lördag 30 juni 2012

Levervärden dubbelt så dåliga på en vecka.

Undra på att magen är utspänd i alla hörn.
Gårdagen var verkligen knäckande. Först ringde jag och fick svar på mina leverprover av hemsjukvården och ALLA hade dubblerats. De har verkligen eskalerat sedan februari/mars. I januari var första gången som det började dyka upp stjärnor på mina provsvar.

I och för sig har jag nog hållit dem nere väldigt länge då läkarna verkligen varit "imponerade" av mina levervärden trots att jag har haft precis HELA levern invaderad av monstrena i flera år.
Men nu händer mycket och snabbt. Jag kan inte rabbla alla värden här men om man säger ett värde som ska vara under 1 var 18 runt skolavslutningen, ökat till 30 före midsommar och nu en vecka senare är 60!!!
Samtidigt så har jag blivit stappligare på benen och balansen är dålig. Jag är verkligen tacksam att jag fick handikappsanpassad toalett i våras...

Vidare igår så ringde jag min kontaktsjuksköterska för att kolla upp VAD HÄNDER NU?
Jag förstod ju direkt själv att det inte är någon ide att fortsätta med cellgifterna. Det kände jag nog redan förra gången. Men de ökade upp min kortisondos också (därav stappligheten tror jag) för att hoppas på bättre levervärden denna vecka... men det verkar ju inte heller hjälpa!!

Kuratorn från ASIH ringde och vi pratade igenom beskedet. Så skönt att man kan få kontakt på en gång.
Sedan ringde även min egen onkolog upp från SÖS. Kontaktsjuksköterskan lovade att hon skulle höra av sig under eftermiddagen men hon ringde upp ganska snart. De hade haft mig uppe på torsdags konferensen samt att hon konsulterat med ytterligare någon i Göteborg.
Planen nu är att gå tillbaka till Xeloda som jag hade november 2010, fast på en lågdos UTAN vila samt ta något extra cellgiftspiller varje morgon också utan uppehåll. (när jag läser bruksanvisningen på cellgiftstabletten står det dock att normal dos är 2-4 tabletter per dag, och jag ska ta en bara varje morgon)

Det var en jobbig dag igår och många tårar återigen. Förstår att det är jättesvårt för mina närmsta att ta in att jag är så dålig som jag är. Svärmor och svärfar var här och hjälpte till en stund på eftermiddagen. Farfar plockade ihop äppelträdet som var nersågat och farmor tog hand om tvätten. Sedan tog farmor en promenad med mig runt området. Behövde verkligen lite luft efter denna tunga dag.
På kvällen grillade jag, Jörgen och Adam samt såg en film vi hyrt. Isac kom hem strax före midnatt då han varit på cup i Västerås.
Kanske det blir en bio idag med Isac?

Att hejda sig från boken Vart du än går är du där;
Så fort man hejdar sig ÄR man i nuet. På sätt och vis är det som om man dött och världen gick vidare. När man dör försvinner allt ansvar och alla förbindelser automatiskt. Det som blir kvar får liksom redas upp utan mig. Ingen annan kan överta mina unika livsuppgifter. Så jag har egentligen ingen anledning att oroa mig.

torsdag 28 juni 2012

Jag har inte givit upp!

Ni som tror jag har givit upp har missuppfattat allt. Och jag tror många kanske blandar ihop att ha bröstcancer första gången som i de flesta fall går att bota men när cancern har spritt sig och invaderat hela kroppen så är det inte lika lätt.

Rådet jag har fått från läkarna är att leva så normalt som möjligt samt att jag självklart tänker lite på vad jag stoppar i mig. Inte massa stora köttbitar och när möjlighet finns så äter jag extra blåbär, hallon, sparris eller det som bjuds. Varje morgon tar jag ett glas rödbetsjuice som ska vara bra och renande för levern.

Då det inte finns något som bevisligen kan bota cancer så vågar jag inte prova andra saker. Vem vet om det drar igång det så att det blir ännu värre?

Min mamma famlar självklart efter halmstrån precis som jag gjort tidigare men nu känner jag att jag försöker leva och må så bra som möjligt. Umgås med mina nära och kära. Mamma har varit här med mig hela dagen och hon har fixat med tvätt och lagat lunch som vi åt på altanen.
Nu är det dags för henne att ta tåget upp till Joel i Dalarna. Det känns bra och jag vet att Joel längtar efter mormor. (Då hon har honom så mycket så är hon verkligen mer som en extra mamma än en mormor.)

I morse var jag och Jörgen på vårdcentralen och tog prover sedan vallade han runt mig Gottholmarundan som är närmare 3 km. Jättejobbigt men skönt att ha gjort det och fått lite sol på sig.

Mina vänner har format mitt livs historia. På tusentals sätt har de förvandlat mina begränsningar till härliga privilegier, och gjort det möjligt för mig att vandra lugn och lycklig i skuggan av mina brister.
Helen Keller

onsdag 27 juni 2012

Det råder panik

Jag har verkligen försökt koppla bort mycket av min sjukdom så gott jag kan. Jag försöker njuta så mycket det går men känner en panik som kommer krypandes. Hur mycket tid har jag kvar? När jag är trött, ska jag vila? Eller ska jag pressa mig lite till? Ta hand om tvätten? Disken? Ta en promenad? Hur "vanligt" ska jag leva?

Hille har precis varit här och vi har tagit en promenad på en kilometer runt området. Det var jobbigt men ändå känns det bra efteråt att ha rört på sig lite minimalt i alla fall.

Tyvärr ringde min mamma precis innan och ville prompt komma hit och prata med mig om en sak. Min mamma har verkligen panik att jag ska dö och sitter och googlar på ALLT. Jag orkar inte. Det kommer så mycket förslag om botning och visst något kanske skulle kunna ge lite extra tid på jorden. Men vad? Det finns SÅ mycket olika naturläkemedel och annat hokus pokus. Att pröva runt allt tar energi det också och vetskapen om att inte veta vad som fungerar och inte gör en tokig.
Jag var lugn innan samtalet och har sett fram mot middag hos familjen Sjödahl och har lite tid att lugna ner mig igen men jag blir så ledsen när mamma kommer med alla ideer. Förstår att hon är orolig men jag har min egen oro att ta hand om.

För en tid sedan fick jag en bok av Jenny som heter "TID för liv". Den handlar om att leva med och nära cancer. Ett stycke är skrivet av en tonåring och är väldigt gripande.
" Det går faktiskt inte att sluta älska en förälder, sluta sakna honom eller henne, få det att sluta göra lite ont i bröstet när man ser en hemmavideo eller veta att när man tar studenten, gifter sig eller tar hem ett prov som det har gått bra på, att han eller hon aldrig kommer att få se det."

