måndag 30 november 2009

Förstå mig rätt.

Hmm, det blev verkligen en stark reaktion. Vet inte hur jag ska få fram vad jag EGENTLIGEN MENAR.
Det som hänt nu var absolut inte tanken. Tror det blev en höna av en fjäder.
SJÄLVKLART är jag JÄTTETACKSAM för att alla bryr sig, men jag känner mig attackerad av frågan. Inte alltid ska jag säga. Ofta är frågan riktad till mig trots att vi kommer hela familjen. Och mina barn märker jag tycker det är jobbigt att det blir sjukdomsprat.
De gånger jag får ett stort leende och en klapp på axeln eller kram och mer -Hur är läget? så känns det bra men det är just de ledsna eller sorgsna ögonen och tonen man använder. Det känns som jag står med en fot i graven ibland.
Oftast är killar lättare att bemöta, de är inte lika känslosamma. Mötte "dagispappa" i godisdisken som självklart frågade hur jag mådde men efter ett OK svar från mig pratade vi vidare om annat. En "hockeymamma" kom fram och sa att hon läste bloggen och då vet både hon och jag läget och kan läsa av varandra. Och ett "jag förtår" från henne gjorde att vi kunde konversera annat.

Och det kanske är plumpt skrivet att skriva "sekundära" vänner men jag har varit en ganska utåtriktad människa med många runt omkring mig i samhället som vet vem jag är eller så känner de min man eller mina barn. Alla är självklart vänner men det är definitivt en skillnad på ens nära vänner och mindre nära vänner. Det hoppas jag att ni håller med om?

Sedan finns det många som INTE läser min blogg och de kan jag förstå att de vill veta hur jag mår. (Så jag HAR faktiskt förståelse för er som står på sidan om. Men ni måste förstå mig också att jag får frågan flera gånger per dag och min BÄGARE RANN ÖVER I LÖRDAGS...)
Jag skriver rakt ner vad jag tycker och känner för dagen och det kanske är som att kasta sig ut i lejongapen men bloggen ska också bli ett minne till mina barn och jag vill att de ska få en så rättvis bild av mig som möjligt där även "dagsform" speglas.
Tar till mig kommentar från Josefin att det är svårt att veta hur man ska tacklas med sådana här situationer, och när jag tänker efter nu så väljer jag hellre att ni frågar hur jag mår än att ni undviker mig.Jag ska själv bli bättre på att handskas med dessa situationer, och fortsätt gärna kommentera på bloggen.

... men snälla; inga hundögon eller huvuden på sned. Hellre lite peppning och positivt bemötande.

Usch, usch, usch, jag menar verkligen inget illa och jag vill absolut inte att ni ska titta bort när vi möts i affären.
Jag ber så hemskt mycket om ursäkt om jag sårat någon.
En jättekram till alla läsare och ALLA vänner, ingen nämd ingen glömd.

Lite kort om idag: Sjukgymnastik (mindre roligt), lagat Adams glasögon, hämtat undanlagda julklappar, handlat mat. Och nu ikväll har jag varit och kollat på Adventskonsert i Stadhuset med min mamma och svärmor. Otroligt vackert och stämningsfullt. Jag känner en i kören, mamma i Adams föredetta fotbollslag. (en sådan där "sekundär" vän ni vet...SMILE.) Mindre nära vän men alltid en kram och ett stort leende när vi möts!!

DAGENS MÅSTE: Ett stort leende!

lördag 28 november 2009

Hur mår du?

Att man kan vara så himla urless på att få samma fråga MINST 10 gånger per dag!?
Idag har varit en sådan dag när jag svarat. -Jo tack bra. Och ÄNDÅ ska folk fortsätta att älta. Så länge inte någon frågar hur jag mår så mår jag faktiskt riktigt bra! Det är först när man möter några oroliga och sorgsna ögon som jag verkligen känner mig så sjuk som jag egentligen är.

Dagen började i alla fall bra. Jag tränade en BodyPump på gymmet. Så skönt att jag grejar det nu. Jag gör visserligen inte alla övningar och en del övningar gör jag på mitt sätt. Men ändå, jag kan vara med på gruppträningen och jag smälter in i mängden.

