tisdag 29 maj 2012

Bakslag

Suppertrött!

Vaknade tidigt i morse med värk i knäna. Eller värk kanske är för mesigt att säga. Extrem smärta!
När jag skulle förklara för hemsjukvården hur smärtan kändes så förklarade jag den vid krystvärkar i knäna. Någon som kan förstå vad jag menar? Eller känna känslan?

För ett år sedan när jag hade samma sak så slutade det med att jag fick åka ambulans till SÖS och blev sedan inlagd där i flera dagar. Jag hade det en sväng i somras också men då höll jag nere smärtan men en stor dos morfin och efter ca 6 timmar så klingade det av.

Jörgen gick och lämnade Joel på förskolan och gick till jobbet i hopp om att min värk skulle avklinga.
Adam som fortfarande var kvar hemma fick hjälpa mig få på mig lite kläder. Jag vågade inte röra benen då minsta lilla gjorde förba---t ont. Hur många killar i hans ålder får hjälpa sin arma mamma på med trosor och joggingbyxor? Adam, min klippa!
Direkt efter så ringde han hem Jörgen från jobbet som sedan varit hemma med mig hela dagen.

Då jag inte kunde belasta benen så tog Jörgen vår rullpall och skjutsade mig till toaletten. Trots handikappstoa här hemma så var Jörgen tvungen att lyfta mig på toaletten då benen inte bar.
Strax före lunchtid klingade smärtan av och fortfarande morfinhög åkte vi till Södersjukhuset för cellgiftsbehandling. Proverna hade lite stjärnor som vanligt men läkaren var ändå nöjd då de inte var några större skillnader från veckan innan.

Nu ska jag värma vetekudden och göra kväll! ***

117 kommentarer:

Anonym sa...

Sänder dig en styrkekram
Du berör, rakt in i hjärtat.

Marina

Anonym sa...

Hoppas du får en skön natts sömn utan smärta! Nattikramen!! ❤ /Marléne

Anonym sa...

<3 Känner mig maktlös och önskar jag kunde förändra!!!! Mycket kärlek till dig!!! <3

Anonym sa...

Hoppas du får sova och en bättre dag i morgon.
Varm kram Ulla

Gerd ♥ sa...

Du berör, du berör...
Ville inte läsa bakslag.
Nattakramen♥...♥...♥

Stevens mamma sa...

Kärlek till dig min fina vän! Hoppas att du får sova inatt, kramkram

Anonym sa...

Vilken kämpe du är... tänkt på dig mkt idag! såg i ett annat inlägg att du skrev om bloggläsare som inte behandlat dig väl... jag har inte läst vad han/hon/dom har skrivit men en sak vet jag: vi är bra många fler som hejar på dig, som beundrar din styrka, din kämparglöd och din utstrålning. Du är en förebild!
hoppas knäna känns bättre imorgon!
varm kram
angelica i skåne

Anonym sa...

Varma kramar, Ylwa!

Gabbis sa...

Kan bara hålla med hoppas du får en godnatt utan smärta kram

Anonym sa...

Läser din blogg varje dag. Blir rädd för hur livet kan vara så orättvist. Styrkekramar från Åsa i Dalarna <3

Anonym sa...

Hoppas att du får sova utan värk inatt. Kramar

Anna Marie sa...

Kramar<3

en som också heter Elisabeth sa...

Hej,

Jag har just läst reportaget om dig i DN. Jag letade upp din blogg direkt och blev så glad när jag såg att du fortfarande lever. Jag hoppas så att din lever blir bättre så att du får uppleva sommaren och träffa din bror.

Du får mig att inse allvaret i min sjukdom. Min gudmor har också obotlig cancer och vet inte hur lång tid hon har kvar. Att läsa om dig ger mig ny energi för att hantera det och ta vara på den tid jag har kvar med henne. Tack!

Hoppas du sover gott, och att du har många vackra dagar framför dig bland syrenerna.

Anonym sa...

Vad tråkigt att läsa att du har så ont. Det är nog inte många killar som måste hjälpa sin mamma på med kläderna men han gör det så gärna - det vet jag. Så klart han hjälper sin mamma!! Vad fel det lät att han gör det så gärna men jag tror ni förstår vad jag menar. Sänder dig mina tankar och hoppas att du får någon sömn i natt och vaknar med nya krafter. Fina Jörgen som kom hem till dig och förståndiga och kloka Adam som ringde hem honom!! Stor kram

Anonym sa...

All min kärlek till dig och din fina familj. Önskar att du skulle fått slippa ha ont. Kram

Anonym sa...