Det gör ONT i hjärtat när jag läser detta. Hela situationen är så absurd. Jag kan ju äta, tänka och fungera hyfsat normalt. Adam är hemma igen men Isac åker iväg på fotbollscup ikväll och jag kommer sakna honom enormt.
Joel vill jag ha nära men ändå orkar jag inte. Känner mig kluven!
Jörgen finns hemma på närstående penning. Funderar dock på varför han inte får ta ut det på helgerna? Behöver jag ingen hjälp då? Eller jag kanske är cancerfri på helgerna? Det vore väl förträffligt!?

tisdag 26 juni 2012

Ledvärk och hemma igen

Hemma igen på Ingarö. Joel stannade kvar med morfar och assistent Malin. På torsdag kommer mormor upp. Det är så långt som vi har planerat.

Jag vaknade upp i morse med fruktansvärda smärtor i ländrygg, knäleder och i ljumskarna. Kände mig också mörbultad av sängen. Har känt det hela tiden, att den var för hård.
Jörgen fick packa ihop och städa allt. Jag fick nätt och jämt ihop mina egna kläder. Jag blir så j-la förbannad när de där smärtorna kommer så idag har jag knaprat snabbmorfin hela dagen vilket leder till att jag måste ta allergitabletter också då jag får klåda på hela kroppen.

I morgon eller på torsdag ska jag ta leverprover igen men jag tror jag tar dem på torsdag då jag inte orkar få något tråkigt och jobbigt besked just nu. Måste få andas en dag till. I morgon har jag inga planer alls. Så skönt. Betala lite räkningar och skriva klart det sista till barnen så att vi kan ställa upp alla lådor på vinden igen.

Till middag ikväll har det blivit mannagrynsgröt och nu ska vi kolla på Sherlock Holmes, jag, Jörgen och Isac. (Adam har dragit till Maja.)

Efter att ha läst igenom alla mail så hade det kommit en inbjudan till att vara med i Rosa Bandet galan.... känns lite avlägset... meddelade läget och de bad så mycket om ursäkt. Jag sa att de skulle ha hört av sig förra sommaren om de hade velat haft min medverkan.

Ytterligare agenter har hört av sig angående intresse för Adam vilket är kul men han har fortfarande inte velat signa något ännu.

P1 ville ha med mig som sommarpratare. Nej tack.

Föräldrakraft har mailat över en artikel om mig. När de frågade om min medverkan där så sa jag att jag inte orkade med intervjuer men att de fick ta information från min blogg samt att jag svarade på en del frågor mail ledes. Här har ni resultatet;
Föräldrakraft

Assistent Malin var i Dalarna förra veckan med Joel söndag till torsdag och de hade jättekul och Malin tog lite fina bilder på vår lilla guldklimp;





Nu är även vår Honda ute på blocket. Jag har verkligen dragit på det in i det längsta för att hitta någon lösning på att kunna ha den kvar istället och göra oss av med Chryslern men jag inser att vi MÅSTE ha en riktigt stor bil kvar.
Vår finfina Honda


måndag 25 juni 2012

Midsommarhelgen 2012 upplevd!

På midsommardagen åkte vi ner till Mora där min kusin Annika från Göteborg med familj firat midsommar. Vi lunchade, strosade runt lite i Mora och avslutade med glass nere vid Siljan innan de skulle sätta sig i bilen och köra sina 50 mil hem till Göteborg.
Här är hela barn och ungdomsskaran;
 Isac, Adam,  Maja och syssling Oskar stående. Syssling Jeppe på huk, Isacs kompis Adam och Joel.
Efter glassen var det hoppborg. Det började med Joel, Adam och Isac... sedan var plötsligt hela ligan där i och hade brottning.


Efter Mora åkte vi till Adams hockeykompis "Löken" i Skattungbyn och fikade och blev kvar där till närmare 20... vilket gjorde att vi missade "stångresningen" i Östanviksparken. Vi stannade till lite som hastigast på vägen hem men det var alldeles för kallt. Vi var inte klädda för det utan vi åkte hem och åt lite matrester i stället.

Igår söndag var det hockeyhallen som gällde. Adam, Adam L och Isac körde skridskor och Maja tyckte väl att det var mindre roligt.

På kvällen var Isac och Adam L ute och sprang och Adam och Maja cyklade runt sjön. Jörgen tvättade bilarna och jag spelade Bamsespel med Joel. Övriga midsommargäster inklusive min mamma har åkt hem för att jobba igen.
Jag fick ett sådant där tryck över bröstet vid 19 tiden och fick trycka i mig lugnande och först vid 23 tiden mådde jag bra igen. Det är så himla läskigt när det kommer. Det kommer från ingenstans och det känns som jag har en äppelbit i vägen som sedan spränger sig större och trycker ut mot vänster sida och hjärtat. Riktigt obehagligt.
Kortisonet gör det inte heller bättre. Svagare i benen och stappligare igen. har även fått mer ont i ryggen. (Brukar inte kortison göra så all värk försvinner?)

Fick ett mail i morse från min vän Malins man i Edsbyn som lät meddela att Malin nu somnat in i går morse. Jag tror hon har det bra. Hon var så lugn när jag pratade med henne veckan innan skolavslutningen. Då hade vi avslutningen som mål och delmål två var midsommar och det klarade vi båda två också.
Nu har jag Adams 16 års dag den 30 juli och Joels 6 års dag den 2 augusti!
SJÄLVKLART Jörgens 45 års dag nästa onsdag som även är vår bröllopsdag den 4 juli!

Midsommaraftons morgon. Adam rockar loss med Joel. Det är sådana här stunder jag lever för. MINA ÄLSKADE BARN!!!!!!!!!!!!!!!!!!

fredag 22 juni 2012

Midsommar med en efterföljande skugga

Orkar egentligen inte skriva något men ska försöka sammanfatta sista dygnen. 
Jag och Jörgen åkte till sjukhuset igår morse och blev hänvisade till behandlingsavdelningen. Där fanns även min läkare och tog emot. Ismössa etc låg och väntade på mig. Jag fick en behandling samt att de ville jag skulle äta 16 kortison om dagen i några dagar om det kanske kunde hjälpa levern att visa på bättre värden.

Men då undrar jag? Jag mår bra med att äta 2 st per dag. Jag börjar precis få tillbaka lite muskelstyrka i benen och så ska jag på det där j-la kortisonet igen. (Nu sitter jag på sängen och har svettningar, pirrningar i kroppen, ilningar i mina knän, känner mig lustig etc. Men, men, jag gör som läkaren säger och om det är bra för levern så är det bara bita ihop.)

