lördag 26 maj 2012

Vänner

Idag har jag och min svärfar varit med Joel i Sickla Köpkvarter där det har varit "Oh, Happy day". Det var Nacka Handikappidrott som anordnade och Joel fick pröva på innebandy, basket, boccia, kälkhockey och hinderbana. Det var även fiskdamm och lotterier så det var en riktigt nöjd kille som åkte därifrån 3 timmar senare... och en jättetrött mamma...

Jag känner att jag inte alls har samma ork de senaste veckorna och sedan har jag riktigt ont i huvudet det senaste dygnet. Men huvudvärken beror nog på alla tårar just nu. Att förlora Pernilla så snabbt gör ont i varenda cell, men som jag skrev tidigare så tror jag att hon kände att det inte var läge att kämpa emot längre.
Våra vänner bär vi med oss, fast de inte längre vandrar tillsammans med oss.

Ikväll är Jörgen och Joel och tittar på Adam som har hockeymatch i Norrtälje. (de kommer hem till melodifestivalen)
Tills dess är det lite tjejmys med Camilla, Patrice, Claudia och Hille (och Isac får mysa med oss också). Camilla fixar tacos och rabarberpaj;
Och Patrice slängde sig ner och hjälpte mig olja golvet!!! Vilka ovärderliga vänner jag har!!=) Jag är SÅ tacksam för min familj och mina vänner OCH alla er bloggläsare som stöttar mig.
Nu ropar de från köket att maten är serverad! Återigen.... vilka vänner!

En vän är någon du kan dela glädje, oro, framtid och minnen med.
Vänner är sällsynta personer som frågar hur vi mår och sedan orkar lyssna på svaret.
En sann vän finns där, även om man är på väg utför.
Ingen är så rik att hon har råd att förlora en vän.
VAR RÄDD OM ERA VÄNNER!

109 kommentarer:

Viktoria sa...

Jag vill önska dig en riktigt bra Morsdag imorgon, för det tänker jag ha ;)


"Det som sägs i dag kan bära frukt i morgon"

Anonym sa...

Du är helt fantastisk som orkar dela med dig av ditt liv. Jag önskar dig och din familj allt gott på jorden! Grattis till Adams säng:-). Beklagar djupt förlusten av dina vänner. Måste vara helt fruktansvärt:-(. Många kramar till dig! Maja

Anonym sa...

Hoppas din Mors Dag blir en riktigt härlig dag tillsammans med din fina familj!

Hoppas också att den fega anonyma bloggläsaren håller sitt löfte att sluta läsa din blogg. Personen är inte värd den minsta lilla tanke från dig eller någon av oss andra som beundrar och stöttar dig så gott vi kan!

Varma kramar och styrketankar! Sippan

Anonym sa...

Halloj! Åh jag blir så arg så att jag kokar när jag läser dessa avundsjuks-kommentarer som bara vill ha det du får men inte din sjukdom som äter upp dig innifrån!
Tänk att de alltid är en anonym som skriver taskiga kommentarer och inte skt´river ut sitt namn, alltså en feg råtta someínte är nåt att bry sig om. Du har somsagt inte ett helt långt liv att göra allt man kan ordna för familjen så jag tycker att du gör helt rätt och ska ha en stor eloge för att du delar med dig om allt och verkligen blottar dig! Du är fantastisk! Hoppas att du får en toppen mors dag! Många kramar från Mia

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Va LYCKLIG, sm du nu säger att du har så GOA vänner,de är värda sin vikt i GULD.Troligen har du när du kunnat också hjälp dina vänner!JA det är hemskt att mista någon,man tycker om :/,det kan man ej beskriva.Jo jag skulle köpa en sådan ängel fr Willovs?hette så? i
den affär härnere,fanns ej.O hon sa
att de ej har ngn nätbutik,Men då har du "fixat"denna Butik,som endast finns HÄR HOS DIG! Jag tackar iaf dig,för det :)Bra!!!
Ha en fin Mors Dag! Ock MÅ SÅ GOTT,
fina tjej!
Mångamångakramartilldig/fam
kicki i Vö med make

Ann-Catrin sa...

Hej Elisabeth!

Jag är en av alla som läser din blogg
Vill bara säga att du är en helt fantastisk kvinna som delger oss ditt allra innersta och smärta blandat med en stor portion humor och inte minst en fantastisk livsglädje.
Din fina familj och vänner och mamma,
ni har allt tillsamman som ingen kan ta ifrån er!!

jag blir uppriktigt ledsen över alla hemska kommentarer, att folk orkar
missunsamhet är riktigt fult!
avundsjuka och bitterhet likaså!

En stor varm kram
Ann-Catrin

Anonym sa...

Önskar dig många sköna dagar och förstår inte kommentarer om att vi alla skall dö. Finns det någon mamma som inte vill följa sina barn tills de är färdiga att lämna boet???

Anonym sa...

Hoppas du får en toppen fin kväll med din familj och dina uppenbart härliga vänner!! Skulle vilja ge dig en STOR kram fylld med styrka!

Anna sa...

Åh vilka fina vänner du har :) Jag är inte så lyckligt lottad på det området för jag har inte någon vän alls. Verkar vara så mysigt att ha en riktigt bra vän...

Många kramar till dig starka kvinna; lyckliga är de som har dig som vän <3

Millan sa...

Hej!
Jag vill bara säga att jag beundrar dig och hur stark du verkar! Det är så tråkigt att det finns folk som skriver negativa kommentarer. Tycker man något negativt så kan man faktiskt hålla det till sig själv istället för att försöka sänka någon annan. Jag har följt dig och din blogg sedan Sofias Änglar sändes och jag kan förstå hur svårt det beslutet var för dig och din familj. Det är er verklighet som visades för Svenska folket, något som är så privat.
Jag hoppas du får styrka genom detta meddelande och jag sänder många styrkekramar.
Många kramar från mig, Camilla.

Babsan sa...

Blir alldeles tårögd och rörd när jag läser din blogg. Du skriver saker som får en att stanna upp och tänka till...Man skall vara rädda om varandra och sina vänner man vet inte vad livet har att ge..Kramar från Babsan

Anonym sa...

Hej Elisabeth ! Inte konstigt du är trött min vän, och värken i huvudet hoppas vi går över igen. Ja vännerna ska man vara rädd om. kommer en liten vers.