Efter gymmet åkte jag till Adams skola som hade öppet hus, och det var då det började, alla dessa "Oj, men hej. Är du här, vad roligt. Hur mår du?"
Tror jag har fått denna fråga närmare 30 gånger idag. Och vad fan ska man svara. Jag mår ju faktiskt ganska bra just nu men egentligen skulle man bara vilja säga. -Åt helvete. Hur skulle du själv må om du visste att ditt liv var nere för nedräkning?
Mina riktiga vänner som också läser bloggen ställer sällan frågan då de har koll på mig ändå och vet ungefär hur jag har det och hur jag mår. Men alla andra "sekundära vänner", som klassföräldrar och hockeyföräldrar eller de som tycker att de känner mig bara för att de varit och tränat hos mig någon gång för 10 år sedan eller känner någon som känner mig...
Och bara för att jag alltid vill alla väl, har ett leende på läpparna och hälsar på alla jag möter så är det ju inte alltid jag vet vad de heter eller vilka de exakt är. Dessa människor är värst att få frågan "Hur mår du?" av, de skulle ju aldrig fråga det om de inte visste att jag var sjuk.

När jag senare på dagen gick in på mataffären för att snabbt handla godis så hinner jag få frågan 3 gånger till.
Arghh... jag tror jag blir galen. Jag är så jävla less på frågan. Finns det inget annat vettigt att säga? Kan man inte bara säga hej och prata om något annat som väder, vind, mat, barn, ja vad som helst. Fråga mig bara INTE hur jag mår!

När man är i mitt stadie i livet så betyder ens "riktiga vänner" oerhört mycket, medans övriga vänner och omgivning sållas ganska hårt. Jag vill inte spilla min energi och tid på människor som jag egentligen inte får något vettigt tillbaka ifrån. Kanske låter hårt eller konstigt, men livet är för kort för att "lallas" bort.

TRÖTT!

fredag 27 november 2009

Kommentarer

Det är alltid kul att läsa kommentarerna, och de värmer som oftast.
Tack för all styrka ni ger mig och även ni som kommenterat om klottret. Värdefull information som har vidarebefordrats till Ingarö IF.
Jag vill också påpeka att jag personligen inte namngivit någon då jag själv inte är vittne till händelsen men de namn som Idottsföreningen fått in har de fått in från flera håll och jag hoppas verkligen dessa ungdomar får hjälp och kan hamna på rätt fot vidare i livet. De framstår ju inte som några direkta ljushuvuden, men alla brukar ju växa till sig någon gång. Det tar bara lite längre tid för vissa.

Nu ska det bli hemgjord Pizza och mys framför Idol!

Trevlig helg alla läsare.

torsdag 26 november 2009

Gymtjejer

Nyss hemkommen från en trevlig kväll med ”gymtjejerna”. Låter himla flashigt men vi är alla avdankade… förutom Hille vill säga som fortfarande är aktiv instruktör. Vi andra besöker väl gymmet i mer eller mindre omfattning i alla fall.
Tyvärr glömde jag kameran, men vi som var där var Therese, Jag, Milene, Monica, Claudia, Hillevi samt Hillevis dotter Agnes.
(min Isac var hemma själv med Jakob, Hilles son och de verkade ha haft en minst sagt lika trevlig kväll som vi vuxna. (endast ett trasigt glas har jag fått rapporterat))

Vi var på Grisslinge Bistraud och åt supergod mat och tjattrade ikapp som vanligt. Än en gång så fick jag äran att skratta åt det gamla skämtet ”KÖPA SJÖ STOL TIO”. Therese översatte det till engelska och vi andra vek oss av garv. Lika roligt varje gång när den som säger det inte hör vad hon egentligen säger. Ni som missat det. Prova!
Sedan blev den en diskussion om en text som Hille fotat på ett akvarium i Danmark. ”Kuk i kompasset?” Är det någon av er bloggläsare som kan översätta och förklara det för oss. Jag är ganska säker på att samtliga alternativ på översättning som vi kunde komma fram till är fel…

Då jag nyligen fyllt år så bjöd tjejerna mig, vilket gjorde kvällen ännu trevligare
Tack alla ni söta vänner för att ni finns.

onsdag 25 november 2009

Man blir så förbannad

Så här ser Ingarö Idrottsplats ut efter en helg:






Så jävla otacksamt för dem som jobbar på idrottsplatsen och de föräldrar och ledare som många jobbar ideelt. Varför undrar man? Vad vill man uppnå med klottret? Det är ju ingen snygg graffiti direkt så det är inga blivande kostnärer som satt sina spår.
Ni som läser min blogg och bor här ute på ingarö. Har ni hört eller sett något kan ni väl höra av er. Och ni föräldrar med tonårsbarn, var observanta på om ni ser färgfläckar på kläderna eller hittar sprayburkar.
Hade det varit mitt barn som gjort detta vet jag inte vad jag hade gjort. Är det ok att låsa in dem i en mörk skrubb utan vatten och mat en vecka?? Och sedan få komma ut igen och återställa allt man förstört.
Polisanmälan är gjord och jag hoppas verkligen de osäkra ungdomarna åker fast.
GRR.. var tvungen att avreagera mig!!