Vi bestämde att det blir Dalarna under  midsommarhelgen  som planerat i alla fall. Hemsjukvården här uppe är meddelade. Klockan 19 åkte vi hemifrån med fullpackad bil. Isac hade kompisen Adam L med sig och vår egen Adam hade Maja med sig. Så 6 personer, 6 personers packning, 2 golfbagar och 3 uppsättningar hockeysaker (endast klubbor, skridskor, hjälm, armbågsskydd och handskar.)
Jag tog 2 stesolid och sov bort mycket av resan. Väl framme var det sängdags och jag kröp ner i sängen med Joel. Åh vad jag har längtat efter denna lilla krabat.
Idag har det varit midsommarafton. Vi har varit i hockeyhallen hela förmiddagen och sett på avslutningsmatcherna från veckans hockeyskola. (Joel älskar att vara där trots att vi inte känner någon som spelar. Han kollar domarna och sedan älskar han när det blir mål för då släcks hela hallen ner och det blir hög musik och lampor som blinkar)
Sedan har vi ätit med mina föräldrar och deras 6 vänner som är här. Vädret har varit jättefint och vi har kunnat vara ute hela dagen. Vi hade tipspromenad med 25 kluriga frågor. Jag och mamma kom på delad andra plats. (Samma smarta gener)
Nu på kvällen var det "stångresning" i Furudals Bruk vid kättingsmedjan men då strejkade min kropp och jag stannade kvar och hemma och la mig och sov middag en timme. Skönt men jag har svårt att komma igång igen... Ska peta i mig lite Jansson i alla fall.
Trevlig midsommar alla läsare.
(min midsommar känns lyckad trots att det är ett väldigt svart moln som har lagt sig som en skugga över familjen. Men ibland skiner solen igenom=))

Allt som händer intensivt på jorden
har sin motsvarighet på det osynliga planet.

torsdag 21 juni 2012

Min onkolog ringde ikväll


Blodvärden ok för cellgiftsbehandling i morgon men mina levervärden har galopperat iväg....
tyckte det var konstigt när läkaren själv ringde. Man anar ju något och man känner direkt hur det knyter sig i magen. Det värsta jag trodde hon hade att komma med var att blodvärdena skulle vara för dåliga för att få behandling...det här var så mycket värre som det någonsin kunnat bli på en vecka.

Världen har återigen kolappsat här hemma hos Ollas Mattsson. Jag hade faktiskt ett litet hopp om att mina värden skulle kanske ha blivit lite bättre eller åtminstonde stannat upp då jag de tre senaste dagarna känt mig riktigt bra. Jag har varit hyfsat pigg, gått ca 3 km varje dag, fixat lite på tomten, småpysslat, kokat saft samt även vilat en hel del.
Funderar på om det var därför jag hade min "tumörfeber" i helgen?

Att nu få slängt i ansiktet att det är värre än värst med mina värden kändes helt oväntat. Jag har nu gråtit i 6 timmar nonstop föutom en timme som jag somnade i total utmatting på soffan.

Innan jag somnade i soffan tog Jörgen ner barnens lådor från vinden och vi igenom dem och jag visade album som jag gjort som de inte sett samt att vi la ner fotograf Jessika Jarls album. Vi gick också igenom minneslådorna och att jag skrivit födelsedagskort till Adams 20års dag och Isac 18års dag. Det var många tårar och en tuff verklighet för barnen att också få över sig. Jag kände dock att det var skönt att gå igenom detta med Adam och Isac ikväll. Visst, det är ett jättehårt slag i ansiktet på dem också men jag vill inte att det ska komma som en chock. Jag ser ju fortfarande frisk ut på utsidan och går det sedan snabbt är jag rädd att chocken blir ännu större när dagen D kommer.

Jag och Jörgen åker in till sjukhuset i morgon bitti som planerat. Vad som väntar vet jag inte. Behandlingsavdelning med cellgiftsbehandling eller träffa läkaren det återstå att se i morgon. Läkaren skulle fundera på det här med cellgifter tills i morgon. De verkar ju i alla fall inte hjälpa!? Sedan jag fick den här senaste sorten så har det bara ökat. En liten fundering jag har är om dessa cellgifter gjort det värre? Det vore ju en riktigt hemsk tanke.

Nu måste jag försöka sova, Jörgen och Isac har i alla fall somnat. Hoppas Adam också kan sova och att han lugnat ner sig lite. Själv har jag tagit en lugnande tablett som jag hoppas kunna sova bra på.
God natt till alla i den här orättvisa världen!

tisdag 19 juni 2012

Barn är härliga


Återigen en dag som jag rensat lite pärmar och satt in fotografier och det kommer fram så många gamla minnen;

4 april 2005, Isac snart 4 år.
Isac; - Mamma, mina ögon är rökiga. (lite morgongrus i ögonen)
----------------------------------
2 dagar senare…
Isac; - Mamma, idag är mitt högra öga så där krulligt igen… (återigen suddigt)
----------------------------------
Samma dag; Adam och Isac vid matbordet och Adam har tagit fram ett spel vi ska spela. Isac försöker titta när Adam öppnar spelet varvid Adam klappar till Isac!??? Isac börjar grina.

Jag till Adam; -VEM tror du vill spela spel med dig nu när du är så dum? Och så spänner jag ögonen i Adam.
Isac;- Jag vill, säger Isac snyftandes och torkar sina krokodiltårar….
(VARFÖR Isac är du alltid så snäll? Det var liksom inte den effekten jag ville ha=))
----------------------------------
När vi köpte vårat kedjehus där vi bor idag, året var 1999, så bodde vi 3 månader hemma hos mina föräldrar medans vi renoverade kedjehuset. Mormor och Adam springer runt och leker cowboys. Jag ropar på Adam att det är Bollibompa på TV varvid han svarar; - Jag kommer snart, jag ska bara skjuta mormor först!
(det låter lite makabert men samtidigt så lät det så kul just då)
----------------------------------
Adam på nyårsafton 3,5 år gammal sitter på toaletten och gör nummer två.
När det äntligen kommer tillsammans med lite luft så jublar han; Pappa det lät högre än raketerna i himlen. Jag får nästan hålla för öronen. (eh… vi föräldrar förstod ingenting)
---------------------------------
När vi samma nyårsafton försökte få Adam att hjälpa till lite så började han halta direkt. Adam; - Ni förstår, jag har fått hjärnskakning i benet och kan inte hjälpa till. (och så grinade han lite illa…undra hur gamla pojkarna blir innan de förstår att hjärnan sitter i huvudet?)
---------------------------------
Joel säger ju roliga saker hela tiden men jag glömmer ju bort att skriva ner dem tyvärr, och då är de puts veck.
I våras så gick han med sin rullator några stapplande steg tillsammans med X och så stannade han till och ställde frågan; -Var hittade du din man? Varvid X svarar på internet. Joel nöjde sig med svaret en liten stund och hankade vidare med sin rullator några steg. Sedan stannade han igen, kliade sig i huvudet och såg riktigt brydd ut; - Googlade du på honom då eller???
---------------------------------
Sedan sa han denna gång förra året om Ingarö kyrkan; titta! Där är det där förgiftningsstället! ( Dagen efter att jag hade pekat ut kyrkan och sagt att folk gifter sig där).