DET FINNS EN BLOMMA VIT SOM SNÖ
KAN ALDRIG VISSNA, ALDRIG DÖ.
DESS NAMN KÄNNER DU IGEN
TROFAST VÄNSKAP HETER DEN.
Kramiz från Gull i Skåne

Annika sa...

Hej Elisabeth! Vill bara säga: Skit i alla idioter som är missunsamma och bittra och måste oja sig över att du får stöttning i en så svår situation. Hoppas du kan strunta i dessa kommentarer och istället glädja dig åt att det finns människor som gärna ställer upp när man kan och när det behövs. Du är en kämpe och en hjälte! Skickar styrka och kramar i massor till dig! Ha en fortsatt skön helg. Kram från Annika

Anonym sa...

Bry dig inte Elisabet, du är en mycket fin människa, jag är helt säker på aatt ingen skulle vilja byta med dig.Så sorgligt att läsa det du skriver om dina barn, vem skulle vilja ha det så. Tänker även på din mamma och pappa, de kan säkert inte ha det lätt. Tyvärr finn det vidriga människor, men det är säkert mera synd om dem än man kan tro, de är absolut inte nöjda och lyckliga. Hoppas du får bra tid länge än.

Jeanette sa...

Jag blir så arg och ledsen när jag läser de elaka kommentarerna som några skrev efter din inlägg om sängen. Herregud!! Jag har inte ord för hur dumma de är. Det handlar inte om att du får allt för att du är döende. Det handlar om att du är en kreativ kvinna som tar chansen när den ges.

Det är ju ingen som förlorar på att ge dig saker. de handlar om att ge och ta. Du får en säng och de får reklam. Det kostar att göra reklam så detta var säkerligen billigt för dem.

Du har en blogg som många människor följer och se fick ut sitt varumärke. Några sekunder i TV rutan kostar 100.000:- så ingen var nog ledsen för denna deal.

Du borde snarare ha betalt för att lägga ut deras varumärke på din blogg. Du är inget annat än en smart affärskvinna. De som talar om tiggeri etc vet inget om hur det fungerar i det verkliga livet.

Alla som skänkte saker i Sofias Änglar fick också reklam. Man ser ju hur de olika varumärkena visas lite extra i några sekunder.

Men vad gör det när alla vinner på det. Skärpning alla elaga egoister. Tänk om det var ni som var sjuka och inte visste om ni skulle vakna upp nästa dag.

Kämpa på Elisabeth...Du är bäst!!! Kram Jeanette, New York

Petra sa...

Du är min inspiration, jag har lärt mig att prioritera rätt i mitt liv, tack vare dig du vackra, underbara, fina kvinna! Du kommer alltid bo i mitt hjärta och mitt minne (trots att vi inte känner varandra!) Ha en riktigt härlig mors dag! Massor av varma kramar!

Elina :) sa...

Hej Elisabeth!

Vilken fin blogg du har:) Jag vill bara säga att du är en helt FANTASTISK människa som skriver så fint om dig och din familj.Jag vet att din man och dina barn är super stolta över dig <3 . Jag tycker att du gör helt rätt att hitta på så mycket som du bara kan träffa vänner och ha kul innan det är försent. Ha det så bra och ta hand om dig Många kramar till dig underbara Elisabeth. <3 <3

Anonym sa...

Elisabeth, du fina. Jag hoppas inte du tar åt dig av de negativa kommentarerna. Jag tror helt enkelt inte att vissa människor orkar med att höra om hur eländigt livet kan vara. Det blir ett försvar att slå det ifrån sig.

Så. Du är en otroligt fin mamma till dina fina pojkar. Du ger mig uppslag på hur jag vill vara för min son. Din tid kanske är begränsad här på jorden, men du kommer inte försvinna. Du kommer följa dina barn från ett annat ställe. Har du orkat vara så här engagerad nu trots din sjukdom, så kommer du vara minst lika engagerad då du sluppit sjukdomen och är på ett annat ställe. Då är du fri från smärta och ångest. Du kommer finnas med. På ditt sätt. Ditt alldeles speciella sätt. Vi är många som kommer att minnas dig Elisabeth. Om vi alla, för dig både kända och okända människor, kunde, så skulle vi ta en liten bit av sjukdomen var så att du fick finnas kvar hos dina pojkar här på jorden. Du har ett annat uppdrag som kallar dig. Det finns en större mening med allt men vilken det är får du inte se riktigt ännu.
Jag vill tacka dig för att du så frikostigt delar med dig av din livsvilja! Du är fantastisk och vi är många, många som beundrar dig! Alla mina tankar till dig & de dina! Varm kram Johanna

Kerstin S Uppsala sa...

Tack för allt du ger oss bloggläsare! Jag/vi känner sådan empati så det känns i bröstet. Men som vi alla förstår...the show must go on...

Vill bara säga - DU ÅR BÄST- så länge jag lever ska jag minnas din blogg om hjärta och smärta! Tackar ödmjukast!

Elisabeth W sa...

* * * * * *
* * * * * * *
* * * * * * *
FRIENDS are like stars... you do not always see them, but you know they are always there..

/Elisabeth W

Nea sa...

Tänker på dig <3

Anonym sa...

Brukar inte skriva, men ikväll måste jag. Du berör så otroligt djupt. Du tackar din familj o dina vänner, de är ovärderliga att ha såklart. Men att de är så fantastiska beror ju även på hur DU är mot dem! Din enorma kämparglöd och fina sätt kommer aldrig dö utan leva vidare i dina nära och kära.
Imorgon är det morsdag, då kommer jag vara extra tacksam för min lilla kille och pyret i magen, för vi vet så lite om vår framtid. Håller med dej till fullo, ta vara på varje dag! Om jag hade mött dej på gatan så hade du fått en bamse kram med massa kraft, men här kommer den via datorn och jag hoppas den värmer lite extra :)/Linda

Anonym sa...

Du har så rätt i dina perspektiv till de människor som väljar en så låg nivå att skriva negativa kommentarer på din blogg.Kärleken övervinner sådan skit!Du väljar kärlekens väg genom ditt mod och din sanning.Jag är överbevisad om att du hjälper såååå många människor genom att du bjuder på dig själv och dina innerste rum.Tack för det!
Skickar dig massor av kraft,värme och kärlek!Och än en gång,tack för allt du ger!
Stor kram

Sofia från gurraberg! sa...