Ikväll ska jag på föreläsning om Assistans för Joel och Jörgen ska med Adam till Lidingö och spela hockeymatch. Farmor och farfar barnvakt till Joel och Isac.

tisdag 24 november 2009

Superseg

Igår måndag var det fullt schema.
Röntgade handlederna på SÖS, får svar inom en vecka. Tillbaka till Gustavsberg och vårdcentralen där jag hade en sjukgymnastiktimme inbokad.
Har även idag tagit dos 2 av Svininfluensavaccinet. Egentligen ville min läkare att jag skulle tagit dos två redan förra veckan men jag kände mig inte redo då jag efter första sprutan fick ont i kroppen och blev riktigt seg.
Efter denna dos 2 började jag få ont i huvudet i går kväll, (men innan hann jag och Joel baka lussekatter.) Var tvungen att gå upp under natten och fylla på med alvedon. Morfinet tar inte på huvudvärken.
Vid 7 när Jörgen gick upp med Joel låg jag och kved i sängen. SÅ ont i kroppen och huvudet sprängde. 2 till alvedon och 1 timmes sömn till så kändes det ganska bra.
Varannan tisdag har vi städning mellan 9-14 och då vill jag helst inte vara hemma.
Pallrade mig iväg till Nacka och hade tänkt ta en promenad men hamnade på Barnens Hus med Julklappar i händerna när jag gick ut.... Då var jag ju tvungen att gå tillbaka till bilen igen. Passade på att handla på ICA Maxi och avslutade sedan min roadtrip i Nacka Forum.
Fick en hel del julklappar fixade idag vilket känns jätteskönt.

Under eftermiddagen och kvällen har jag mestadels legat på soffan och segat. Fick ont i kroppen igen och började frysa. Tog tempen, 38,8 C.... Mer alvedon.
Fixade middagen tills Jörgen kom hem med Isac från hockeyträningen. Lax och tomat i ugn med kokt potatis och romsås. Jörgen städade upp köket efter middagen medans jag återigen låg på soffan. Nu sitter Joel och Isac i TV rummet och spelar playstation 3 och Jörgen har åkt iväg med Adam på hockeyträning. Snacka om curlingpappa.

söndag 22 november 2009

Samling 8.15 vid hockeyhallen. Medan grabbarna hade samling passade jag på att ta en morgonpromenad på en halvtimme. Jättefriskt och halt!
Farstaviken i Gustavsberg vid halv nio i morse.

Jag störde tydligen fåglarna som flyr i panik. (Förlåt, det var inte meningen)

Isac hade match mot Tullinge som slutade 3-2 till Värmdö. Isac bidrog med två av målen.
Här tackar Isac det andra laget. (Isac nummer 22, ungefär i mitten)

Jörgen stod i båset och coachade, något sliten då han var på fest igår. (Själv var jag hemma med barnen och hade myskväll. Vi gjorde hemgjord pizza och äppelpaj. Mums!)
Jag tog sedan med mig Isac och åkte till Gubbängens IP för två bandymatcher. Båda slutade med vinst och Isac bidrog även här med några mål.
Kort taget sekunden innan han gjorde mål. (Isac med vit hjälm)

Jörgen var kvar i Gustavsberg då han hade en hockeybockeymatch på förmiddagen.
Klockan 13 sammanstrålade vi hela familjen igen på Ekvallen då Adam spelade hockeymatch mot AIK. Dagens första förlust med 1-3.
Väl hemma går tvättmaskinen och diskmaskinen för fullt.
”Stackars Jörgen” ligger och sover på soffan….

Adam har hjälpt mig bada Joel. Här en nybadad kille som sitter och ”jobbar” med sin dator han fått av Nora.