Barn är SÅ härliga!

Pratat med kuratorn från ASIH idag samt sjuksköterskan. Rapporterat över vilka dagar och tider som jag har haft mina febertoppar samt att jag fortfarande får kramp i fingrar och händer VARJE dag, oftast på em/kväll. I eftermiddag har jag gjort rabarbersaft med citron och rödbeta och att pressa en citron för hand var som bäddat för att få kramp kan jag meddela...
I morgonbitti är det dags för provtagning igen.

måndag 18 juni 2012

Hyfsad dag

Jörgen stack till jobbet vid 7 och Adam åkte iväg till Hovet strax efter. Adam har fysläger denna vecka heldagar innan han får ledigt i 4 veckor från hockeyn. 
Jag och Isac sov ut och vaknade halv tio först. SÅ skönt att få sovmorgon och inget som pockade på direkt på morgonen. 
Jörgen tog ledigt från lunch så vi åkte till Sickla med Isac och åt lunch, sedan var det nacka Sjukhus. 
Isac fick träffa kuratorn på hemsjukvården vilket tydligen var ett bra samtal. Tidigare har han träffat någon i skolan som han inte känt sig bekväm med.
Under tiden var Jörgen och träffade Joels kurator på Habiliteringen för att fylla i lite blanketter och skicka in en ansökan om extra assistanstimmar så att Joels resurs har möjlighet att börja sin arbetsdag hemma hos oss och åka med honom i taxin.

Då Joel kommer att börja 6 års verksamhet till hösten så hör det till förskolan och då har man ingen rätt till skolskjuts.... Från ettan har han rätt till skolskjuts....!?!?
Så under ett år så ska han åka färdtjänst och jag vill INTE att han ska åka själv. Särskilt inte som det är nu när det är olika människor varje gång som kommer och många har språksvårigheter och kan knappt köra efter GPS. Ska Joel guida vägen då eller? (Från februari förlorade Värmdö Taxi (som var bra) sin färdtjänst och nu är det Taxi kurir och Taxi 020 som tar all färdtjänst på värmdölandet)

Vi försöker också kolla med kommunen om de kan göra något undantag så han kan åka skolskjuts. Det är fler barn från Värmdö som går på samma skola och då skulle han kunna samåka med någon i en färdtjänstbuss då Joel endast behöver manuell rullstol eller rullator med sig. Det borde ju bli billigare i slutändan?

Efter Nacka sjukhus var det åter besök på banken. Vi skulle egentligen lägga om ett lån nästa vecka men det kostade bara 200kr att förtidsbinda och det tyckte jag det var värt. Senast något hände med räntan var 1 juni och då gick den ner. Nu när Grekland och Europa skakar så kände jag att jag inte vågade vänta en vecka till. Vi fick ett jättebra deal på 5 år och det känns jättebra att jag vet att Jörgen vet den kostnaden de närmsta åren.

Väl hemma och en stund i soffan kom Maria och släpade ut mig ca 3,5 km vilket tog ca 1 timme. 
Vi hade två stretchpauser på vägen för mina vader.

Jörgen och Isac har varit ute och spelat 9 hål golf. (Första gången de spelat på riktigt tillsammans och Jörgen sa att Isac var jätteduktig och att han var riktigt imponerad. KUL!)
Nu har de åkt på bio också så Isac har fått massa uppmärksamhet idag vilket känns bra.

Joel har jag ringt då han är i Dalarna men han hade inte tid att prata med mig då han spelade match...........

Ingen feber och inga särskilda krämpor idag. Känns som det varit en hyfsad dag!=)
Men soffan äger jag hela kvällen.

söndag 17 juni 2012

Tumörfeber på Fågelbrohus

Fredag kväll var lugn och Jörgen var i bra skick när han kom hem från ölgolfen. Han hade varit lite hostig och snuvig också så jag vill vänta in i det längsta.
På lördag förmiddag ösregnade det ute och jag kände att det skulle vara ganska mysigt att åka ut till Fågelbro och inte göra någonting.
Vi åkte ut till eftermiddagsfikat där det bjöds på massa hembakat.
Efter fikat och vi installerat oss på rummet så trotsade vi vädret och Jörgen släpade med mig fram och tillbaka ner till vattnet. Det var motbjudande att gå ut men kändes bra efter. Efter promenaden somnade jag på Jörgens mage en timme och när jag vaknade hade jag 39,5 på ena örat och 40 på andra örat!!! Ögonen glansiga och lite röda och supertörstig.
Fasiken. Varför nu? Jag petade i mig Ibumetin och tog med en extra till middagen och jag tror det hjälpte.

När jag får så här hög feber så är det inte som vanlig influensa feber utan det mer brinner i huvud och hals medan pannan känns ganska sval.
Middagen var jättetrevlig och SÅ GOD! Det var tre rätters meny och vartenda löv som var ätbart slank ner.

Efter middagen tappade jag upp en varmt bad (precis som varje kväll hemma) och njöt en halvtimme medan Jörgen kolla fotboll. (Hur nu fotbollen kan vara så himla kul att titta på nu när Sverige är borta??)

Sov jättegott. Och det är sällan jag gör det så det var en riktig bonus. Tack Louise och all personal på Fågelbro!

Stor god frukostbuffe i morse också men jag var så törstig och drog 5 glas juice nästan på en gång... sedan var jag mätt. Åt lite äggröra, frukt och fil med müsli.

Nu är vi hemma igen. Jörgen har tagit hand om tvätten och gjort en brasa. Jag ligger i soffan och kollar "Australias next topmodel"....
Ingen feber just nu men jag känner mig väldigt trött...

PS. Snälla bloggläsare respektera min familj och mitt privatliv. Det är helt ok att skicka brev eller maila mig, jag blir jätteglad när det dimper ner vykort i brevlådan. Men det är inte ok att ringa hem till mig eller ringa och smsa till mina barn. DS.

fredag 15 juni 2012

Avslutning på Ballongen

NU är sista skolavslutningen avklarad och presenter till fröknarna utdelade. Till Ballongen personalen hade min fantastiska vän Katrin gjort smyckeänglar med hake. Jag hade även med en ängel från Willow-Tree som ska stå på förskolan och symbolisera hur Personalen leder barnen på rätt väg i livet.