Gud så tråkigt attiska inte har någon förståelse alls för dina tankar och din otroligt vackra och inspirerande blogg! Hur kan man ge negativa kommentarer till en sån fin kvinna som dig??? Du är positiv och lever i nuet, vilket alla borde göra! Jag blir sorgsen att höra att vissa kan vara så respektlösa! Varför? Vad hemskt att Pernilla nu har dött, måste vara fruktansvärt, att förlora en fin vän! Jag har en vän som har behandlat mig så illa att vi har sagt upp kontakten, känns så sårande! Hoppas du får en fantastisk mors dag! Det är du värd! Älskade Elisabeth! Styrkekramar och strunta i alla elaka kommentarer. De är bara avundsjuka för att du har ett sånt bra liv trots din sjukdom

Jenny Ö Karlsson sa...

Underbara, starka, enastående du!!!

Anonym sa...

Har analyserat de negativa kommentarerna och jag som studerat språkteknik vågar påstå att det är samma person möjligtvis 2 pers. Samma stavfel, samma dåliga meningsuppbyggnad. Tråkigt att en människa ska förstöra för dig Elisabet. En bitter person utan empati. Försvara dig inte, ignorera!

Anonym sa...

Elisabeth, jag gråter nästan varje gång jag läser din blogg . Det känns helt fruktansvärt att livet är SÅ orättvist. Du är fantastisk och jag tänker på dig o din familj varje dag. Njuut Tusen kramar från mig

Anonym sa...

Jag fick med känslan av att det är högst 2 pers. som skriver skiten. Som föregående talare skriver: Försök om möjligt bara att ignorera, det brukar bita bäst. Stor kram Johanna

Anonym sa...

Jag håller med de allra flesta kommentarer. Elisabeth din blogg är speciell och ditt budskap går fram. Jag delar ditt öde med en kronisk bc sen 2008 och vet hur det är att planera livet i 3-månadersperioder. Att behöva planera veckovis vill jag inte ens tänka på. Eller att lämna mina barn innan de är vuxna. Jag beundrar dej för din energi, att du orkar planera och styra och ställa. Jag är nästan lite avundsjuk på din energi och din stora vänkrets. Men jag inser att du kämpar och verkligen är värd dina vänner och allt du fixar. Jag ser fram emot att läsa ditt reportage i DN imorgon och hoppas att du får en fantastisk mors dag med din familj. Men framför allt vill jag tacka dej för din blogg som jag fått mycket hjälp av. Jag vill också skicka en bamsekram via nätet och hoppas du känna kraften från alla dina bloggare. Mvh Kristina

Christin sa...

Sällan och aldrig har någon främmande berört mej som du Elisabeth..Du har lärt mej så mycket om LIVET som jag inte har riktigt hartagit mej tid att se.Du underbara människa pekar på det som är viktigt.Att vi ska bry oss om varandra och ta vara på det fina och det goda.Undrar om vi kan ge tillbaka något av allt det du ger oss..sänder dej all kärlek och värme jag kan och hoppas att du ska känna nånstans att du är omsluten av de inneligaste av böner och värme. kramar från Christin från Umeå

Anonym sa...

Styrka - till dig och din familj
Kärlek - för att du är du med din familj och med oss
Ork - TILL DIG
Hopp - till familjen, det kommer ljusna när tiden haft sin gång
Tro - ett nytt liv väntar dig, Elisabeth och där finner du dina nya vänner.
Känn - så mycket du kan på dina nära
Glöm - aldrig

Var inte rädd

Anonym sa...

Hej Elisabeth, även jag har aldrig kommenterat innan trots att jag läst i flera år men tycker det är dax nu. Läste precis kommentarerna du fått och blev så illa berörd. Undrar hur många som kunnat med att säga så till dig ansikte mot ansikte? Är det samma person som skrivit flera inlägg? Att vi svenskar ska vara så fast i Jantelagen. Tro inte du är något, om någon får något eller lyckas med något ska man tryckas ner för allt ska vara rättvist. Du ÄR någon, älskad av familj och vänner och värd allt! Det du och din familj går igenom är fruktansvärt och tyvärr är ni inte ensamma om det MEN det gör inte er smärta mindre. Stor kram och Guds rika välsignelse till dig! Önskar dig en underbar morsdag!! Kram Charlotte

Helena sa...

När jag såg dig på Sofias änglar & du sa att du bloggade så kastade jag mig över datan för att få fortsätta följa din och din familjs resa, varje dag sedan dess har jag varit här inne och läst.

Vissa saker du skriver går rakt in i hjärtat & det kan kännas som att det vorde jag själv som skrivit. Jag beundrar dig som person & som mamma, som verkligen älskar de du har nära. Jag beundrar dig för du orkar och vill dela med dig utav din resa.

Äntligen har jag skrivit några rader :) En miljon kramar till dig !

Anonym sa...

Jag storgråter när jag läser din blogg idag. Varför måste det finnas så elaka och grymma människor.
Vill att du ska veta att vi är många som står vid din sida och vill hjälpa dig så gott vi kan.
Kram Ingrid

Lena-Carin Ängslycke sa...

Du är värd de bästa vännerna på jorden. Önskar dig ALLT gott ljuvliga människa!!!

Anonym sa...

Instämmer med så många andra- ignorera det negativa o focusera på alla som vill ge dig positiv feedback istället. Du är värd allt gott o vi är många många som följer din resa och uppskattar dig! Allt gott till dig och din familj!! Kram Sanna

Elisabeth W sa...

Jag har ingen egen blogg så jag vet inte säkert, men visst kan man väl som ägare av en blogg kunna kolla IP adress (eller vad det nu heter??)på dem som skriver inlägg? Bör vara ganska lätt att komma fram till VEM som kommenterar.
Hm... Jag tror precis som jag skrev under förra inlägget, VI ALLA som skriver kommentarer bör sluta kommentera andras dåliga kommentarer - det triggar bara den "illasinnades" skrivklåda = Ignorera! :-)
/Elisabeth W Uppsala

Anonym sa...