Jaha, och nu var det dags för att planera för ny vecka. Joels saker är packade för morgondagen och ståskalet är framställt så att det inte glöms.
Själv ska jag till SÖS i morgon och röntga handlederna. För hoppningsvis så får jag svar på om det är Artros eller inte. Känns lite onödigt att ta Artros medicin om det inte är det...
Dosetten är fylld för en ny vecka. (Kanske att jag kan ta bort två tabletter varje dag om det inte är Artros.)
Men vad är det då för fel på mina handleder?

fredag 20 november 2009

Dubbel bemärkelsedag

Jag är just hemkommen från en Yogaklass där jag invigde mina nya handledsvärmare ”Hängmatta” som jag fick av Hillevi igår.
Kändes faktiskt lite bättre i handlederna idag. Kan det bero på täcket jag fick av mina föräldrar i tisdags? Ett Ulltäcke som ska vara bra för lederna.
Har i och för sig också varit ganska noga med mina handledsskenor. Sover med dem hela natten och har dem större delen av dagen.

Igår firade jag min 36 födelsedag och även namnsdag. Jörgen hade bjudit in lite kompisar så vi fixade lite enklare mat och fika som det bjöds på mellan 18-21.
Det var verkligen jättetrevligt och man kunde ju tro att jag firade jämt med alla presenter jag fick.
Jag fick ett fint halssmycke, ljusslinga i glas, doftljus med fin text, underbar lotion CLEAN, massor med blommor och en egen timme med personlig Yoga tränare.
Vill även passa på att tacka för alla sms hyllningar jag fick under dagen.
Tack allihopa som förgyllde min dag.

Ikväll fortsätter vi firandet och Jenny med familj kommer hit. Det blir faktiskt lite matrester från igår och sedan ska jag ta och baka en äppelpaj då tårtan tog slut igår…
Trodde det skulle räcka tills idag också men när Adam kom hem efter hockeyträningen igår kväll vid 22 så rök det sista KILOT tårta.

På mitt doftljus stod det:
Till en speciell person.
Du finns alltid där för andra, du är hjälpsam och omtänksam vid alla tillfällen.
Din utstrålning och förståelse inger förtroende.
Du har ett hjärta av guld och du utstrålar ljus och värme.

onsdag 18 november 2009

Överraskningar

Började dagen med en Yogaklass. Det går inte si så där med mina handleder…
Sedan stod Susanne och väntade på mig utanför redo för en powerwalk, till och med att solen tittade fram en stund.
Efter en timme tog vi paus på Systrarna Delselius och Susanne bjöd mig på en födelsedagslunch. (En dag i förskott då hon inte kan komma i morgon.)
Hon överraskade med en saffransbulle efteråt. Mmmm vad det var gott. Första lussebullen!
Vi gick sedan tillbaka till bilarna vid Värmdö Köpcentrum. Det var bra att få en liten promenad på maten också. Jag blev verkligen proppmätt.

Var på apoteket och hämtade mer Artros medicin, handlade jäst till min bakning och svängde förbi en kompis som gör fint hantverk hemma. (Kollade in sortimentet. Måste ju ut och speja efter bra julklappar)
Väl hemma tänkte jag börja fixa med barnens kalendrar men insåg snart att jag inte skulle hinna innan barnen kom hem från skolan.

Massor med post idag. En del kunde man ju vara utan, de där räkningarna som aldrig slutar komma, men idag var där också ett paket! En liten present från Gitt. Hoppas det inte var meningen att jag skulle vänta tills i morgon med att öppna för paketet är redan uppslitet och jag har redan hunnit ta en smakbit. Tack Gitt!


Det var också ett kort med gamla foton på mig när jag var 16-17 år och sprang orientering. Det var min kompis Carin som varit förbi och lagt i brevlådan. Så många minnen dyker upp. Carin är 5 år äldre och när hon var 21 umgicks vi som mest. DT (DownTown) var riktigt hett då och även Glädjehuset och Collage. Någon som minns dessa ställen?  Jisses vad kul vi haft du och jag Carin. Både på orienteringstävlingar och utanför idrotten.

Degen jäser för tillfället och jag passar på att blogga. Adam ligger i soffan men borde egentligen plugga inför Engelska prov i morgon. Förhörde honom visserligen på 150 glosor i måndags och han kunde allihopa!
Jörgen är med Joel på Move and Walk i Solna och Isac har precis blivit hämtad av Bandy tränarens fru. Efter bandyträningen blir han även hemskjutsad. Det kallar jag service!