Jag, Jörgen, Isac, mormor och farfar var med och tittade på avslutningen. Även här var det Shan banan och denna gång kunde jag filma. (det är svårt när det inte får komma med andra barn på filmen som inte önskar vara med.)
Här har vi i alla fall schlagerkungen. Det är lite körigt att hålla ordning på kroppen men han rockar loss på sitt egna bästa sätt!!

Joel fick med sig diplom samt en skiva med massa fotografier från HT08-VT12 och det var SÅ kul att titta igenom. Skivan åker självklart ner i hans "låda". Alla tre barnen har fått varsin stor genomskinlig IKEA låda där jag sorterat ner lite gamla leksaker samt deras fotoböcker och dagissaker. I dessa lådor finns även en liten minneslåda var till barnen där jag har samlat brev och födelseddagskort. Adam och Isac är klara men Joel har jag bara kommit till 13 års dagen. Funderar på om jag ska behöva skriva från 6 års dagen som är den 2 augusti men jag lugnar mig med det. Hoppas på ett eller annat sätt överleva sommaren. 

Känner mig så frisk när jag sitter i soffan eller sitter och fikar med kompisar och sedan ska jag förflytta mig och då blir jag som en 92åring!! Har verkligen plågat mig ut en timme nu ikväll i solen och kom väl kanske 3 km om man summerar. Jag snubblar och stapplar då känseln i fötterna sviker mig. Gick faktiskt lite bättre idag när jag tog mina Puma med rundade sulor (kopia av MBT). Det kändes som jag kom framåt i alla fall. 

Nä, nu tillbaka till skivan med foton på Joel. jag kan ju inte ta med alla här men några stycken i alla fall som jag vill ska komma med i barnens bloggböcker.









 Här är stora killen som ska börja i skolan till hösten. Skanskvarnsskolan vid Gullmarsplan i Stockholm;
Ikväll är Adam hos flickvännen men kommer hem och sover. Jörgen är med sina kill/gubb kompisar och spelar ölgolf... något de gjort i säkert 15 år men de verkar inte förstå att de blir äldre!?
Isac har åkt till Norrtälje på fotbollscup över helgen och Joel är hemma hos mormor och ser på sin nya film Alvin och Gänget 3!

Jag ska ta mig ett bad nu (blev svettig av promenaden) och hoppa i pyamas sedan blir det lite nacho de lux på vad skafferiet bjuder. Nachos, ost, tomat, sallad, avocado, keso och tex mex sås... Det är inte så att man anstränger sig så mycket när man är själv.

Behöver sova

Skolavslutning för Isac på förmiddagen. Vi var utomhus och det var riktigt varmt och det blev en mycket utdragen avslutning.
Trevlig lunch på Ingarö Golfklubb efter tillsammans med kusinerna;



Adam var nere en sväng och kollade på Isac avslutning innan han åkte till sin egna som började 10.30. De hade samling i klassrummet, avslutning i kyrkan, lunch med lärarna för att slutligen ha fika och betygsutdelning i klassrummet. På det sista fick även vi föräldrar vara med så jag, Jörgen och Isac åkte dit och tackade av lärarna. 
Adam fick bra betyg i alla ämnen utom NO ämnena kan man säga. Han fick 5 stycken MVG, 8 stycken VG och 4 G. Detta måste jag säga är riktigt starkt av en kille som har haft så mycket frånvaro under hela nian och spelat SÅ mycket hockey, till och med i U16 landslaget. Att kunna hålla dessa betyg samt spela på den nivå han har varit tycker jag är enastående.

(Även jag och Jörgen fick ett kuvert från en av föräldrarna som jobbar på FÅGELBRO HUS här på värmdö. Jag känner några av personalen där eller vet vilka de är och nu hade de gått ihop för att sponsra mig och Jörgen med en FRI ÖVERNATTNING=). Blir dock direkt lite stressad. När ska vi göra detta? TÄNK om jag dör i midsommar? Hmm, skulle passa bra redan i helgen kanske? Undra om man kan ringa dit och kolla om det funkar redan på lördag. Det skulle vi behöva. Och ASIH kan man alltid ringa så jag fortfarande håller mig i samma kommun. Får sova på det.)

När vi kom hem från Adams avslutning så var Pia här från förskolan för att hålla "avslutningssamtalet" MED Joel och FÖR oss föräldrar. Det var jättekul och se alla foton som tagits på Joel sedan han började på förskolan när han var 2 år och allt sitter fint i en pärm som ska arkiveras i Joels låda.

Nu är jag jättetrött. Återigen kanske jag ska skriva. Igår gick jag och la mig reda 21 och nu känns det som det är dag att säga godnatt..
Även fast jag inte gjort något fysiskt ansträngande idag så är jag helt lust.

I morgon är det joels tur att avsluta Ballongen SEDAN är det sommarlov!!!

(Detta inlägg var klart igår kväll vid 21 när jag gick och la mig men jag var tydligen så trött då att jag aldrig tröck publicera. Nu vaknade jag med ett ryck strax efter 1 och var hungrig... sitter nu själv i köket och äter yoggi. Har också SMSat Adam som skulle iväg på partaj ikväll och seedan sova hos Maja. Vill gärna ha ett livstecken från honom innan jag somnar om, därav fastnade jag vid datorn och upptäckte att jag inte uppdaterat. Men NU trycker jag publicera.)

PS1. Svar på några frågor; Jörgen har kurator som han träffar ca 1 gång i månaden (inget jag lägger mig i ) Vet dock att Isac ska få träffa samma som Adam även träffat. (Jörgen håller i dessa trådar). För min del är det diakonissan på SÖS som är min livlina. Pratade tidigare med ledaren i vår LEVAgrupp men då jag inte orkat närvara där de senaste gångerna har det runnit ut i sanden.
Vad gäller fonden så "tror" jag att böckerna "är i hamn" men jag kommer ju aldrig hinna se någon slutfaktura men tryckeriet i Sundsvall ställer också upp och sponsrar en del. Kanske som ngn bloggläsare skrev att det kan räcka till en weekend för mina grabbar att göra något tillsammans, i annat fall så vill jag att det fördelas på barnen i fonder för framtiden.
Angående Joel så har han rätt till resurs men vi vill ha med vår resurs han har idag från Värmdö Kommun och den nya skolan ligger i Stockholms kommun.... MEN, det verkar ha löst sig. Vågar inte ropa hej förrens papper är påskrivna och klara. DS1

PS2 Någon anonym skrev om döden som att man bara kliver upp på en annan strand... det låter vackert tycker jag.=) DS2.

onsdag 13 juni 2012

Niornas bal

Först klarar vi av alla sjukdomsuppdateringar. Jag tog prover igår vilka visade att jag kunde få min behandling idag. MEN, en lägre dos än tidigare så jag förhoppningsvis grejjar att få nästa dos dagen innan midsommar. Mina leverprover fortsätter bli sämre... hur fort kan det gå?