Jag beklagar att du inte har några vänner. Det gjorde ont att läsa. Jag hoppas att du kämpar med att ändra på det. Kram från Irene.

Anonym sa...

Jag saknar orden som jag vill sätta på det jag känner just nu. Jag tänker på dig . Jag tycker att du skall vara riktigt stolt över dig själv. Kram, Irene.

Anonym sa...

Följer din blogg slaviskt o vill säga skit i all negativa inlägg du får orkar inte ens läsa dom utan lägg din energi på din härliga familj . Kram o ha det bäst Puss o kram Kram

Anonym sa...

Låt livet bestå alla dagar på jorden!! Du lämnar stora spår och avtryck i många människors liv! De "få" som orkar engagera dig och skriva negativt kommer inte lämna avtryck på denna jord. Njut av livet Elisabeth!! Du e enorm!! All kärlek!

Anonym sa...

Hej Elisabeth! Jag kan ha nämnt detta tidigare men om inte... Lyssna på låten "God Will make a way" av Evelina Gard!
All världens kramar till dig!!! / Linda

Anonym sa...

Hej Elisabeth! Har just läst DN-reportaget... Gripande och tänkvärt.
Vill bara säga att du är en fantastisk, stark och klok kvinna och mamma. Kram till dig på mors dag!
Hälsningar Maria

Sofia sa...

Hej Elisabeth! Jag sitter på bussen på väg till jobbet och läste precis reportaget om dig och din fina familj. Jag kan inte sluta gråta. Din inställning till livet är beundransvärd. Jag vet att många kommer att bli inspirerade av ditt sätt att ta vara på livet. Tack för att du delar med dig och låter oss ta del av ditt liv. Jag önskar du kunde bli frisk.
Stor kram!

Helen sa...

Söndag morgon...mors dag...i em kommer mina barn o barnbarn för att "fira"....jag gläds mycket över detta såklart, men samtidigt tänker jag på hur du har det, Elisabeth, du e så otroligt stark, trots din sjukdom, du har så fin familj ( som har blivit så fin för att du är du)...man kan såklart inte alltid gå och tänka på andras öde, men ibland skadar det nog inte att man stannar upp och tänker efter hur lycklig man är, som är frisk och har fina nära och kära...det här med negativa kommentarer tycker jag är så lågt...jag tycker om att läsa bloggar, det blir som en bok för mej (konstigt?..ja, kanske)...men dom som inte "passar" mej...dom slutar jag läsa..den som bloggar bestämmer själv vad och hur mycket dom vill skriva..tycker vi inte om det, så e det bara att sluta att läsa...ingen tvingar oss..det blev mycket text, men jag vill bara visa att din blogg betyder mycket för mej..kul att läsa om dina fina killar, lille Joel e ju bara för go....jag önskar dej en underbar Mors dag, ha en fin dag med familjen och skit i alla negativa kommentarer, dom tar för mycket energi från dej...kram från södra Skåne, där solen lyser och rapsfälten står gula...fint!!

Eila Sandberg sa...

Precis så är det, vänner är sällsynta personer som vågar fråga hur man mår och sedan orkar höra svaret. Det är kärlek det att olja någons golv, eller laga mat och bara finnas till. Vilken underbar rikedom! Det gör mig ont att läsa om din vän Pernilla, inte så konstigt om tankarna kommer och går och både huvud och hjärta värker. Du fina fina Elisabeth, modig och stark som få! Sänder dig kärlek och kraft, njut av denna ljuvliga söndag. Kram Eila

Anonym sa...

Tråkigt att din blogg blivit en blogg för "gråterskor"! Med detta menar jag INTE att man har medlidande med dej och beundrar dej. Det gör jag också. Jag menar alla andefattiga människor som nu fick luft under vingarna och klankar ner på de olika synpunkter som finns här, om ditt sätt att utnyttja bloggen till olika syften. En del kallar det tiggeri, andra handlingskraft...
Ta hand om dej och din familj den tid du har kvar på jorden! Kram!

marie sa...

Hej Elisabeth! Tack för att du ställde upp i dn-intervjun idag. Artikeln fick mig att stanna upp och få perspektiv. Tack för att du delar med dej. Önskar dej och din familj allt gott.

Anonym sa...

Hej!
Jag har läst om dig och din familj i DN idag. Du är helt fantastisk som hittar styrkan att leva livet så som du verkar göra. Dina barn kommer att bära med sig din livsinställning genom sina liv. När de blir äldre kommer de också se och förstå att du hela tiden har haft just dem i fokus, deras kärlek och respekt till dig kommer att växa och leva vidare.
All styrka och många kramar till dig<3

Från en som gått igenom det dina barn har framför sig.

Katja sa...

Läste DN-artikeln och blev otroligt berörd. Tack för att du delar med dig av både din livsglädje och dina rädsla.

Anonym sa...

Blir väldigt illa berörd då jag förstår att folk missunnar Dig de Du har fått...så Er vardag kan bli liiiite lättare. Tror ingen vill byta med Dig....Du är stark Elisabet...<3
Madeleine applause,

Anonym sa...

Går DN-artikeln att hitta på nätet??

Anonym sa...

circular,restufÖnskar dej en riktig BRA morsdag !!!
Vad skönt att ha så många goa vänner som ställer upp vått och torrt. Jag skulle gärna vilja hjälpa dej på något vis. Många kramar till dej och din underbara familj!! Barbro

Elin sa...

Jag läste just artikeln i DN Söndag om dig. Jag har länge läst din blogg och tycker bara mer och mer om dig. Jag har själv ett barn men speciella behov och jag vet hur det är med oron även utan cancer. Du är helt fantastisk som tar vara på ditt liv och ger dina barn allt du har att ge. Jag önskar dig allt gott.

Anonym sa...

Elisabeth vad ska jag säga ? Vad kan jag som inte känner dig göra ? Jag gråter när jag läser om dig, åh vad jag vill kunna hjälpa. Du berör så otroligt mycket, livet som jag tar så förgivet känns inte så längre. Tänker på dig trots att jag inte känner dig. Stor Kärlektsfull Kram Tina

Sandra sa...

Hej!