Nu ska jag hoppa i badet medans limporna är i ugnen. Måste göra mig i ordning, ska på tjejmiddag i kväll med några från jobbet.
Recept på Åsas enkla kesobröd:

måndag 16 november 2009

Läkarbesök

Idag var det dags för SÖS igen. Magknipen börjar komma när vi kommer upp på Ringvägen och det börjar närma sig. Egentligen borde jag inte känna detta denna morgon då det inte gäller något svar på röntgen utan är enbart ett vanligt läkarbesök, ett i mängden. Jörgen var med och vi fick vänta länge i väntrummet. Läkaren hade läst fel på tiden och trodde att det var en halvtimme senare än vad det egentligen var. Nåja, fick läsa lite informationsblad om cancer och vara omgiven av andra sjuklingar, som om det skulle vara något upplyftande.
Det känns verkligen som "dödens väntrum" och tyvärr är jag alltid yngst där. Fan vad livet är orättvist.

Inne hos läkaren sedan så hade jag en hel del frågor som min läkare snällt svarade på. Hon försökte även ta fram röntgenbilder på skiten som finns i min kropp. Jag har aldrig sett dem förr och jag kände mig lite kluven om jag ville se eller inte men bestämde mig för att jag bör se bilderna. Men det tekniska ville inte vara med och läkaren fick aldrig fram dem så det var nog inte meningen att jag skulle se någonting idag.
Mina leverprover som jag tog i fredags var bra. Det värdet som hade stigit för två veckor sedan var åter tillbaka inom normalintervallet vilket kändes skönt.
Vi kom överens om en datortomografi vid årsskiftet och en slätröngen på mina händer inom en vecka för att kunna utesluta Artros. Jag har nu ätit Artrosmedicin i 7 veckor och märker ingen direkt skillnad så jag tvivlar på att det är det. Tror mer på att det är en rejäl inflammation i handlederna och tumlederna.

Vi köpte med oss Thaimat som vi åt på Jörgens jobb. Åsa kom dit också och lunchade. Efter tog vi en kort promenad, kände att jag behövde lite luft.

På eftermiddagen var jag på sjukgymnastik på vårdcentralen. Inte direkt upplyftande det heller...

Efter att ha läst Marias kommentar på min Blogg så har jag nu också sett att det står ju faktiskt att det kommer ett repotage om mig i nästa Mama nummer, dvs Januarinumret som kommer ut i Jul.

söndag 15 november 2009

Årets mama gala

Riktigt höstväder denna söndag när jag, mamma och Maria åkte bilen in till den stora staden. Vi hade bestämt att vi skulle möta upp Jenny och Gitt i Gallerian vid 13 för att äta lite lunch ihop innan galan som sedan höll på mellan 15-18.
På Mama galan som i år gick av stapeln på Berns bjöds det på afternoon tea med cupcakes och snittar samt champagne.

Mark Levengood var konferencier och prisutdelare.

Jag trodde att det skulle kännas lite konstigt att vara där och studera spektaklet som jag egentligen skulle vara med i som nominerad men det kändes faktiskt helt ok. (För er som missat så var jag en av fem finalister som de tog fram i början av september, men på grund av en miss från Expressens sida då jag befann mig i USA så tog man in en reserv och ANTOG att jag lämnade WO) Jag vet innerst inne att jag är årets mama hjälte för många runt om kring mig i alla fall och behöver inte få det bekräftat med en lite glasstaty.
Årets Mama hjälte:

Men vem vet, jag hoppas leva ett år till och kanske kan få min revanch då!?
Och det kommer att komma ett reportage om mig ändå i Mama tidningen i januari.


Jennifer Brown sjöng sin senaste singel, fasiken vad bra hon var. Har aldrig direkt lyssnat på henne förut men kommer nog att göra det från och med nu.

Mamas omslagsmammor hade modevisning tillsammans med sina barn vilket var uppskattat. Paolo Roberto som årets Papa var ensam man på scen i rosa shorts och kavaj…

När allt var slut så ville jag få säga hej till Lotta Gray då vi ändå har haft både mailkontakt och via våra bloggar och hon var en av dem som nominerat mig till Årets Mama i år.
Vi väntade och väntade men hon dök aldrig upp men då är det tur att man har Gitt med sig som verkligen har mål i mun. Hon traskade in på VIP avdelningen och sa att Elisabeth var här och ville träffa Lotta. Marknadschefen visste precis att det var mig hon pratade om (bra att ha ett annorlunda efternamn, och då menar jag Ollas och inte Mattsson…) och jag fick följa med bakom kulisserna.
Lotta kände igen mig direkt och jag fick en stor kram. Hennes otroligt söta son Lennox var också där och pockade på mammas uppmärksamhet och ville ha godis..
Har aldrig tidigare sett att hon har Lennox namn tatuerat stort på insidan av överarmen. Hmmm, kanske något jag också skulle göra. Tur att mina barns namn är korta då jag har tre stycken. Eller kanske tur att jag är lång och har långa armar, ha ha.
Jag fick i alla fall en bild på oss tillsammans. Lägger ut det här på bloggen trots att jag ser ut som ett blekt uppsvullet hormonfetto brevid snyggt mejkade Lotta!