Jag träffade även läkaren på ASIH (de har bytt namn nu igen från SAH till ASIH). Vi gick igenom mina kramper som jag får i händerna och jag ska fortsätta vara observant på när det händer. Antagligen finns det ingen direkt förklaring. Det är när jag gör "pilliga" saker. Som att plocka upp chips, försöka skära min mat, borsta tänderna, skala potatis, röra i grytorna och att torka sig när man går på toaletten...

När vi ändå pratar toalettbesök så börjar jag känna att det blir viktigare och viktigare att jag promenerar en sväng varje dag. Annars stannar tarmarna tvärt och då kan det bli blödningar och otrevligheter. Movicol varje dag och lite katrinplommon och mycket vatten. Det är bara så svårt att komma ut och få TID att komma ut. Mina vader är som betongklumpar så det är jobbigt och gör ont att gå.

Jag fick även taktil massage igår på ASIH innan jag gick till Joels kurator på habiliteringen. Skola är klart för hösten men tyvärr har det inte löst sig riktigt med att han får ta med sig sin resurs. Vi försöker verkligen påverka detta då Joel kommer behöva en trygg punkt som följer med till skolan. Det kommer bli en tuff höst för Joel utan sin älskade mamma.

Nu till roligare saker. NIORNAS BAL!. Det var mitt första delmål att få se Adam och Maja uppklädda tillsammans!
 Några kompisar träffades här innan och fixade i ordning sig det sista inför balen;
 Det var´ju fest så då måste ju lillebror haka på också=)

 Adam vann nomineringen ÅRETS SPORTFÅNE;
Maja och Adam blev utsedda till ÅRETS KÄRLEK;

Gänget som åkte härifrån;
De gjorde entre från en Ambulans;

MAJA och ADAM


I morgon är det skolavslutning! På förmiddagen ska vi med Isac som slutar i sin klass och Brunn skola för att i höst börja i idrottsprofil på Kvarnbergsskolan. Sedan blir det lunch med familjen och kusinerna hoppas vi på Ingarö Golfklubb. På eftermiddagen är det avslutning för Adam och betygsutdelning.
Jag vet inte om jag eller Adam är mest nyfiken på betygen=)?  Nu spelar det inte så jätte stor roll då Adam redan är handplockad till Djurgårdens Elithockeygymnasium och kommer gå på Vittra på söder. Ända kravet för honom där är att han är godkänd i alla ämnen.

Återigen vill jag skicka ett tack till er som skickad blommor i helgen. De förgyllde min tillvaro när jag låg själv på soffan och Jörgen var i Köpenhamn och sedan den underbara kvinnan "Cilla" som återigen har skickat gåvor som passar mitt i prick. Jag försöker verkligen ta in alla fina, varma och härliga kommentarer som jag får av er läsare och försöker pränta in i mitt huvud att jag faktiskt har gjort en förändring och att jag påverkat folk till det bättre. 

Jag försöker intala mig själv;
Döden är inte slutet och det finns en mening med det mesta som sker i våra liv.

måndag 11 juni 2012

Böcker, minnen och mina älskade barn

Jag har nu läst klart "Jag lutar åt gud" och på nattduksbordet ligger nu "Ljusfolket" och "Döden är livsviktig". "The secret/Hemligheten" fick jag av Isacs tidigare lärare och har läst delar av den. Känner att jag måste ta ner den från hyllan igen och läsa den från pärm till pärm.
Tiden måste dock finnas och jag måste få vara ifred.
Ska lägga ut "Hemligheten" i badrummet så får det bli min läsning där. Det är i alla fall ganska tunna böcker. Orkar inte med stora tjocka med massa text.
"Jag lutar åt Gud" var perfekt då den bestod av 85 korta krönikor och kan varmt rekommenderas. Fick den av en kär cancervän Karin i Ö-vik.

Appropå Ö-vik så ringde en av mina tidigare chefer som jag hade när jag arbetade som logistik koordinator på ett IT bolag för 10 år sedan. Vi pratade i 1,5 timme. Det var faktiskt riktigt kul då vi ändå arbetat ihop i nästan 10 år. Och ni som var med innan IT bubblan sprack vet att det var mycket konferencer och kickoffer. Vi pratade gamla minnen och jag kände hur mitt självförtroende fick sig en boost igen. Att få höra hur duktig man var på jobbet och tänka tillbaka hur mycket som satsades på mig. Jag pluggade parallellt på Logistikakademin i Växjö under ett år i början av min tid där. När jag sedan ändrade inriktning mer mot ekonomi så stod de för två års studier på Ekonomichefsutbildningen på Företagsekonomiska Institutet i Stockholm. Däremellan massa kortare ekonomiutbildningar. Jag hade visserligen gymnasieekonom i botten samt att jag studerat ekonomi i USA ett år men jag var ingen civilekonom. När jag tänker tillbaka har jag alltid fått mycket beröm för att jag går till botten med saker och ting, håller upp stämningen på företaget, är lojal och alltid levererar i tid.
Får en klump i halsen nu när jag tänker på att jag aldrig kommer att få arbeta igen. Jag har verkligen alltid gillat att arbeta och helst under press och ha mycket på gång hela tiden. Varför blev det så här?
-------------------------------------------------------------------------------------------
Från ytterligare en vän norröver så fick jag en bild sänt till mig idag från Själevads kyrka där min vän tänt ett ljus för mig. Jag har nog aldrig skådat en vackrare kyrka;

Jag hade hoppats leva många år till och kunna stöttat er på livets krokiga väg.
Om jag kunde skulle jag skydda er från allt ont, vara er mamma, er livvakt, er goda fe, er bästa vän, den som alltid lyssnar, den som alltid finns där.
Men livet är orättvist. Jag kommer inte alltid att kunna finnas vid er sida och mina dagar är räknade.
Ni kommer hem  med skrubbsår och blåmärken. Ni har önskningar som inte alltid går i uppfyllelse, besvikelser och brustna hjärtan. Jag kan inte skydda er från allt det hårda i livet.
Åren rusar iväg och ni håller på att bli så stora. Ni kommer att vara ute hela nätterna med telefonen avstängd. Vi smäller redan i dörrar och blir arga på varandra. Ni tycker att vi vuxna inte förstår.
Ni kommer att åka iväg på resor och äventyr, och jag kommer inte att få svar på mina oroliga frågor, och flera av dem kommer jag aldrig ens att kunna ställa.
Det kommer att hända många roliga saker i livet men även tråkiga.