Har aldrig kommenterat förut heller men känner också att nu får det vara nog! Den här j-la jantelagen vi har i Sverige verkar innebära att folk tror att de kan sitta på sina arslen och bli serverade saker. Du jobbar stenhårt, på din egen bekostnad, för att ge din familj en bra framtid. Hur kan det vara fel? Oavsett om du är frisk eller sjuk. Ett moraliskt dilemma i detta fall skulle väl isåfall vara om du gör det på någon annans bekostnad, men det gör du inte heller, så va f-an gormar folk om? Tycker de (eller den person) som yttrar sig så elakt ska ta och rycka upp sig och skaffa sig ett eget liv. Lära sig att vill man ha något här i livet så får man helt enkelt jobba för det.

Med det sagt önskar jag dig all lycka i världen Elisabeth! Du förtjänar varje resa och ynka säng, kom ihåg det.

Britt sa...

Vill bara säga att det var ett jättefint reportage om dej i DN. Du är så fantastiskt duktig, du är värd all uppmärksamhet och hjälp. Hoppas du ska få en riktigt fin Mors Dag.
Varmaste kramar. Britt

tina sa...

att inte skriva sitt namn är bara omoget, inget att bry sig om, det är frivilligt att läsa en blogg,vi blir inte ledsna att slippa era negativa o avundsjuka kommentarer, ha en superbra dag

Katarina sa...

Hej Elisabeth!
Jag vaknade idag på morsdag slog upp DN...det var som att kastas tillbaka och bli 15 år igen .Jag kände en lika fantastisk kvinna som skulle kunna vara du ,hur lika era liv sett ut och hur lika eran vardag måste varit.Hur den enorma viljan att förbereda sina barn på vad som komma skall och göra klart så mycket som möjligt innan timglaset runnit ut.Du berättar om bilderna du vill göra klart...dom är för mig oväderliga nu 33 år senare,med hjälp av bilderna kan jag komma ihåg skrattet rösten och hur bara mamma var mamma.Mitt hjärta blöder för er ,och från en hockeymamma till en annan du är fantastisk lev här och nu <3 <3 <3 Katarina P med rötterna i Norrtälje

Anonym sa...

Åh så sorgligt . Du kanske kommer vara m på dina barn på studenten bröllop mm. Vi vet så lite om andra sidan-när man släpper taget om den här världen o går in i nästa värld. "Var inte rädd det finns ett hemligt tecken som följerdig på vägen dit du går .." "Himlens hav har inga stränder baraljus".. Du är modig.

Maria sa...

Jättebra artikel och vilken styrka du har som orkar dela med dig till oss som behöver tänka efter hur bra vi har det. Låt inte de onda nät-trollen påverka dig alls. Styrkekramar

Lena i Ekeby sa...

Hur kan människor vara så dumma att dom är dumma mot dig.Du som är så underbar och kämpar för att klara av livet.Man blir ju bara så ledsen av såna människor.Jag läser ditt blogg varje dag och blir glad och ledsen på samma gång.Du är helt fantastiskt.Många kramar från Lena i Ekeby Skåne.

Anonym sa...

<3 vänner är familjen du väljer själv <3 du skriver så bra å så sant, du verkar ha en underbar familj å fina vänner vilket måste betyda att DU ÄR FANTASTISK!!! GRATTIS på Morsdag! Tack igen för att du delar med dig av ditt liv <3 stora KRAMAR så armarna inte räcker till!!!
/ Ullis i Philly

Anonym sa...

Åh gud blev så orolig att du skulle ge upp och sluta skriva...men du fortsätter. Tack finaste!
Kramar till dig och din familj!
Ansi

EmiliaJ75 sa...

Läser, ler, blir ledsen, blir glad och alla känslorna bubblar i mig som alltid när jag läser det du har skrivit.

Just nu är jag i Turkiet med nära och kära och i går kväll gick jag och min mamma och pratade. Hon har haft en livskris som tagit massor med energi, gjort henne förtvivlad och nu är hon på väg tillbaka. Jag berättade om dig och hur mycket din blogg har gett mig och hon fick också ett uppvaknande. Hon ska sluta se vad hon inte har och istället njuta av det hon har.
Många kramar från oss!

Anonym sa...

Avundsjukan ställer till så mycket "onödigt" bråk. Njut du av dagarna med familj och vänner. Du är beundransvärd som orkar/vill dela med dej! Hälsn. Ninni

Anneli sa...

Det enda jag vill säga är att du är en underbar människa och jag hoppas av hela mitt hjärta att du får vara med ett bra tag till. Sen när det inte går längre kommer du vara den bästa av alla änglamammor där upp. Hälsa då till min mamma och min syster och alla de andra änglarna som hela tiden finns runt oss. Kram till dig och dina nära och kära.

Anonym sa...

I morse studsade mina små flickor in med frukost och fina teckningar, vi åt frukost i sängen hela familjen och det var helt underbart. Min absolut största skräck är att jag inte skall få uppleva mina barn. Jag vill säga TACK med riktigt stora bokstäver, för att du fått mig att ibland stanna upp i den grå och tråkiga vardagen, för att uppskatta det jag har och vara lycklig just där jag är, här och nu. Tack fina fina du. Hoppas du får många lyckliga dagar till med din familj,Stor kram Stina

Anonym sa...

Dom som kan bära bara en ynka del av din börda gör det. Jag läser alltid din blogg. Blir ledsen när du kritiseras. Men det är så många som stöder dig. Och det finns alltid d som tycker illa. Med ett liv i magenoch två här så finns tanken om vad jag kan förlora. Vissa dagar är jag sä trött och less, då tänker jag på dig och drar mig ur svackan. Är otroligt tacksam för din blogg och kommer sakna den om den försvinner. Jag säger om för att jag fortfarande tror på mirakel, naiv säger vissa. Hoppas du haft en fin mors dag. Kram från Marie. E

Anonym sa...

Fina fina du!! Läser din blogg med en skäckblandad förtjusning! Tvi vale för alla sjukdommar!! Du är verkligen TAPPER!! En riktig fighter! Kämpa på... Många kramar Victoria

Camilla sa...

Jättefint reportage i DN idag. Vi läste tillsammans idag, jag och mina syskon när vi var och firade vår mamma på morsdag. Vi pratade om hur ofattbart orättvist livet är, om hur MYCKET du är värd ALLT som t.ex Sofias änglar, resor m.m Och hur viktigt det är att uppskatta var dag. Samt hur viktigt det är att Du(och fler) delger ditt liv på detta sätt, genom blogg, tv & tidningsreportage. Det ger oss alla en tankeställare att leva här och nu.
Tack tack tack Bettan<3
Varma hälsningar till dig

Anonym sa...