Tänker på dig varje dag. Önskar så att du slipper smärta. Det är så nedbrytande. Sov gott i natt.
kram från Maria E

Sofia sa...

Gud så tråkigt att höra, tårarna rinner längst kinderna!! Men vilken fin familj du har som ställer 100% upp på dig!! Vilka underbara barn! Men de kan ju inte bli mer än underbara när de har en sån fin mamma! Kämpa på! Kramar i massor!!

Anonym sa...

Massor med tankar och kramar till dig och dina killar <3 hoppas du får sova gott imorgon och vakna utan smärta imorgon!

Kram fina du!!!

/Hanna, G-berg

Anonym sa...

Hanna i G-berg här igen: glömde säga: vilket gripande och fint repotage i DN!
Jag, min man och de två största killarna satt klistrade framför Sofias Änglar igår kväll.... Även mina killar 8 och 10 år blir ödmjuka inför livet och de minns ju också hur det var när vi sa hej då till min pappa, världens bästa morfar - som också drabbades av den där förb... cancern.

Kram igen

Anonym sa...

Har inga ord för det jag känner. Det jag vet är att Adam är en Guldklimp.Kärlek till er// Anna-Lena

Siw sa...

Hej Elisabeth, jag hoppas du får sova riktigt gott. Jag beundrar dig och din styrka, du är fantastisk! Jag miste min kompis i denna sjukdom, det sorgliga va att hon la av och bara väntade på att det skulle hända. Hon va ensamstående och lämnade 4 pojkar efter sig, jag hjälpte dom i den mån jag kunde och dom ville, dom va 17, 19, 21 och 26. Det va lite truligt första åren för dom men i dag är det bra och dom har fixat sina liv fint. Jag önskar att hon haft ditt driv, din styrka och vilja. Hon dog -05 och jag tänker på henne varje dag. Miljoner styrkekramar till dig och din famil.

M sa...

Önskar av hela mitt hjärta att det är en bok jag läser, för där slutar de flesta med lyckliga slut, men nu är det din blogg och man kan ibland inte förstå hur en så sjuk som du orkar med att sprida så mycke glädje och livskraft till oss alla som följer dig var dag, Hade mycke hellre väntat på att du skulle komma med bok nr.2 du förstår nog vad jag menar. Önskar dig god sömn inatt ny kraft och lite tid till med de dina. STOR Kram till dig och din familj. <3

Anonym sa...

Du är fantastisk och en stor inspirationskälla. Du har verkligen fått mig att ta tillvara på tiden med mina egna föräldrar, som det är lätt att ta för givet. Stort tack för att du delar med dig. Kram

jonna sa...

fina du, å din fina familj!!! Adam är fantastisk. kämpa kämpa!!
kramar

Taina sa...

Fina Elisabeth, jag hoppas du kan sova gott inatt med vetekudden och att smärtan i knäna är som bortblåst imorgon.
Kramar från CT

Anonym sa...

❤❤❤

Anonym sa...

Hoppas att du har fått sova gott!!!
Gör ont i hela kroppen när jag läser om hur din dag igår var... krystsmärtot... ajaj. Min yngsta är 7 mån så JO, jag tror mig förstå vad du försöker likna smärtorna vid. Men ändå inte.... Kan nog aldrig sätta mig in i hur det känns i din kropp... eller i din knopp.
Men jag kan sätta mig in i hur dina barn känner... och den känslan är väldigt färsk.
Dom gör nog allt för dig... du är ju deras *M*A*M*M*A*
De vill inte förlora dig men vet nog långt inne att en dag.. någon dag... någon gång kommer leva utan sin mamma. I sina hjärtan håller de dig SÅ hårt nu.

Jag önskar dig en "BRA DAG" idag Elisabeth!
Du ger mig så mycket som jag aldrig haft om jag inte fått ta del av DITT LIV!
TACK!

"Jag önskar jag hade
en sådan förmåga
att tända en hälsans
läkande låga.

Då skulle den särskilt
för dig få brinna
- för allt det onda
att helt försvinna.

Den skulle se till
att kurvan vänder
och att du får omsorg
av goda händer.

Dag och natt
hos dig den skulle vaka
och ge dig all kraft
att få hälsan tillbaka."


STOR VARM KRAM

Johnny sa...

Vilken otrolig kämpe du är. Jag har en kamrat som 2005 fick cancer i lever, huvud och blodet och det var riktigt illa. Han är som du så jätte positiv och mår idag helt bra. Mirakel händer så kämpa på

Busmamman sa...

Vad ledsen jag blir att höra att du har så ont.
Styrke-kramar <3 <3 <3

Marie sa...

Kramar!!