Adam, Isac och Joel, jag kommer alltid att vara er mamma. Jag kommer alltid att älska er. Vem ni än är, hur ni än blir, vad ni än gör. För jag har hållit er varma hand vid övergångsställena, jag har blåst på era skrubbsår och plockat era fästingar och stickor. Ni har alla tre fått somna i min famn när ni var små.  Jag har bevarat era hemligheter, till och med dem ni inte vet att jag känner till.
Det enda jag vill är att ni är och förblir lyckliga. Lova mig att ni aktar er för eld och djupa vatten. Att ni tar hand om varandra vad som än sker. Att ni tar hand om pappa den dag jag inte finns mer.
Jag älskar er mest i hela världen!

Pussar och kramar från Mamma.


Avslutningsvecka

Och det är INTE min avslutning på jorden jag pratar om! Nä ni, det är skolavslutningar och jag ska ta mig igenom hela veckan, no matter what!

Idag jobbar Jörgen halvdag och sedan ska vi till Olmed för att göra nya stretchskenor för natten till Joel samt justera hans fotortoser. Kanske att vi hittar ett par sandaler till ortoserna också. Det är så varmt för honom med gymnastikskor dygnet runt för att det ska passa ortoserna och han ska kunna gå bra.

Efter det ska vi fika har jag lovat Joel! Men då måste han följa med och handla också.
I morgon är det niornas bal i Kvarnbergsskolan och Adam och sex av hans kompisar ska vara här innan och göra i ordning sig. Jag har lovat att köpa hem lite Pommac och fixa lite snittar och snacks.

Malin, Joels assistent har riktig kamera och har lovat att fotografera ungdomarna innan de åker iväg och Jörgen ska sedan jobba som vakt på balen under kvällen.

Idag är alltså en ganska lugn dag UTAN sjukhusbesök och inga planer för övrigt. Bara vara hemma ikväll.

Jag känner mig piggare efter helgen och mina prover MÅSTE ha vänt. Ny provtagning är i morgon med även sjuksköterskesamtal och läkarsamtal med hemsjukvården. Kanske att jag kan få taktil massage också.

Jörgen har också haft en bra helg nere i Köpenhamn och Åsa och Jan Peter har tagit väl hand om honom. Jag vet att han behövde lite "egen" tid han också och slippa ta hand om sjuk fru och massa barn samtidigt som han målar på huset och har en trädgård som pockar på uppmärksamhet....


Jörgen kan ofta säga; -" Man ska inte klaga."
När man säger det betyder det oftast att man sväljer det man egentligen skulle vilja ha sagt.

Jag har precis läst ut boken Jag lutar åt Gud av Tomas Sjödin som tar upp detta om att klaga i en av sina krönikor.
Vem har bestämt att man inte ska klaga? Det finns en tydlig skillnad mellan att klaga och att anklaga. Den som anklagar gör det för att påvisa den andres skuld. Klagar gör man för att uppmärksamma den andre på en ohållbar situation i det egna livet. Man är i ett rum där luften håller på att ta slut och om någon inte vet om det - och griper in - går man under. Klagan är ett rop på hjälp mer än ett rop på rätt.
Önskar så att Jörgen kunde bli bättre på att ta emot hjälp och ibland våga klaga. (och då menar jag inte på mig.... för det kan han fortfarande=))
Luften håller definitivt på att ta slut här hemma vissa dagar...

lördag 9 juni 2012

Underbar present

Sov till 11 idag då telefonen ringde. Det var blombud till mig så det var ett trevligt samtal och det kanske var dags att röra lite på sig. (I övrigt har faktiskt min telefon varit lugn, jätteskönt.. nästan så jag börjar undra vart mina kompisar tog vägen=) Nejdå, jag vet att de finns där bara ett samtal bort. Mina underbara vänner känner mig så väl och förstår när det är läge att låta mig vila och vara ifred ett tag, sedan brukar det komma ngt sms eller mail om jag inte hör av mig inom rimlig tid, ha ha. Jag har sagt det förr men jag har verkligen SÅ UNDERBARA VÄNNER! Jag ringde och bjöd in mig till Maria ikväll på en matbit innan jag åker och hämtar Adam hos flickvännen. Ikväll är det Adams tur att sova hemma. jag vågar inte sova själv om något händer.)
Jag har haft Isac bredvid mig i natt och mmmmm vad det är mysigt med en snusande litet barn bredvid sig. Självklart mysigt med mannen också men han låter lite mer och är inte lika bebislen.....
(Och Adam den stora drummeln lär sova i sitt rum men med öppen dörr så jag kan ropa på honom om det behövs.)

Jag gick upp och petade i mig mediciner, åt frukost och bytte träningsoverall och sovplats. Soffan blev nästa station. Där låg jag till efter 14 och kollade på massa blaj. Jag och Isac spelade lite frågespel också. När jag frågade om vi skulle ta en yatzy när vi ändå var igång så fick jag ett njä. Då ville han hellre gå till sin nyinköpta dator! Han har sparat sedan i julas och sista hjälp på traven har han fått från er bloggläsare. Jag hälsar att det är en mycket nöjd och tacksam Isac!

I veckan stod det en kasse med hemgjord honung på trappen och ett brev till Isac och Adam. Det var också en varsin CD skiva till barnen med bilder från deras förskoletid! SÅ kul och SÅ ovärderlig.
Det var familjen Aronsson och Heed som knåpat ihop. Tusentack!

Då denna blogg även är MIN DAGBOK som ska tryckas, så väljer jag att härmed bjuda på några bilder av mina stora grabbar när de var små;
  Kompisen Abbe skjutsar lilla Isac.
 Adam, blivande hockeyproffs redan då?
 Annars kan man ju bli popstjärna. Adam rockar loss.
 Isac håller på att tampas med att bre smörgåsen själv.
 Isac kan redan alfabetet och är måttligt intresserad...
Ja, ja, jag visar väl vart B är.
 Isac på sin först skidtur.
 Vet inte om Isac har bakat eller om det är målarfärg. Men han ser lagom busig ut.
Oups, tagen på bar gärning eller? Nej då, tror det är bokstavslådan han är i.
Tvångströja eller?