Bästa Elisabeth! Bry dig inte om kommentarerna från avundsjuka svenskar. De är avundsjuka på saker du får men jag är säker på att de inte vill byta med dig. Du har fått dessa saker pga din sjukdom men jag är sker på att du gärna bytt dessa mot att få vara frisk. Vi ska alla istället lära av dig, lära oss att leva i nuet o vara tacksamma för det vi har. Jag är tacksam för att jag "fått lära känna" dig genom din blogg. Du är fantastisk o jag hoppas du finns hos oss länge till. Styrka skickas till dig. Stor kram

Elin G sa...

Hej!

Jag läste nyss artikeln om dig i DN. Alldeles nyss, för jag ville nämligen berätta något för dig, och tänkte att jag måste skynda mig... för jag kanske inte hinner annars.

Jag tänkte på alla brev som du har skrivit till dina barn, som de ska få när de fyller år, och när du har gått bort. Du undrar om det är rätt eller fel.

Min mamma dog av en hjärntumör när jag var 13. Det var en elakartad tumör, men det tog ändå lång tid och hon var väldigt dålig väldigt länge. Nu när hon är borta värdesätter jag allt som kan förknippas med henne. Varenda liten lapp med något klottrat på är dyrbar! Jag vill alltså säga att det är jätterätt!
Breven kommer vara dyrbara för dina barn hela deras liv, och kanske även beröra deras barn i framtiden.

De kommer nog bli lite tokiga på vetskapen om att brev ligger och väntar på dem, brev för framtida födelsedagar.... men det är väl värt att vänta på. :)

Jag hoppas du har en bra dag, idag på Mors dag av alla dagar. Du lever för att vara en så bra mor som möjligt. Jag tycker du verkar göra ett jäkligt bra jobb.

Stora kramar,
Elin

Ingela sa...

Hej ! Följer inte din blogg konstant, men vi har gemensamma bekanta, så det är därför jag fick höra talas om bloggen, + att en nära kompis just fått leukemi. Tycker du är värd alla stipendier i världen och att Sofias änglar kom hem och fixade åt er. Nu vet jag inte om de negativa kommentarerna handlade om det, men att man överhuvudtaget ödar tid på att skriva negativa grejer på någons blogg verkar inte klokt. Det är väl bara låta bli att läsa. Livet är inte rättvist, är dålig på att ta hand om mitt eget, men SKA bli bättre på det, och det har du och andra inspirationskällor, (som idag när jag lyssnade på Caroline af Ugglas på tv, var tvungen att beställa hennes bok) givit mig mera insikt om. Ta hand om dig och dina killar så gott du kan. Kram/Ingela

Anonym sa...

Hej Elisabeth! Mitt namn är Jessica jag är 29 år och bor utanför umeå..
Jag började läsa din blogg efter programmet sofias änglar visades i tv!!
Jag beundrar dig verkligen för att du kämpar så hårt du verkar så omtänksam mot dina nära och kära och så fin..jag tycker att du gör det så otroligt bra som skriver denna blogg och efterlämnar den till din familj..jag önskar dig och din familj all lycka och jag kommer att sakna dig,när din blogg ej uppdateras.du är jätte duktig på att skriva. du finns i mitt hjärta fast jag ej mött dig många kramar /Jessica (ge inte upp -du är en kämpe)

Anonym sa...

Håller med- fantastisk låt. Lyssna på den!

Anonym sa...

Har följt din blogg ett litet tag och gråter och lever med dig! Jag är så glad att du har så fina vänner! Det är värdefullt. I dag fick jag en bok av en av mina allra äldsta och bästa vänner och jag måste bara få dela med mig några rader från den. Boken heter Tusen själ att vara tacksam.

"...Någon gång under andra världskriget tvingades han ner i ett underjordiskt skyddsrum under ett bombanfall. När han kom ut några timmar senare var förödelsen total. Husen hade jämnats med marken och gatan såg ut som ett slagfält. Det första han såg då han tog sig upp ur mörkret var en klunga klargula maskrosor. Varken förr eller senare har han upplevt en sådan lysande färg, säger han. Dessa spröda blommors blotta existens sjöng livets lov. För honom blev de tecken på det hopp och den livskraft som all grymhet och allt vansinne i världen inte helt kan döda."

Jag är så glad att dessa lysande maskrosor kommer att leva och glöda när du och jag och vi inte längre finns.

Allt gott till dig och en maskros från mitt hjärta.
/Solveig

Anonym sa...

Finns artikeln på nätet? Hittar den inte. Tack på förhand.
/Annika

Maria sa...

Hej Elisabeth!
Jag har följt din blogg i några månader men aldrig tidigare skrivit någon kommentar. Jag tycker du gör så rätt, du lever medan du kan och tar vara på de dagar du har. Att leva med vetskapen om att tiden här på jorden är begrånsad är ingen lek. Jag lever själv med spridd cancer och är i högsta grad medveten om att livet är för kort för att slösas på oväsentligheter.

Du har en otrolig styrka som delar med dig av stort och smått. Jag önskar Dig all lycka, men också mera tid med din älskade familj.

Det finns inga "rätt och fel" i den stituation vi lever i. Vi måste leva sitt liv på vårt eget sätt.

Varm kram / Maria

Anonym sa...

Samma här - hittade inte artikeln på nätet!! :-(

Marie sa...

Underbara Elisabeth!
Hoppas du har haft en underbar morsdag <3
Jag följer din blogg sen ett bra tag tillbaka, du är för mig en stark kvinna som inte ger upp =) Tack för det! =)
Har även idag läst det gripande reportaget i DN Söndag, sa till min sambo, att det kommer ta tid för jag kommer få läsa det i omgångar då allt berör, fast jag inte egentligen känner dig..

Ta hand om dig och din familj och jag hoppas ni får en skön vecka!

Varma kramar
Marie

Anonym sa...

