni vet :-) och fortsätt att peppa och uppmuntra denna starka enastående Kvinna.
Snälla!
/ Maria S

Anonym sa...

SLUTA NU!!!

Inte EN komentar till om andras komentarer.

/M

Anonym sa...

Alla som inte skickar kärlek, kramar och uppmuntran här kan låta bli att posta ett inlägg! Hade ni själva velat ha alla negativa, påstridiga kommentarer på er blogg!? Varför förvara dom utan sympati med orden " vi måste respektera allas åsikter" I helvete. det finns en enda kvinna här som förtjänar respekt, nämligen Elisabeth! Så sluta vara så jävla servila och visa respekt mot Elisabeth och INGEN annan!

Anonym sa...

Alla som inte skickar kärlek, kramar och uppmuntran här kan låta bli att posta ett inlägg! Hade ni själva velat ha alla negativa, påstridiga kommentarer på er blogg!? Varför förvara dom utan sympati med orden " vi måste respektera allas åsikter" I helvete. det finns en enda kvinna här som förtjänar respekt, nämligen Elisabeth! Så sluta vara så jävla servila och visa respekt mot Elisabeth och INGEN annan!

Anonym sa...

Till du anonym 22.38. Nu tycker jag
att du ska sluta med att trakassera
bloggläsare här, du förstör ju hela
bloggen!

Anonym sa...

Nämen, sluta hacka på varandra.
Som väl är blir inte kommentarerna med när Elisabeths blogg trycks upp till böcker till hennes pojkar.
Det vore en mardröm om pojkarna måste läsa alla dumma kommentarer.

Snälla, tänk efter FÖRE.

Lena, Örbyhus