Lotta var verkligen så levande och snygg som hennes blogg avspeglar. Kan tänka mig att all glamour hon har runt omkring sig kan få människor att tycka hon är ytlig och att det är för mycket ”bling” men hon har verkligen ett äkta varmt hjärta.

Med oss hem fick vi en tung goodiebag med oss hem som innehöll, en sjal, ett smycke, hudkräm, schampo, dricka, godis mm.

Det blev en härlig eftermiddag på Berns med mina underbara vänninor och min fantastiska mamma. (Saknade dock min kära Åsa som var i Jönköping i helgen.)

Mor och dotter:

lördag 14 november 2009

Nangijala

Ikväll var Junibacken abonnerat av RBU mellan 17-20 och vi var där hela familjen. Det är tredje året vi är med.

Joel och Isac klättrade upp i ett av husen. Adam hittade en myshörna.


Även denna gång träffade vi flera kända ansikten och Joels två bästisar var där, kortväxta Wille och Elliot med CP skada diplegi (samma som Joel).
Här Joel och Wille:

Vi åkte sagotåget och Joel tyckte det var lite läskigt när det blev mörkt men efteråt ville han åka en gång till.
Jag funderar lite på om jag kommer att komma till ”körsbärsdalen” när jag dör, eller Nangijala….

Efter sagotåget fick Joel en ansiktsmålning. Han fick välja själv och valde då att bli en AIK tiger!
Elliot ville bli något läskigt.
Här ser ni resultaten.

Vi åt Pannkaksbuffe och ikväll gick de nog back eftersom vi hade Adam med oss. Han lassade i sig 13 stycken!! Inklusive sylt, glass och grädde.

Vi hade alla en trevlig kväll och barnen fick rejäla godispåsar i fiskdammen på vägen ut. Alla nöjda och glada. Inte minst Joel!

fredag 13 november 2009

- Och vad har du gjort idag då?

Klev över tröskeln strax efter 8 i morse.
Sjukgymnastik, Arbetsterapeupt, Vaccin Adam, Vaccin Joel, var och tog nya leverprover inför läkarbesök på måndag, snabbfika med mamma och en liten promenad, banken, apoteket i Gustavsberg, apoteket i Mölnvik då inte Gustavsberg hade mina mediciner, leksaksaffären och köpte kalender till Isac, mataffären, hem, Isac kom från skolan, mellanmål till Isac, iväg på hockeyträning, klev innanför tröskeln 17.30.
Ställde mig och lagade mjölksutavde makaroner och korv.
Jörgen undrar: - Och vad har du gjort idag då?
- Ehhhh?

tisdag 10 november 2009

Vilken härlig dag

Trots att vädret inte varit det bästa så känner jag mig nöjd över dagen.
Jag har idag haft storstädning här hemma samt fönsterputsning av samtliga fönster!
Känns så härligt att komma hem till ett rent hus. Sängar renbäddade och allt dammat och skurat.

Den lilla skyddsängeln jag har ovanför sängen har jag fått av min vän Annika. Även hon har varit drabbad av den här sjukdomen. Jag fick beskedet om mitt återfall bara några månader efter henne. Det har varit riktigt tungt men jag glädjer mig åt att hon kunde operera bort sitt och håller verkligen tummarna för att hon inte ska få tillbaka den här skiten.
Här är ett kort på mig och Annika när vi var unga och friska. Tror att det kan vara taget 1993.

Själv flydde jag hemmet i morse och har varit med Maria och tränat och ute och tagit en promenad.
Sedan åkte jag och lunchade med min kollega Irene.
Tror inte att hon förstår hur tacksam jag blev då jag fick både en blåbärspaj och en burk med blåbär. Mmmm det är SÅ gott och precis vad jag behöver. Mycket antioxidanter i blåbär och så mumsigt samtidigt.