Om du bara visste vad du är beundransvärd Elisabeth! Finns så mycket jag vill skriva men det är svårt att hitta orden. Tänker på dig! Och följer din blogg troget sedan Sofias änglar, första gången jag skriver. Du är värd allt gott, fina fina människa!!! All kärlek till dig och din fina familj! /Marléne

Anonym sa...

Jag läste reportaget om dig i DN idag. Mina tårar rann.
Vet inte vad jag ska skriva, men vill bara tala om att jag lovar dig att ta vara på varje dag jag får med min familj och mina barn.
Jag tar ofta saker för givet, men fick en riktig omskakning när jag läste om dig och din vardag. Jag behövde det!
Ett stort tack till dig för att du är så modig att du berättar. Dina barn kommer att vara stolt över dig och så tacksam över minnena som du skapar för dem.
Önskar dig allt gott! Maria

EvaT sa...

Hej Elisabeth.
Stor kram.

Kalkstenssommar sa...

Hej Elisabeth!
Hoppas du har haft en bra helg med dina nära och kära! Jag hoppas även att all kärlek och omsorg runt dig har gjort att du sluppit den värsta ångesten och den hemska stora ensamheten som vi cancerdrabbade har inom oss hela tiden.
Mitt hjärta blöder för dig.

Jag vill att du ska veta att du är min absolut största förebild när det gäller att leva med cancer. Du fångar dagen, du tar vara på tiden, du är omgiven av fantastiska människor som älskar dig just för att du är den underbara person som är DU!

Hoppas du har haft en fin morsdag med dina fina killar.

Kram L

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Jag har följt din blogg sen ni var med i Sofias änglar. Du är en helt otroligt stark person som orkar skriva så mycket, tack för att du delar med dig av ditt liv!

Massor med styrkekramar till dig!

/Annika

Anonym sa...

Har följt din blogg ett tag nu, men aldrig skrivit men nu måste jag ju bara... Blir så jävla arg när de skriver så dumma saker.., jag skäms.. Varför läser de om de inte tål att se när de går bra och man lyckas?? Hoppas du inte ens bryr dej om de fula dumma kommentarerna.. Jag har nyss mist min mamma i en hemsk sjukdom och jag vet att hon gjorde allt för oss barn och pappa in i de sista. Och att förlora sin mamma var de jobbigaste som hänt mej.. Jag sa alltid innan den dag mamma dör, då dör jag oxå.. Men här sitter jag och jag vet att hon finns här runt omkring oss på ett eller annat vis!
Stå på dej och skit i bitterf***orna helt enkelt.. De är inte värd att bry sej om!!!
Kramar från Tessan

Anonym sa...

Massa styrkekramar till dig!
Du är en riktig kämpe..

Så fruktansvärt tråkigt att andra tycker sig ha rätten att lägga sig i dina tankar och funderingar av vad som du anser är viktigt den närmaste tiden! :(

CillaS sa...

Tänkte först att jag inte skulle kommentera det negativa som skrivits för som någon klok person sa så kan det bara bli som bränsle.
Självklart får ju alla känna och tycka som man vill.

Jag hoppas att du inte lägger någon energi på det negativa utan känner att du gör rätt i det du gör, för det är det du vill och känner som är viktigt här och nu. Man kan alltid diskutera hur och på vilket sätt man ska hjälpa till. Jag försöker leva efter att ingen kan hjälpa alla men många kan hjälpa någon, för om man känner att man måste hjälpa alla var ska man då börja? Risken är att det blir ingenting också stampar världen vidare utan att någon får hjälp.
Din omsorg för dina barn och din familj är helt fantastisk. Att göra allt man kan för dem hade nog varit naturligt för många av oss,, oavsett om det handlar om kramar, kärlek eller något materiellt. När det gäller min hjälp till dig och familjen eller om det är någon annan jag hjälper så gör jag det utifrån att jag känner att jag har möjlighet och vill. Att du gör det vi är så ovana vid i Sverige, faktiskt ber om hjälp tycker jag enbart är positivt och att du även där visar vägen som kan bli till hjälp för många. Massor av kramar

Anonym sa...

Jag har följt din blogg sedan jag såg Sofias änglar och vill också precis som de andra här skicka en stor portion kärlek till dig som så frikostigt orkar dela med dig av din situation.
Läste även den fina intervjun i DN igår. Mycket starkt..
Stor styrkekram och kärlek,

Bea

Stina sa...

Vilken styrka du är. En glädjespridare för många... Har följt din blogg sen sofias änglar. Du har stärkt mig och fått mig att tänka på ett annat sätt. Jag blir så arg och ledsen när jag läser hur du mår, jävla sjukdom! Jag miste en nära väns dotter på fyra år i cancer... Jag hatar sjukdomen. Men du förgyller många människors liv, du har sån livsglädje och dina vackra ord om din familj får en att tänka ett steg längre. Ta hand om dig! Kram/Stina

Anonym sa...

Elisabeth! Du visar på skillnad! Skillnad mellan att transportera sig genom livet och att istället leva det. Leva och ta ansvar för livet du fått. Du berör, visar på möjligheter till liv, ansvar, glädje och förtvivlan. Kommer att bära med mig ditt förhållningssätt till livet.

Har själv erfarenhet av att ha en far som dog då jag var tolv år. Minns starkt vårt sista halvår och vad vi gjorde tillsammans. Kakorna vi bakade, promenaderna vi tog och det som kom att bli hans sista steg där hemma innan han dog. Beundrar dig för din medvetenhet om att värna dina barn och ge dem möjlighet att minnas.

Varmaste hälsningar
Christina

annika sa...

Kära Elisabeth!

Ja, för det är vad du är, du är kärleksfull, varm, humoristisk och modig! Det du gör är handlingskraft och med kärlek till de dina! Dessutom är du en vacker kvinna, mamma, hustru och vän!

Ang svenska jantelagen, avundsjuka och elakhet:
En människa som mår bra, har aldrig behov av att attackera eller förlöjliga an annan människa.

Här får du världens varmaste och stärkande kram!

/annika

Anonym sa...

Tack för att jag får läsa om dig och din familj. Önskar dig allt gott och vidarebefordrar en länk om boken "Kan rätt kost bota cancer..." Själv cancerdrabbad år 2009 äter jag mungbönsgroddar varje dag (en väninna också). Mina lymfomknutor har gått tillbaka. Läkarens kommentar på hämatologen Huddinge sjukhus i vintras: "Ja, det kan ju gå tillbaka...."
http://www.mistelgarden.se/swe/dokument/mistelgarden.pdf
Vänliga hälsningar
Annika Rosén

Caroline sa...