Anonym sa...

Jag hoppas du fått hjälp med smärtor.
Stor kram till dig!

Anonym sa...

KÄMPA för livet.

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Oh vad tråkigt,att du har såna smärtor.Jag vet lite vad sån smärta är,har kronisk smärta,oxå morfintab,plåster mm.Fast Du har denna j..a C-sjuka,fy jag blir riktigt ledsen över din j..a C!Vilken fin kille Adam,ja de andra oxå,dom visar ju verkligen att dom Älskar dig,de har ju en svår situation :/:Jag hoppas d:a cellgift hjälper dig länge,mångamångakramar,
kicki i Vö

Kaatzi sa...

Kram från mig till dig!

Anonym sa...

Jag följer din blogg dagligen. Du berör så starkt med det du skriver Elisabeth. Jag önskar dig bra dagar med dina fina killar <3

Anonym sa...

Hoppas hoppas du fått sova inatt och att smärtan är borta!
Mina tankar finns hos dig hela tiden!
Kramar Annika (grannen)

Johanna Åbrink sa...

Finaste Elisabeth <3

Du är så fantastisk. Det ordet känns fjuttigt, men du är verkligen fantastisk.
Jag följer dig, jag gråter med dig, jag skrattar med dig och jag känner din smärta med dig...
Jag vill nånstans tro på mirakel... att du kommer ta dig ur det här helvetet. Jag hoppas. Jag tror.
Jag vill ge dig en sån stor och varm kram.
All kärlek till dig och din vackra familj <3
Johanna

Anonym sa...

Många styrkekramar och kärlek till dig och din fina familj. Du är helt fantastisk, vilken kämpe!
Kram Åsa

Åsa P sa...

TACK Elisabeth för att du delar med dig o påminner oss om att tiden är värdefull!
Du berör något helt otroligt, ända in i själen!
Sänder styrkekramar samt ljus o kärlek till dig o din familj! <3

Anonym sa...

Jag hoppas innerligt att du mår bättre idag och slipper smärtan idag.
Vilka fantastiska killar du har runt dig i familjen, klart att de ställer upp för dig som är så underbar och alltid tänker på dem.
Varma kramar från Carina

Anonym sa...

Kära Elisabeth, jag har bara läst dina senaste inlägg och kan bara känna en stor sorg över vad din familj går igenom. Hoppas din lever orkar med ännu en tid, var dag är en gåva, men dina dagar är ju inte lätta! Önskar dig all styrka som kan uppbringas och vet att dina söner alltid kommer att minnas sin älskade mamma om du går bort.

Anonym sa...

Skickar en styrkekram till dig Elisabeth hoppas du mår bättre idag
Kramenom Sophie

Elisabeth W sa...

Så hemskt att du ska behöva ha en sån smärta! Kroppen säger väl ifrån att den inte vill ha mera giftiga mediciner - nu räcker det!! Usch och fy för cancer som skapar så hårt och svårt lidande för så många!
Adam vilken imponerande son, klart han vill hjälpa sin mamma. Men så tufft hela familjen har det!!! En liten undran, har alla någon proffs prat kontakt? Hela ER familje situation känns t.o.m. för en okänd bloggläsare att den måste vara obarmhärtigt jobbig och orolig. Ni kämpar och håller i gång i stort och smått men många svåra funderingar måste ni alla ha i er och de måste ju få komma ut på något sätt!
Hoppas verkligen du inte har lika ont i dag.

Elisabeth W

Anonym sa...

Tack för att du har kraft att dela din vardag med oss! Tack att du tar av din tid för att få oss att förstå hur viktig vår tid är!
Jag håller med M här ovan, jag önskar att det är en bok jag läster, med ett lyckligt slut!

Ibland sker mirakel, igår stannade all trafik på den hårt trafikerade E4an vid Vårbybacken för att släppa över en and-mamma med hennes 7 ungar! Alla 6 körfälten stod still och de kunde springa över allihop!

Jag slutar inte att tro och hoppas......

Kramisar Ulrica

Lotta sa...

Finaste,finaste Elisabeth!!!tack för att vi är så många som får följa med på din resa!!!Jag gråter,skrattar,funderar när jag läser.
Du är så otroligt stark som gör det här,jag blir så ledsen när folk orkar lägga ner sin energi på att skriva dumma saker i din blogg!
Jag hörde ett ord språk som jag brukar använda på mitt jobb och det lyder"Livet är en gåva som inte varar för evigt"och visst stämmer det!Hoppas att du har kunnat sova i natt och att du får en fin dag med familjen,kra Lotta

Anonym sa...