Fortfarande lite sned på att jag inte fått tid för vaccin till övriga familjen ännu. Jag och Isac är vaccinerade, men känner ett akut behov att få vaccinera både Adam och Joel också. Definitivt Joel. OM han skulle bli sjuk skulle vi nog behöva läggas in för han är SÅ smal den lilla räkan. Det finns inget extra att ta av.
Visst är det väl lite konstigt att det inte finns något försäkringsbolag som vill försäkra Joel då han anses "för sjuk". (Vi har alltså bara en olycksfallsförsäkring på honom) Men NU när det diskuteras riskgrupper, nä då är han helt plötsligt "för frisk". Hur ska man tolka detta?

Precis när jag skulle publicera detta inlägg fick jag ett mail av Åsa.
Istället för vaccination:

måndag 9 november 2009

...och så var det måndag igen.

Helgen har rasslat förbi fort som vanligt.
I lördags jobbade Jörgen så det var jag som körde barnen till deras träningar. Båda tränade samtidigt och på samma ställe! Hur ofta händer det egentligen att det är samma tid!?
Adam hade hockey på rinken och Isac Bandy på stora planen. Jag lämnade av dem strax före 9 och hann precis till gymmet för att köra en BodyPump mellan 9-10. (sedan lurade Maria med mig på en Dance express 30 minuter också)
Det fick bli snabbdusch efter då jag lovat barnen att kolla lite på deras träningar.

Isac hade sedan bestämt med en kompis att leka och Adam ville bara hem till sin soffa. Joel var kvar hos farmor och farfar så jag fick en ledig eftermiddag!
Jag, Maria och Mattias åkte iväg på Hälsomässan i Älvsjö några timmar. Det var aerobicconvent där samtidigt som vi kikade in på. Det kändes som jag tog ett snabb besök in i mitt tidigare liv. Lite sentimentalt att se Blossom igen och alla tränande.
Träffade "GotlandsMia" som instruerade på Wermdö Träningscenter för 15 år sedan. Hon var sig lik och jobbade på inom träning och hälsa som vanligt. Hon tyckte jag passade i mitt korta hår.... Tack, sa jag. Orkade inte gå in på eländet.

På kvällen köpte vi med hämtmat och Maria med familj kom över. Dottern Nora som definitivt blev en favorit för Joel under kvällen hade rensat sitt rum och Joel fick en hel låda leksaker.


Söndagen spenderades i Märsta hockeyhall med en avslutande farsdagsmiddag hemma hos mina föräldrar.

fredag 6 november 2009

Nu är det slut på veckan..

... det är dags för fredags mys!
Jörgen jobbar och Joel sover hos farmor och farfar. Jag och de stora grabbarna har ätit gott och sedan har Isac och jag bakat en äppelkaka. Isac gjorde det mesta själv, jag var bara med som stöd.
Supermumsig blev den.

Mysigt att vara med Isac och Adam. Vi har spelat Buzz, vilket var riktigt länge sedan då det hör till Playstation 2 och nuförtiden är det bara Playstation 3 som spelas. Buzz är annars en riktigt bra familjeaktivitet. Alla kan vara med.

Just nu är det paus i Idol, och jag passar på att blogga lite.

Tidigare i dag har det varit en fotograf här och tagit bilder på mig och barnen. Det är till reportaget som ska vara i tidningen MAMA i januari.
Bilderna togs utomhus då det var för mörkt inne. När fotografen först kontaktade mig undrade hon om vi hade något stort ljust rum, en stor glasad veranda eller liknande men njä inte direkt:):) Som sagt var fick det bli utomhus. Det var uppehåll idag i alla fall och jag hoppas verkligen att hon fick lite fina bilder på grabbarna. Jag lovar att lägga ut några här på bloggen om jag får tillåtelse av fotografen.

Nu är det Tove på Idol. Måste tillbaka till soffan och mina grabbar.... och godispåsen!

onsdag 4 november 2009

Svar på leverproverna

Alla låg inom gränserna utom ett värde. Inget alarmerande men dock utanför normalgränsen. För hoppningsvis ringer min läkare i morgon eftermiddag då hon har telefontid. Telefontiden var full egentligen och jag är inbokad på måndag, men min kontaktsjuksköterska sa att om läkaren hinner så skulle hon ringa i morgon.
Jag får ha mobilen beredd, jag ska ju på Move and Walk med Joel i morgon eftermiddag, men farmor ska med så jag får väl springa ifrån en stund om det ringer.