Hej!
Jag har följt dig och din blogg sedan Ni vad med i Sofias änglar och jag tycker du är så STARK som orkar berätta allt för oss läsare. Tack för att vi får vara med på din resa :)
Vill skicka massa styrke kramar till dig och din familj :)

You never know how strong you are, until being strong is the only choice you have!

Ta hand om dig!

Massar kramar!

/Caroline

Anna sa...

Låt oss inte ödsla någon mera energi på negativa kommentarer/människor. Det är de inte värda.

Låt oss istället fokusera på det positiva som Elisabet och hennes blogg förmedlar istället!

Kram fina Elisabet - tänker på dig varje dag <3

Anonym sa...

<3 <3 <3

Är för första gången inne på din blogg och kikar runt. Sitter nu här och vill skriva något till dig. Men... finner inte några ord. Och är det inte så det är ibland? För alla gånger behövs det inte ord. En hand på axeln kan säga mer än 1000 ord. Likaså en färdiglagad paj, ett blomskott. Kärlek kan yttras på många sätt. Min tanke är fylld med värme, även om jag inte kan formulera den i ord! Stor stor kram från Ulrika i Täby

Anonym sa...

Tack för att jag får läsa om dig och din familj. Önskar dig allt gott och vidarebefordrar en länk om boken "Kan rätt kost bota cancer..." Själv cancerdrabbad år 2009 äter jag mungbönsgroddar varje dag (en väninna också). Mina lymfomknutor har gått tillbaka. Läkarens kommentar på hämatologen Huddinge sjukhus i vintras: "Ja, det kan ju gå tillbaka...."
http://www.mistelgarden.se/swe/dokument/mistelgarden.pdf
Vänliga hälsningar
Annika Rosén

Anonym sa...

Hej!
Jag har läst din blogg ett tag o tårarna o dalat många,många gånger... Satt o lyssnade på musik o började lyssna på Eva Cassidy o när jag lyssnade på Fields of gold kom jag att tänka på dig! DU är fields of gold! All styrka o hopp till dig o de dina!
Kram Thess
http://www.youtube.com/watch?v=ZGwDYBWEDSc&feature=related

Anonym sa...

Har inte kommenterat förut, men jag blir så inspererad av att du orkar och vill dela med dig.. Tråkigt att höra att de finns de som kommer med "dumma" kommentarer. Min mamma har cancer,och jag vet att ena dagen kan vara toppen och nästa långt under djupetsbotten.. Men jag/vi lever efter din filosofi, att ta vara på livet och dagarna vi har tillsammans.

Många kramar till dig och din familj

//Maria

Anonym sa...

Vill tacka dig för en jättefin artikel i Dn igår. Du är så tappar och har sådan livsglädje med din svåra sjukdom. Du kämpar verkligen med alla odds emot dig och ändå verkar ha sådan energi. Jag beundrar dig! Såg dig i Mölnvik idag och tänkte härligt du lever fortfarande och orkar handla.

Vill ge dig den största kramen som går att få. Kämpa vidare!
Gunilla Helsing

Anonym sa...

Kära Elisabeth! ♥ Vad jag är ledsen att din väninna Pernilla har lämnat jordelivet. Jag läser din blogg och jag tänker på dig och din familj. Du är en världsmästare på att förmedla att livet inte är en generalrepetition. Tack för att du orkar och vill dela med dig till alla oss som finns med dig, även om vi inte finns inom synhåll. Massor av styrkekramar och tankar till dig och de dina♥ // Fia

fröken blund slår dank sa...

Jag önskar att det är alla fina kommentarer här som du tar med dig i ditt hjärta om kvällen när du samlar kraft inför nästa dag. du är en kämpe och en otrolig förebild, och jag vill bara high fivea dig hundra gånger om. varm kram och ett bortsudd av alla elaka kommentarer...sudd sudd. sådär. borta. för alltid. månstopp solstopp stjärnstopp. kram igen.

Anonym sa...

Elisabeth! en stor KRAM och massor av "Styrkedroppar"
sänder jag dig!! Du är en Fantastisk människa!

pis sa...

Artikeln finns nu på Dn.se
http://www.dn.se/livsstil/reportage/jag-vet-att-jag-ska-do-men-inte-exakt-nar
...för alla er som missade tidningen och vill läsa

//pia

Erika sa...

Du gör helt rätt! Lev livet till fullo! Min mamma gick bort i cancer i höstas, hon var med oss ute i skogen och grillade och på konsert så sent som veckan innan hon gick bort. Alla kunde se hur mycket hon njöt av det och som bonus är det härliga minnen för oss att ha kvar.

Jag är övertygad om att hon är med oss fortfarande på något sätt även om hon inte fysiskt är kvar. På samma sätt tror jag du kommer vara där hos dina nära.

Kämpa på!

Erika

Anonym sa...

Jag följer dig på bloggen och har precis läst det otroligt fina och starka reportaget i DN. Du berör mig så mycket! Jag hoppas att dina dagar fylls av ljus och värme! Styrke kramar till dig!

Gerd ♥ sa...

Fina Elisabeth! ♥
Jag har precis - i min egen sorg - suttit och läst ditt jättefina starka reportage i DN.
Var tvungen spela Laleh och "din" låt, Laleh - en artist som jag gillat länge - och då med SNÖ.
Önskar dig många fina dagar med ljus och värme!
♥...♥...♥

Anna sa...

Faaaaaaaaaaaaaaaan, vad arg jag blir!!!!Vad är det för jävla idioter som hoppar på dig så?! och framför allt, VARFÖR?! Förstår den/de personerna ens att du faktiskt ska DÖ? och att ALLT som du ordnar och fixar med, gör du för din familj! För att de ska ha de så bra som möjligt när inte du finns där. Vad spelar en jävla säng för roll i sammanhanget?!? Eller att ni överhuvudtaget har fått hjälp?? Det är ju fantastiskt!!

Hoppas att du inte tar åt dig allt för mycket av dumhuvudet/dumhuvudena som skriver!!

DU ÄR FANTASTISK!!! <3

Kram Anna