Barnen är min stora kärek!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag hoppas och tror att de kommer uppskatta Bloggböckerna de kommer få. Eller JAG VET att de kommer uppskatta dem. Om inte nu när de är barn så i alla fall när de växer upp och blir äldre.
Jag har fått till uppgift från tryckeriet att de vill ha ett "öppnande" kapitel om hur mitt liv var innan cancern. Detta är något jag måste ta tag i ganska snart. Undra om jag kan få lite skrivarkänsla i morgon kanske? Det måste liksom bara komma, precis som när jag bloggar.

Låt oss ge varandra tid 
låt oss göra famnen vid 
låt oss älska, låt oss sjunga,
inte hålla tand för tunga,
låt oss skratta, låt oss leka
låt oss sorgerna beveka,
låt oss jaga tvivlen bort,
livet är så gränslöst kort

fredag 8 juni 2012

Sämre värden IGEN!

Första budet i morse var att jag skulle få min cellgiftsbehandling fast med en lägre dos så jag laddade ismössan och satt och frös tills sköterskan kom in och sa att proverna som jag tog i morse precis innan var ännnu lägre än torsdagens. Av med mössan och antiklimax.

Jag hade ju förberett mig på att det inte skulle bli någon behandling men när de sedan kommer in med alla mediciner, kortison och cellgifter samt ismössan så väcktes ju hopp! Men icke.
Värdet som måste vara 1.0 har nu från i tisdags sjunkigt från 0.7 till 0.5 igår och i morse 0.4. Detta innebär också att jag är mer infektionskänslig så flyg är inte det bästa.

Jag såg dock fram emot att kunna ta tåget ner i morgon bitti och åka första klass där det är lugn och ro och oftast inte lika mycket folk. Jag älskar att åka tåg. Det känns som en lugn oas och att ingen kan komma åt mig. Jag sätter mobilen på ljudlöst, lyssnar på yogamusik eller meditation, läser tidningar, sitter och skriver brev till barnen eller bloggar- Jag åker hellre tåg direkt från centralen och kommer hela vägen fram utan byte och att det tar lite mer än 5 timmar, än att ta mig till arlanda, flyga och sedan ta mig från flygplatsen och in till stan.
Nåja, oavsett vad jag sitter och svamlar om nu så kommer det inte bli så för jag har sådan huvudvärk och är SÅ trött. Jag stannar hemma med barnen och gör ingenting. hade önskat det kunde regna i morgon men det ska tydligen bli fint väder.

Känns bra att Jörgen åkte och fick lite andrum. Han har blött näsblod i veckan och igår kväll började han klaga över halsont så i natt fick han sova i arbetsrummet. Idag lät han dock hyfsat pigg på dagen men riktigt orolig för mig då jag inte fick någon behandling.
(Jörgen har fixat intyg för Närståendepenning och tagit ut en dag hittills då jag var riktigt dålig. Han kommer att var hemma mycket mer nu från och med måndag, det har vi pratat om. Nu börjar det verkligen bli allvar och vi måste ta vara på den sista tiden.)
För mig är det att jag måste försöka stänga av min mobil mer som ringer stup i ett. Mycket är ju läkarbesök, hemsjukvård och provtagningar men även mycket kring barnen och kompisar som undrar hur jag mår. (försöker hänvisa alla till bloggen om den är uppdaterad, även mina närmsta vänner ibland. det fungerar inte att prata en timme i stöten per kompis på en dag)
Jörgen tar mycket men med 3 barn varav en med speciella behov så räcker man inte ens till som två föräldrar.

Svar på röntgen var blandad kompott. Skelettet verkar stå still och några lymfkörtlar har minskat men det vesäntliga är ju levern..... och den har ökat! F-SIKEN!
Jag har även fått vätska på två ställen i buken som ligger kring levern vilket inte är någon bra prognos.
En ledsen och tråkig dag.

Fortsatt dåliga prover.

Tog nya blodstatusprover nu på eftermiddagen men de hade blivit SÄMRE än i tisdags så sannolikheten att få behandling i morgon är nog lika med noll.
Jag hade 0.7 i tisdags och de måste vara över 1.0 för att jag ska få behandling av cellgiftet Halaven. Idag hade de sjunkigt till 0.5.
Vi trodde nog alla att det skulle vara 1.0 eller närmare i alla fall. INTE att de skulle ha blivit sämre!?

Det blir att åka in till SÖS till 8 för nya prover och sedan har jag tid på behandlingen klockan 8.30 men det kan jag stryka. Har dock en läkartid klockan 10 som jag förhoppningsvis kan få svar på min senaste CT som jag gjorde i måndags. Mamma får följa med på detta samtal då jag vet att det kommer bli ett tufft och jobbigt samtal.

Jag har försökt boka färdtjänst in till SÖS i morgonbitti men växeln verkar ligga nere. Försäkte mig på talsvarstjänsten men som vanligt finns inte min adress Calle Flygares väg.... Nu finns den inte alls och annars brukar chaufförerna ha problem med att det stavas med K i alla GPS och taxikartor men i trafikverket och i Färdtjänstens system satvas det med C. Och vår vägskylt här ute stavar också med C....
Försökte beställa taxin till granngatan men kom på mig själv att SÅ ska det ju inte fungera. Inte ska jag behöva uppge en grannes adress för att få hit en taxi på morgonen??? Får försöka ringa efter en färdtjänst direkt när jag vaknar. Hem åker jag med mamma.
Min och Jörgens plan har hela tiden varit att OM jag mår bra flyga ner till Åsa och Jan-Peter i Köpenhamn i helgen för att inviga nya lägenheten. Nu vet jag inte riktigt hur det blir. Egentligen så är jag nästan 100% säker att det inte kommer bli några cellgifter och i så fall skulle jag ha kunnat åka till Köpenhamn med mannen under helgen och satsa på nya tag nästa vecka istället. Jag får se hur läkarna har tänkt sig när jag kommer i morgon.
Jag kan i alla fall inte flyga i morgon bitti som bokat men vi har kommit fram till att Jörgen ska åka ner i morgon bitti och OM jag känner mig ok så tar jag ett snabbtåg ner antingen på fredag eftermiddag eller tidigt på lördag morgon.
Hade velat haft lite vuxentid med mannen precis som jag hade Mamma-Adam tid förra helgen. (förra helgen var verkligen SÅ mysig. Bara ha Adam att tänka på och skämma bort lite extra.)

"Livet är inte enbart tillfälligt, det är framför allt ett tillfälle för kärlek.
Just nu har vi varandra, än finns det tid för omtanke och närvaro."

"Gud, för dig är allting klart, 
allt det dolda underbart.
Mörkret är ej mörkt för dig, 
och i dunklet ser du mig."