Du är verkligen fantastisk Elisabeth.
Du ger oss alla så mycket genom att dela med dig av din styrka.
Adam är en superkille och du kan känna dig trygg i att han har Mange som tar hand om honom i hockeyn.
Mamma till fd hockeykompis i Djurgården

fröken blund slår dank sa...

vi är många som tänker på dig här ute, och vet du att du har så kloka funderingar ,tankar och en stor värme och bara ditt sätt att vara och se saker kommer att hjälpa dina barn så mycket i framtiden. det har dom med sig, man glömmer aldrig. Jag förlorade min mamma nyligen i canver, och jo jag är ju i din ålder, men ändå..det som hon gjorde, sådan som hon var, när hon fanns. det stärker mig så mycket att tänka på henne. Varm kram.

Anonym sa...

Hoppas denna dagen blir bättre för dig Elisabeth! Vi är som sagt många som tänker på dig och din familj och vad ni tvingas gå igenom. Ni är hjältar allihop. Stor kram från Kristina

Anonym sa...

Du är bäst bäst bäst!!!! Kämpa! Duktiga du! Jag vill vara en lika bra mamma som du!
Tusen tusen kramar

Caroline A

Anonym sa...

Jag känner inte dig och du känner inte mig men det känns som ett stort privilegium att få dela dina tankar genom denna bloggen. Jag har följt dig sedan "Sofias änglar" gick på TV och börjar varje dag med att uppdatera mig här.
Det är omöjligt för mig att förstå hur du/ni har det och ogreppbart att du en dag inte ska finnas och göra fler avtryck bland alla andra i din omvärld. Du är en stor inspirationskälla för mig och jag gråter inombords när jag ser att du bara blir sämre. Men som du vet, så är du inte ensam. Jag önskar att jag kunde bära en del av din börda för att underlätta men förstår att det inte är möjligt. Varma, mjuka kramar till dig och hela din familj. Du berör!

sara sa...

Du berör mig mycket jag har också svårt i livet men inget slår vilka problem du har <3

bamsekramar <3
http://mittlivmedangest.bloggsida.se/

Anonym sa...

Massa styrkekramar till dig och din familj!!!!

Ann-Sofie sa...

<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 Känner dig inte men tycker att jag gör det ändå. Måste titta på din blogg varje morgon när jag vaknar för att se hur du mår, hinner även med en titt på kvällen. Det är tur att Du har din underbara familj & vänner nära för det är dom som gör att Du orkar. Önskar att jag kunnde göra något för dig. <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3

Vattenslangen sa...

Ibland sker mirakel, igår stannade all trafik på den hårt trafikerade E4an vid Vårbybacken för att släppa över en and-mamma med hennes 7 ungar! Alla 6 körfälten stod still och de kunde springa över allihop!

Jag slutar inte att tro och hoppas......

Så skrev på en kommentar.

Här är det jag som skriver. Glad att jag har kvar din sida som bokmärke. Nu efter programmet med dig blev jag påmind. Nu hoppas jag att jag blir som en annan läsare skrev - att jag tittar in här varje dag. Bara för att se hur det är.

Vill gärna tro och hoppas för dig.

Anonym sa...

Hoppas att du mår bättre idag.

Jag är så tacksam för att du vill dela med dig till mig och alla andra som är inne här och läser. Jag kollar, som väldigt många andra också gör, flera gånger varje dag om du har skrivit något nytt.

DU är en FANTASTISK fin närvarande mamma och du har så fina hjälpsamma barn (Adam igår) och en fin omtänksam man. Jag förstår att du vill göra allt för dina barn och hinna med så mycket som är möjligt just nu. Riktiga sanna vänner är också guld värda, när man mår dåligt. Det känns så bra att du har så många fina nära vänner och många rara fina bloggläsare.

Jag hoppas att du har en bättre dag idag, än vad du hade igår

Kramar till dig Elisabeth från
/också en mormor

Anonym sa...

Kära Elisabeth.

Tack för att du vill påminna oss om hur viktig vår tid här på jorden är och hur sårbara vi alla är. Jag är full av beundran.

Allt gott till dig och din familj.

/En annan Marina

Anonym sa...

Läste din starka artikel i DN. Jag blev oerhört berörd av dig och dina tankar. Mycket som jag tar förgivet i livet. Allt som finns och som jag tar som självklart. Tack för det du säger och skriver! Leva livet, varje stund. Ta vara på tiden med det mest fantastiska, barnen. Det ska jag också göra! Många kramar /E

Anonym sa...

Kära Elisabeth!
Hoppas att smärtan avtagit. Vilken son du har, Adam är ju helt fantasisk! GE INTE UPP,för viljan som du besitter, kan bestiga berg! Tänker på dig dagligen och även på din familj. Massor av styrkekramar
C

Anonym sa...

Massor av styrkekramar till dig och din familj <3.
Hoppas du vaknade upp idag till en dag utan smärta

stor kram vackra du!

Camilla G-berg

Anonym sa...

Vet inte vad jag ska skriva.. känner smärt & sorg... Tänker på dig <3
Kram Nina P

Anonym sa...

Har aldrig lämnat nåt avtryck på att jag följer dina dagar... Alla har egentligen sagt allt Men vill bara säga att Du är fantastisk Du är varm Du har pondus Du är stark Du är empatisk Du har en livs gnista som få Du tar vara på nuet Du är en ängel Listan kan fortsätta hur länge som helst Du berör och ska veta att du satt livs långa spår i mer än dina nära och kära!!! Styrke kramar från Carina i Övik

Anonym sa...

Fantastiska människa kämpa på!! Många kramar till Adam också...

Anonym sa...

Hej Elisabeth ! Hoppas av hela mitt hjärta att du är bättre idag, så du slipper ha så ont. Tänker på dej o hela familjen .Styrkekramar från Gull i Skåne.

Anonym sa...

Jättekram sänder jag dej och din underbara familj!!// Barbro

Nina sa...

Adam!
Jag blir varm i hjärtat när jag läser hur du tar hand och värnar om din mamma! Det är stort och du har hjärtat på helt rätt ställe. Inte många lever som ni gör och du har turen att ha Elisabeth som mamma! Ta hand om varandra. Var tvungen att tillägna mina rader till dig!
Elisabeth, sänder många tankar och varma kramar!
Styrka!
Nina

Anonym sa...

Blev så berörd av artikeln i DN, jag är nära vän till Anna. Vi träffades på Annas begravning, jag är mamman som förlorade min dotter Alexandra 5 veckor innan Anna dog. Jag kämpar varje dag med min sorg och saknad efter henne men det jag vill dela med dig är att jag har fått så många tydliga tecken från henne. Ofta när jag mått som sämst. Därför är jag helt övertygad om att det finns fler dimensioner än denna. Vi kommer alla att träffas igen och jag tror också att du kommer att kunna ge många tecken till din familj. Varm kram till dig Elisabeth från mamma Pia

Britt sa...

Åh du din stackare. Hoppas du får sova lugnt. Och vilka underbara killar du har. Många kramar

Anonym sa...

Vilken fantastisk och beundransvärd människa du är. Har läst DN och nu följer jag din blogg. Du ger ansikte åt sådan styrka! Vi är många som skulle vilja ta bort det onda och det smärtsamma. Om ändå din inre styrka kunde övervinna även dessa onda demoner inom dig:( Kram Jenny i Stockholm

annika sa...

Tänker på dig och vet hur det kan vara! Aj, aj, aj!
Det sista vi släpper är hoppet!
Kram! /annika

Anonym sa...

Nu var det länge sen jag kommenterade på din blogg, men jag läser varje dag och följer allt det som händer dig och din familj!

Som många andra skriver så känns allt man skriver så fjuttigt och obetydligt och man får svårt att finna ord för allt du går igenom. En väldigt fin artikel i DN förresten som gick rakt in i hjärtat, precis som det du skriver på bloggen.

Läste att Joel kommit in på den skola som ni önskade, härligt när viktiga pusselbitar faller på plats. Den skolan tror jag blir toppen för Joel, då kan han få den träning och praktisk hjälp som han behöver med ortoser etc. Det kommer att underlätta för både Joel och övriga familjen. Hoppas han får riktigt bra kompisar i skolan också, han är ju en supersocial och härlig kille så det kommer gå fint för honom. Har man bara stark vilja och bra inställning då kommer man långt och det har ju Joel (precis som sin mamma)!

Önskar man kunde ta bort all smärta och elände som du går igenom Elisabeth! Ni får alla gå igenom så mycket - orättvist är ordet!

Hoppas du kan njuta lite av alla vackra lukter och fina blommor som trots allt finns där ute i försommaren!

Stor kram
Linda P.

Anonym sa...

<3

Anonym sa...

STOR VARM KRAM från Österbotten <3

Anonym sa...

Såg dig på Tv. Grät med dig men gladdes också med dig för jag ser ju att du har en fantastisk familj. Jag tror inte alls detta är din sista vår! Titt på George ( med bloggen Liemannen bakom axeln). Han fick några månader på sig enl doktorn men det var många år sedan. Kramar!!

Lena C sa...

Trots att det var ett tag sen vi sågs förmedlar du en sån närhet när du skriver så det känns som vi träffas.
Du är så bra på att uttrycka dig som det känns. Krystvärkar i knäna, vem kunde komma på det om inte du, oh då fattar man att det är jobbigt!!
Jag tänker på dig hela tiden.. du finns där med allt du förmedlar.
Hoppas du ska slippa ha ont och att medicinen ger dig tid.
Massor av kramar till Dig

Maria sa...

Elisabeth jag tänker på dig!
önskar att jag kunde göra något för att hjälpa dig...Vilken maktlöshet när inte kroppen lyder.Många styrkekramar

Maria Nyköping

Anonym sa...

Vilken kämpe du är!!! Och vilka hjältar till familj!! Jag skickar en massa styrka och kärlek till er!!!

Kramar

Anonym sa...

Varm kram till dig!

Anonym sa...

Läste precis artikeln i DN, vilket fint reportage. Tänker på er alla i familjen!

Kram
Liselott (ängsblomman)

Anonym sa...

Hej Elisabeth,

Jag är en tjej på 28 år som läst din blogg sedan du var med i Sofias ängar men har aldrig kommenterat tidigare.

Det finns inga ord för att beskriva vad jag tycker om dig och det du gör. Du är en sådan fantastisk förebild för mig! En sådan mamma som du är vill jag också vara för min dotter. Stark, positiv, kärleksfull, öppen och varm.

Trots att jag inte känner dig så gör det mig så ont att följa din resa. Hade jag EN önskan så hade jag önskat att du skulle få fortsätta leva och vara tillsammans med din familj och sprida energi och livsglädje omkring dig. Men vi vet inte varför saker och ting händer. Kanske har det ändå en mening? Kanske behövs du av någon anledning på andra sidan? Kanske är det de bästa som försvinner från oss först.

Jag vill att du ska veta att du verkligen fått mig att bli bättre på att LEVA. Innan stressade jag mycket och var ofta på dåligt humör på kvällarna. Du har fått mig att bestämma mig för att SLUTA stressa, ta tillvara på livet, uppskatta vardagen mer och berätta oftare för de jag älskar hur mycket de betyder för mig. Tack Elisabeth!

Jag önskar att jag fick ge dig en stor bamsekram! Du är en sådan kämpe. Återigen, det finns inga ord.

Maria

Anonym sa...

Elisabeth, du finns med i mina tankar o böner

Lilla Syster sa...

Elisabeth!
Var inte så duktig o stark (förlåt) utan be hsv komma på direkten, så du kan få bromsat denna fruktansvärda smärta!

Du är så positiv o jag följer dig dagligen!
Vad jag tror livet går ut på?
-Att se de små tingen i vardagen, vilket kan vara svårt ibland, men det är du expert på!
Alla goda varma tankar till dig och din härliga familj härifrån västkusten!

Stina sa...

<3 vill bara skicka en varm Kram <3

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Tänker på dig,samt hoppas allt gick bra s.as.igår,att du verkligen tar vara på Dig!
Och du får dina cellgifter,är ej så insatt i just detta:/vet ju,det jag såg te.x i DN,värna om dig själv,nu medans du ha sån värk,vilket jag klart hoppats gå över f längesedan,
mångamångakramar,ge inte upp!
kicki i Vö

Anonym sa...

Elisabeth, vi känner inte varandra! Men jag vill bara skriva TACK för att du har fått mig att tänka till och verkligen ta tillvara på varje minut av livet !! Vilken otroligt fantastisk människa du är, vilken kämpe och vilken mamma. Du har berört mig ända in till djupaste hjärtegropen, och det är med den största klumpen i bröstet och med tårar på kinderna som jag läser om din kamp!! Kämpa Elisabeth, du och din familj finns i mina tankar varje dag! Varmaste kramen P <3!

K sa...

Varm kram till dig. Du är bäst. <3 <3 <3

Anonym sa...

Fina du! Kämpa på!

Kramar

Anonym sa...

Elisabeth! Du är en sån fantastisk kämpe och förebild! Jag är en av alla dem som följt din blogg länge men inte kommenterat. Jag vill bara att du ska veta att du gör skillnad! Du får förhoppningsvis många att reflektera, ta vara på livet bättre och inte bara ta allt för givet. Om morgondagen vet man inget och det gäller alla, såväl sjuka som friska.
Jag är glad att du har din fina familj och vänner omkring dig och jag hoppas att du får många härliga stunder tillsammmans med dem!
Hoppas att du mår bättre idag!
Varma kramar från en av dina trogna bloggläsare/ Kristin

Anonym sa...

Hej!
Som så många andra har jag följt dig länge, i tysthet.
Att göra det har fått mig att inse hur lyckligt lottad jag är, och kanske, kanske att bli en klokare människa, som värderar det jag har mera.
Det finns bara en sak jag skulle vilja ge dig, och det är
TID! Tänk om alla vi som läser här kunde skänka dig en enda ynka dag var-det skulle vara underbart!
Fina,fina Elisabet; lev väl så länge du kan!
Vi är många som tänker på dig och följer dig längs vägen.
Största kramen från
Kristine

Anonym sa...

Fina Elisabeth!
Vem annars än just du, kan komma på "krystvärkar i knäna". Jag log när jag läste det samtidigt som jag någonstans kunde sätta mig in i att det måste ha gjort fruktansvärt ont. Smärtan, dvs krystvärkarna, minns jag ju.

Precis som så många andra vill jag bara förmedla, vilken skillnad du gör för mig i mitt liv. Just nu är jag inne ett par gånger/dag för att se om det finns ett livstecken från dig. Hur mår Elisabeth? brukar jag tänka.

Jag jobbar som skolkurator och om jag tidigare pratat om att leva i nuet så gör jag det än mer nu. Jag märker även att jag själv tar mer vara på vardagen och uppskattar allt som finns runt mig. Jag har verkligen inget att klaga över.

Jag önskar också att jag kunde ge dig TID. DU är en sådan person som skulle kunna resa land och rike runt och föreläsa om hur man ska ta vara på livet, på nuet.

DU har en mening. Under har skett förr.

Styrkekramar till dig och din familj.

Lotta

Mikkan sa...

Har gjort ett blogginlägg om dig! Du är stark och modig.
Du har fått mig att se att jag måste ta vara på livet. För det har jag inte gjort innan. Tack för att du delar med dig!

Jag önskar att det gick och bota men ta vara på den tiden du har. Och även om du kanske inte är i livet när dina barn tar studenten så tror jag att du kommer vara där som den ängel du är. Du är en fantastisk människa glöm aldrig det!

Anonym sa...

Hur är det med dig fina du? Vet att du kanske inte kan eller har ork att skriva inlägg men blir lite orolig.... Kram till dig fina Elisabeth!

H sa...

Har läst igenom större delen av ditt bloggarkiv nu och jag har gråtit något hysteriskt, men såklart även skrattat och gråtit av glädje. Du är så klok och en väldigt, väldigt beundransvärd person. Blir alldeles varm när jag tänker på hur många där ute du har berört med din blogg och din fantastiska livskraft. Har själv en mormor och en klasskamrat med elakartad cancer nu och att läsa om dig och ditt liv har hjälpt mig väldigt mycket och på något sätt gjort allt lättare att hantera. DU ÄR BÄST!!!

Anonym sa...

Oro över hur du mår,om du orkar fina Elisabeth ge ifrån dig ett livstecken. Tänker på dig kramar i massor!!Eva-lotta

ann-louise sa...

Sänder massor med styrkekramar till dej.och hoppas du slipper ha ont....räcker väll me allt annat du ska kämpa med och emot....

Följer dej alla dagar och tänker på dej varje dag som så många andra...

Sköt om dej och en bamsekram till din familj.

Anonym sa...

itvHoppas du slipper ha ont, skänker massa styrkekramar till dig <3 som så många andra tänker jag på dig dagligen. Många kramar Anette la Fleur

Anonym sa...

Hej underbara Elisabeth!
Ditt öde är så orättvist och hemskt! Jag hatar verkligen den där himla cancern! Jag går in på din blogg varje dag minst 5 gånger och jag hoppas varje gång jag läser i tidningen att de ska ha kommit på en mirakelkur mot cancer även dem som redan har fått beskedet att de kommer att dö.. Om det fanns något jag kunde göra för att göra dig frisk så du kan vara med din familj, så skulle jag göra det! Du är så otroligt stark och du är säkert en supermamma! Skickar massor av kramar och hoppas du får leva läänge till!
Kram Amanda 12 år! :)

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Undrar bara hur det är med Dig?
Konstigt att man,inte bara jag tänker likadant,trots du å jag iaf ej träffats.Du berör mig,och din j..a C bland annat,den kan fara..!
Hoppas det är lugnt,jag tar min v-kudde,snart:)Tänker på Dig,
mångamångakramar
kicki i Vö

Anonym sa...

Jag hoppas verkligen du är ok Elisabeth! Oro när inget skrivs! Skickar dig massa styrka och kärlek!!!!

Anonym sa...

Vet inte riktigt vad jag ska skriva, önskar det fanns ngt man kan göra så du blir frisk.
Beundran, vilken styrka
Har själv levt med sjukdomen närainpå.
Önskar dig allt och din fina familj allt gott
Hoppas du mår bättre idag,
Massor med kärlek

Anonym sa...

Många kramar till dig.. Jag känner oxå oro. Hoppas vi snart får höra nåt. Men viktigast av allt såklart är att du är med din familj. Kram Åsa <3

Anonym sa...

Hej fina, hur är det med dig? Vi är flera tusen som tänker på dig, vår allas Elisabeth!

Kärlek till dig och familjen!

Caroline A

Anonym sa...

Oh! Nä nu blir jag orolig - hur är det?! Naturligtvis - hälsa och familj i 1:a hand....

Anonym sa...

Tänk om vi alla som följer din blogg kunde göra som någon skrev här tidigare - ge dig en dag var. Då skulle vi tillsammans kunna ge dig något tillbaka för allt det fina du faktiskt lärt oss, att ta vara på vår tid och leva lite mer i nuet.
Tänker på dig så otroligt mycket och önskar av hela mitt hjärta att du ska ha det så bra du bara kan.
Många kramar

Anonym sa...

Fina du, jag har följt din blogg länge, hoppas du "piggnar" på dig och slipper ha ont. Många styrkekramar till dig och din goa familj

En annan Elisabeth sa...

Vi håller tummarna för att det släpper och du får många bra dagar framöver. Hoppas hoppas hoppas....Tänker mycket på dig och vi är många som gör det. Hoppas du känner att vi är med dig.

Anonym sa...

Fina du! Just nu lever du i nuet med din familj och det är så det ska vara. Som du märker är vi många som följer dig o våra tankar är hos dig. All kärlek till dig o din familj. Vi är alla med er. Kram Lotta

Anonym sa...

Elisabeth,,,Varmaste Kramar till Dig från Ulla (U:s mamma)

Anna sa...

Börjar bli väldigt orolig när du inte har uppdaterat....!! Jag hoppas verkligen att du mår ok!!!!! STOR Kram / Anna

Anonym sa...

Nu får du ta och skriva något så man slipper oroa sig . Konstigt vad man känner för en människa som man inte ens känner . Du kunde ju lika väl ha varit min bästa vän. Tänker på dig och din familj. Värmande kram från Carola i Åled. ❤

Anonym sa...

Tänker på dig och skickar miljoner styrkekramar. Håller om dig värmer dig och tar bort din smärta. Anneli

Anonym sa...

Ser att det är fler som undrar, vet inte hur många gånger jag kikat in här idag för att se om du uppdaterat. Hoppas smärtan i dina knän gett med sig och att du är OK.

Anonym sa...

Ser att det är fler som undrar, vet inte hur många gånger jag kikat in här idag för att se om du uppdaterat. Hoppas smärtan i dina knän gett med sig och att du är OK.

Anonym sa...

Jätteorolig för dig Elisabeth! Tänker på dig mer eller mindre hela tiden och är inne på din blogg och söker efter uppdatering många gånger varje dag.

Jag har en önskan - att du får leva ditt liv, ett gott liv med din fina familj!

Världen blir ju så mycket fattigare utan dig. Tack för all visdom du berikar mitt liv med och allt du lär mig om konsten att leva.

Du är en fantastisk och underbar människa!
Kram
Eva Li

Elina sa...

TÄNKER PÅ DIG <3 MÅNGA KRAMAR TILL DIG OCH DIN FAMILJ . / ELINA.

Anonym sa...

Vilken vacker dikt till en fantastisk person, den passade verkligen som handen i handsken! All styrka till dig Elisabeth.., du är helt unik! Stor kram från Terese

Anonym sa...

Jag förstår inte var du får din ork ifrån :)
Jag beundrar dig för ditt mod och envishet...
Jag läser din blogg varje dag och blir så glad varje gång när du har skrivit ngt för då betyder det att du hänger med fortfarande.
Tänk om jag hade kunnat trolla bort alla dina dumma celler o göra dig frisk..
STOR kram på dig ♥
Cathrine

Anonym sa...

Jag måste bara få kommentera detta, har inte läst andras kommentarer så någon annan kanske har reagerat. Men för din sons skull, skriv inte om att han måste klä på dig underkläder och annat som du brukar skriva (tvätta dig i badet osv). han är i en känslig ålder och detta är sådant en pojke skulle kunna bli retad för.

Visst är det nobelt av honom, men jag tror inte att någon i tonåren vill att ALLA ska veta detta.

Ett litet tips på vägen bara.

kram