I morgon förmiddag har Joel "simskola" som jag också ska med på. Ingen rast och vila direkt trots att man är sjukskriven.

I kväll har jag bakat med de yngre grabbarna. (Adam vill inte vara med men kommer tassande när bullarna är klara.)

Hoppas Joels arbetsterapeut och sjukgymnast ser denna bild.. Även bushanden håller i kaveln!

Adam satt i soffan och åt och åt och åt. Precis som vanligt. Förstår att han behöver äta mycket då han tränar men det måste ju finnas något stopp!?
178cm, 70kg muskler och 44,5 i skor!!!

Efter baket så har det förhörts om Illiaden och Odyseen. Tänk vad intressant jag tycker att detta är nu jämfört med för 25 år sedan... Trojanska hästen och alla gudar.

måndag 2 november 2009

Någon som missat att AIK är bäst?

Själv är jag inget inbitet fan men resten av min familj är det.
Den här flaggan har suttit på barnens rum de senaste 10 åren.

Idag har Joel varit klädd i fotbollskläder hela dagen. "AIK äger"

Isac spelar match och Joel är domare.

För övrigt så har jag inte gjort många knop idag. Har varit på vårdcentralen och tagit leverprover. Får svar på onsdag senast. Tänkte passa på att fråga om mina handleder när jag ringer och får svar. Har nu slutat med Voltaren sedan en vecka tillbaka. Första dagarna hade jag mer ont (riktigt outhärdligt) men nu känns det likadant som när jag åt Voltaren. Bara jätteont...

Nu ska min fotbollspelare gå och lägga sig och det innebär mys med välling i soffan i mitt knä. Måste sluta blogga.

söndag 1 november 2009

Tappade rösten på Skepparholmen

Kände det komma igår redan på väg till Skepparholmen. Lite harklig i halsen till en början men efter lite spabad utomhus så blev det väldigt hest. Typiskt att man ska bli dålig när man har något sådant här inbokat. En dag av 365 dagar typ.... men jag bet i hop och har som tur inte haft någon feber eller halsont, utan bara hes och täppt i näsan.

I vilket fall få slappade vi på spa avdelningen fram till sju, sedan hade vi bokat middag efter det. Maten var verkligen utsökt!
De flesta som var där var par, många såg nyförälskade ut och några tjejer var gravida och männen satt där som stolta tuppar. Kan inte låta bli att tänka tillbaka 13 år när jag var gravid första gången. Vilken härlig sprudlande känsla. När jag ser de här yngre paren så tänker jag på att de har hela livet framför sig och själv är jag på slut tampen. Tänk om jag visste då, det jag vet nu...
Nä, nu klipper vi, orkar inte bli ledsen. Har ingen ork till det nu när jag ligger här hemma i soffan och snörvlar. Måste bättra på mig i förkylningen. I morgon är det dags för nya blodprover.

Nu fortsätter vi:
Vid nio gick vi upp på rummet. Vi låg och pratade, såg på en film och läste. Verkligen så avslappnande. Inga barn som pockar på uppmärksamhet och ingen tid att passa.
Det var en gråmulen morgon som väntade när vi drog upp gardinerna vid nio.

Vi tog en kort promenad nere vid vattnet innan vi gick till spa avdelningen igen. Väl där satte vi oss och fikade lite till en början.

Sedan tog Jörgen ett kurbad...

Och jag satt mig i relaxen och njöt av lugnet och utsikten.

Efter detta vankades brunch.
Började med lite Yoghurt och någon macka, sedan blev det äggröra, bacon, cesarsallad, och två gräddade våfflor med hallonsylt och vispgrädde... och inte nog med det... vi avslutade med ett varsit winerbröd!!!

(bilderna tagna med min mobil, därav lite sämre kvalitet..)

Barnkalas

Då jag och Jörgen skulle till Skepparholmen så fick min mamma följa med Joel på Cornelias 4 års kalas.

Mamma tog kort så att vi också fick se hur kul Joel haft det.
Det var spök kalas (men Joel vill inte klä ut sig) och det bjöds på spökspagetti och spindlar. Spindlarna var köttbullar med salta pinnar i som ben. I isbitarna hade de russin så att det skulle se ut som döda flugor.
Joel sitter brevid födelsedagsbarnet:

Tänk att han tycker så mycket om kassa apparater och köksredskap. (Förra veckan fick han en rosa kaffebryggare av mig som han älskar, en Hello Kitty):

Pappa Franco i spöktagen: