tisdag 7 februari 2012

Vilken respons


Tack alla för era fina ord och er omtanke. Jag tror aldrig jag haft så många sms, samtal och mail på ett dygn. Att sedan få över 300 kommentarer på ett och samma inlägg är definitivt rekord.

Det känns bra att programmet nu är visat. Jag var lite nervös innan att blotta sig för hela Sverige men jag måste säga att producenten har gjort ett bra jobb och det är inte bara tårar utan även en hel del skratt. Jag kommer på mig själv att programmet känns som tyngst när Jörgen pratar. Han säger inte så mycket om sjukdomen till vardags. Då är det mer att försöka lösa vardagen. Vem handlar, tvättar, lagar middag? Vem tar Joel? Assistenten, vi själva eller någon av mor- eller farföräldrarna? Vem skjutsat till Adam respektive Isacs aktiviteter?
Det är svårt att finna tid att prata om sjukdomen. Även om tiden finns i bland så är det inte alltid som det känns att det är rätt tillfälle. Vi försöker dock att ta en paus från det här livet i bland och bara rida med vågen utan att fundera för mycket.

Igår kväll låg vi i alla fall i soffan och läste igenom lite kommentarer tillsammans. Idag har vi fått fortsätta läsa på varsiitt håll. Jag hoppas verkligen inte jag missat någon kommentar från er läsare.
Några av er undrar varför de inte kan läsa fler än de första kommentarerna och det är därför ni endast ser de 200 första om ni klickar in på kommentrarer och får en ny flik. Om ni istället klickar på överskriften till inlägget så ser ni ALLA kommentarer på samma uppslag. Om man klickar på kommentarer längst ner kommer bara de första 200 kommentarerna upp.

Fler saker som kommit fram bland kommentarerna. Här är ett axplock;

"<3 du kommer förändra många liv med ditt skrivande <3"

Evelina 11 år skriver till mig; "tänk positiva tankar"

En Sofie Petersson 15 år skriver så fina ord och jag är tagen över att flera unga har hittat till bloggen.

"Jag samlar på änglar och brukar smeka min yngsta dotter över skulderbladen och säga att det är hennes änglavingar. "

"Om du hinner upp till himlen innan mig kan jag få ärva 1 dl av din enorma kraft och kämparinstinkt eller vore glad för 1 msk....1 tsk..."

"jag är helt övertygad om att alla tre bröderna (o Jörgen) kommer att ta hand om varandra: Jag lovar: de kommer att finnas där för varandra. Och de vet att de kommer alltid alltid ALLTID att ha sin mamma sittandes på deras axlar och vaka över dem. Du kommer ALDRIG att glömmas bort.
Ni ska med all rätt vara jättestolta över era barn.
Var rädd om dig och många, många styrkekramar, från en mamma i Umeå/Madeleine"

En Sanna skriver att det var "det mest berörande programmet någonsin på kanal 5"

Eva Li som läst min blogg i 2 år skriver; "Programmet ikväll bekräftade också det jag redan visste, att du är en helt underbar person."

Med de mor och farföräldrarna era barn har så kommer de få det bästa livet de kan få efter de hemska förutsättningarna. "Kämpa på. Du ska se Adam vinna J20 guld om några år."

Om vi släpper tumultet kring Sofias Änglar så har jag varit inne på SÖS idag och fått cellgifter samt min skelettmedicin. Känns bra att mina prover ÄNTLIGEN var ok. Det var tre veckor sedan jag fick något gift nu och i vanliga fall får jag det veckovis.
Mamma körde mig både till och från sjukhuset. (TACK mamma för ALLT du gör och ALL kärlek jag får!!)

Ikväll har Joel lekt gladiatorerna här hemma och efter var han tvungen att bada så då badade vi tillsammans. Det är SÅ mysigt! Riktig kvalitetstid!
Här är en bild på mitt skummonster;

I morgon är det skelettscint (röntgen av skelettet) på förmiddagen och direkt efter är det bara att åka genom hela staden till Karlaplan för årets första Cancersamtal i vår samtalsgrupp som slutar 16. På kvällen är soffan ett måste!

108 kommentarer:

Lotta L sa...

Har just sett programmet på play och är djupt berörd, som så många andra. Jag hoppas att pojkarna trivs i sina nya rum och att hjälpen ni fick är till glädje och lättnad i den enormt svåra livssituation ni har. Varma tankar till er!

Vendela sa...

Såg programmet ikväll, och blev djupt berörd. Livet är så himla skört och man tror aldrig att "just jag" ska drabbas av något ont, men så är det ju inte i livets lotteri..Kommer följa din blogg och lära mig att ta vara på det jag har här och nu...

Hoppas ni trivs i ert nya, fina hus :)

Anonym sa...

Mäh, ser du inte bilden på Joel?
Han är ju en ängel med vingar.
Hans läppar lika röda som hjärtat bultar.
Hans ögon lika nyfiken som barn ska vara.
En bild som jag inte kommer glömma i första taget.
Helt underbar.

Du har satt mig i jobb nu, Elisabeth ;).
Herregud vad kul med alla kommentarer.

Programmet hade ALLT.
Fantastisk modig och vacker skildring av din underbara familj.
Jag är rörd ända in i själen.
Puss fina du,
/Gitt

Anonym sa...

Vill bara skriva att du verkar vara en underbar människa, missade programmet igår så jag kollade på reprisen i dag.
Vart så otroligt berörd! Önskar alla hade din energi och utstrålning, så fräsch och glad!!
Tack!!

/ Jessica Wollarth, bollnäs

Lisa Dahlöf sa...

Hej Elisabeth. Jag kommenterar detta inlägget istället för föregående då det var över 200 kommentarer där.. Det du säger med att man förlorar kvinnligheten med sjukdomen, det är säkert något jag hade tänkt med om jag var i din sits. Men vet du vad? Den utstrålningen, glansen och glädjen du kan förmedla när du LEVER i denna ständiga oro är allt annat än om man nu kan kalla det okvinnligt enligt mig. min kompis lärde mig att det spelar ingen roll vad du har på dig, det är hur du bär det som räknas och ger det dess skönhet. Likaså är livet, vi lever i skal som kallas kroppar, det kan vara en trygghet både för att veta att du kommer se din familj i framtiden fast utan ditt skal, men även för att det är hur du bär ditt skal som spelar roll. Du är helt fantastisk i mina ögon och jag önskar dig all kärlek, tack för att du fick inspirera mig!!! DU om någon är kvinnlig i mina ögon! Bloggar om dig och ditt program här just nu: lisadahlof.blogspot.com /Lisa Dahlöf

Therese sa...

TACK att Du delat med Dig av Dig och Din familj! Såg just programmet och Du gick rakt in i hjärtat. Stor KRAM till Er!

Millan25 sa...

Jag kollade på programmet igår och jag har aldrig gråtit så mycket som jag gjorde då! Det var en "wake up call" för min del.. Att inte ta vardagen för givet, jag har själv 2 små barn och jag tänkte mkt på dom om jag skulle sitta i din sits.. Jag avundas din styrka så fruktansvärt mycket! Hade jag kunnat skulle jag vilja ge dig och din UNDERBARA familj hela världen! Skickar över ett ton med varma styrke kramar till er!! Ni är INTE ensama, tror nog att halva sverige följer varenda steg ni tar nu..

Sofie sa...

Vet inte vad jag ska skriva. Skulle bara vilja ge dig en kram! Stor kram <3

Anonym sa...

Blev så otroligt berörd av programmet. Tårarna rann under hela tiden, värken i bröstet gjorde och gör så ont! Blir så berörd när jag ser din son Joel. Jag förlorade min handikappade bror för drygt 2 år sen, det gör så ont! Dom är så speciellt, sån kärlek och sån livs glädje. Jag kunde verkligen se i Joels ögon att han är en sån! Skulle verkligen vilja träffa han, han skulle nog ge mig mkt energi. Jobbar med handikappade och jag älskar dom alla! såna underbara personer! Hoppas du får leva länge med Joel och dom andra 2 grabbarna och din man! Önskar er alla glädje, kärlek och bus! Hoppas du stöter på min älskade bror! / Madde

Anonym sa...

Håller helt med Gitt i hennes kommentar. Måste säga att det är så fint att se vilket fantastiskt stöd du har från dina nära och kära. Det är inte alla som har det så. Deras stöd, er kärlek och din livsvilja ger era söner en trygg grund att stå på framöver. Märklig känsla att efter att ha läst din blogg känna det som att man känner dig lite fastän jag inte gör det. Du skriver verkligen bra, det berör en starkt och mycket av det du skriver berör mig på ett positivt sätt trots allt elände ni går igenom. Din kämparglöd smittar av sig. Håller tummarna för att skelettscinten ger ett positivt besked. MVH Ingela Nacka

Anonym sa...

Lyssnade på Sarah Dawn Finer - Kärleksvisan och tänkte på din familj och eran berättelse.
Livet är så orättvist för dig och lika orättvist för din man å barnen.
Men ni är en familj och det kommer aldrig någon eller något kunna ta ifrån er.
Det viktigaste är nog att allt är okej, man får vara ledsen,arg och glad.
Jag vill tacka dig, din man och era barn att ni bjöd in svenska folket för en timme till eran fristad, ert liv, er familj
Ni är alla kämpar!
/ Carolina 27år

Frida sa...

Hej, vill bara säga att jag blev djupt berörd av programmet igår. Vilken styrka och utstrålning du har. Kämpa på du är en stark person och verkar ha en underbar familj! Tack för att du bloggar du ger en otrolig inspiration när man tycker något är tungt. Ta hand om dig och din familj!

Åsa FT sa...

Hej Elisabeth!
Jag har följt din blogg i snart 2 år. Mycket har ni varit med om och programmet bekräftar bara den bild jag får av dig via din blogg. Du är helt fantastisk!

Vilka goa barn ni har! Helt underbara. Var rädd om er.

Kram Åsa

Anonym sa...

Du och din familj berörde mig djupt i programmet som visades ikväll. Vilken styrka du besitter och vilka fantastiska barn du har! Joels glädje och energi smittade verkligen av sig. Måste vara enormt svårt att hantera et sådant besked men du ska veta att du inspirerar mig enormt mycket. Hoppas ert nya hem gör att ni kan njuta här och nu. Ta hand om er!

Anonym sa...

Vill bara säga att du är fantastisk! Jag fick själv bröstcancer i april-2011 och har nu opererats, fått cellgifter och strålning och hoppas nu att skiten är borta. Men fasar givetvis att de missat nåt eller att den kommer tillbaka... Rädd för att dö och rädd för att inte få se mina barn växa upp. Så jag berörs så otroligt av ditt så orättvisa öde!! Jag håller tummarna för att du får så mycket tid som möjligt hos dom! Så fruktansvärt orättvist. En stor kram till dig och din fina familj!! //Helena , 32år och mamma till två små barn

Anonym sa...

åh, du är en underbar kvinna med kämar glöd.
"att existera är enkelt för att leva krävs det dagligen mod" de orden sa min mentor till mig under en jobbig period i mitt liv.
en ordspråk jag hoppas du kan ta med dig

Malin Unger ( fd Svensson ) sa...

Jag finner inga ord. Såg programmet igår och har haft svårt att släppa dig ur tankarna och det du och din familj går igenom. Jag blev så rörd.
Jag beundrar din styrka, din kraft och ditt mod.

Du och din familj finns i mina tankar.

Kämpa!

Kram Malin
www.mallesplace.blogspot.com

Syster Susan sa...

Har just sett "Sofias änglar" på kanal5 play. Du ger verkligen intrycket av att vara en mycket sympatisk kvinna, och vilken fin familj Du har! Jag upplevde en värme och harmoni genom skärmen trots situationen Ni befinner Er i. Joel är lyckligt lottad att ha födds in i just Er familj. Jag är övertygad om att han kommer att klara sig bra här i världen! Och Era andra söner kommer att måsta akta sig för tjejer ;) Ja Joel med, med den glimten i ögat! Rummen blev ju för övrigt hur fina som helst! Förstår att det måste kännas skönt slippa tänka på det! Sköt om Dig, och låt inte elaka kommentarer stjäla energi av Dig! Visst måste personen ha varit full?! / Styrkekramar Susanne

Anonym sa...

Hej Elisabeth,
Mina tankar har varit med dig hela dagen, det är de ofta, men extra mycket idag. Du skriver ofta i din blogg tänkvärda ord osv. Jag vill dela med mig av en fin dikt till dig som betyder mycket för mig. Du kanske har läst den, men så här lyder den:

"Den här dagen har du, den är din.
Du kan göra vad du vill med den.
Gårdagen har du haft. Gårdagen kan du inte ändra.
Morgondagen har du inget löfte om.
Men den här dagen har du, så fyll den med innehåll
så att någon ikväll, eller redan idag
är glad att just du finns."

Jag är glad att du finns Elisabeth! Du har en viktig plats i mina tankar och mitt hjärta trots att vi aldrig mötts personligen!
Varma tankar, styrka och kärlek!
Kram
Eva Li

Bettan sa...

Hej Elisabeth!
Hoppas toastolen sitter fast - det var jag som inte visste att man nu för tiden inte skruvar fast den i golvet;)
Hoppas du orkar kämpa länge till! Du har en sådan utstrålning, och jag är fast övertygad om att du kan bekämpa den här skitsjukdomen så du får följa killarna länge.
:)

Nina sa...

Åhh vad jag lider med er :( Jävla sjukdom!! Min mamma dog i cancer för 2 veckor sen och min syster dog i cancer för 15 år sen. :'(
Tänker på er och hoppas du får va med din fina familj så länge som e möjligt!

Nån dag ska jag verkligen läsa hela din blogg, har läst dina senaste inlägg. Du berör och jag tycker du e fantastisk som orkar dela med dig av allt!

Ta hand om dig! Kraam

Mia sa...

många tårar rann ner från min kind när jag såg programmet! Du verkar vara en underbar fin person!Kommer följa din blogg för jag blev så berörd av dig! många varma styrke kramar från Mia i Piteå

Anonym sa...

Har sett programmet. Och djupt berörd. Några tårar föll ner för mina kinder.
Hjälpen ni fick är till stor glädje och lättnad i er svåra livssituation. Ni är verkligen värda det.
Kan tänka mig att grabbarna stormtrivs i sina rum.
Många varma tankar till er
Fia

jenny sa...

nu ska jaag vara helt ärlig innan jag såg tv programmet så kan´jag säga att min största önskan ar att få ett par silikon bröst oh bli brun ;) sinnes sjukt men sant men efter programet ska jag ärlig talat atla om att allt jag vill är att ea och se mina 2 underbara barn växa upp tak för att du fick mig att inse detta tycker du verkar ha en otrolig kämpar gld KÄMPA PÅ stumpn kramar jenny

Gen sa...

Du är helt otrolig Elisabeth Såg dig i Sofias änglar o följer din blogg varje dag Du har sån kämparanda så du kommer finnas många år till för din familj Kramar

Johanna sa...

Min mamma dog i cancer efter att ha kämpat mot Malignt melanom i ett år. Hon somnade in 2003, och jag var då 17 år. Jag trodde aldrig att jag skulle överleva en sån sak, smärtan var obeskrivlig. MEN jag klarade det. Med hjälp av övrig familj o vänner så rullade vardagen på. Jag saknar o tänker på henne varje dag, men jag vet att hon finns med mej vart jag än är, och det finns ingen som någonsin kan ta hennes plats. Jag vet att hon har det bra nu. I Nangijala utan smärta, behandlingar osv.

Ta vara på varje sekund ni har med varandra.
Det är fina pojkar du har.
KRAM J

Maria sa...

Blev djupt berörd av programmet... Vilken fantastisk människa du är! Kommer definitivt följa din blogg nu.

Mycket värme till dig och din fina familj!

Tina sa...

Här är ännu en som satt klistrad vi programmet och blev djupt berörd! Vilken FIN familj ni har och vilken kämparglöd du verkar besitta. Kommer fortsätta följa din blogg och jag har även länkat hit ifrån min blogg idag. Jag hoppas det var ok! Jag hoppas att pojkarna trivs i sina fina rum! Massor av kramar!

www.axelssonida.blogg.se sa...

Du har gjort så man stannar upp en stund i livet och tänker på sina barn och att man ska vara glada för varandra och ta vara på de lilla här i livet. Tack!! STORA varma kramar från en 2 barnsmamma

AndCa sa...

Jag vet inte om du känner till detta projektet: http://essencevitae.com Jag höll på att dö för 1,5 år sedan ungefär, hela magsäcken var full av godartade tumörer men de gjorde mig väldigt sjuk och jag kräktes blod och avföring litervis varje dag. Jag har själv 2 små barn, dottern var 7 mån och sonen 4 år. Vi firade hans 4-årsdag tidigare då läkarna trodde att jag inte hade lång tid kvar. Jag hamnde i kramptillstånd och akutopererade bort hela min magsäck. Jag överlevde. Har flera operationer framför mig fortfarande och för oss har det varit så stor hjälp att fått dessa foton av oss genom detta projektet. Kanske har du redan ansökt och fått detta, vill bara tipsa dig! Massor med kramar till dig och din familj!/Carina Lövkvist

Ann-Catrin Persson sa...

Hej Elisabeth!
Har just sett programmet i play, det är det 1:a program, som jag letat info om efter. Jag tycker DU & Din fina familj ger Så mycket av er. Och ska tänker följa dej denna resa, det var mycket tårar som fälldes i programmet och fler lär det bli.
Kram Ann-Catrin

Eva sa...

Hej Elisabeth. Jag tittade på datan på ditt program som sändes med din härliga familj. Vilken stark och underbar Mamma du är fast du själv är så sjuk.
En stor ELOGE till dig.
Kram från Eva i Småland

Anonym sa...

Såg programmet på Play i går kväll. Har följt din blogg länge och det var ett så sorgligt men ändå så roligt program. Många tårar trillade! Det känns som om jag känner dig fast jag inte gör det. Så härligt för er alla att få hjälp med rummen till grabbarna. Ni är en fantastisk familj som hjälper varandra i alla lägen. Håller alla tummar för er att du får "hänga med" länge än. Hälsn Yvonne i Luleå

Anonym sa...

Hallå Elisabeth,
Jag hoppas att det går bra för dig idag och att du inte behöver stressa som en galning mellan de olika besöken. Kom ihåg att inta soffläge när du kommer hem ikväll;)

Vi hörs, varmaste kramen till finaste, fantastiska du!
/Hanna G-berg

Anonym sa...

hejsan kollad på sofias änglar åå vad jag grät,livet e så orättvist,önskar jag kunde skänka dig någgot så du fick fortsätta leva,jag önskar dig all lycka många många kramar sussi<3<3<3

Pernilla sa...

Halloj Elisabeth, jag lade mig i sängen efter den sena träningen i måndags. Osams med Robin hade jag blivit.... & han hade somnat utan att vi fått prata färdigt. Arg & ledsen över det (vem hatar inte att vara osams med sina barn) så tänkte jag att jag måste ju se Sofias Änglar, jag visste ju att ni skulle vara med i måndags. Jag lade mig i sängen, med Kanal5 Play & kikade. Vad bra det var! Så skönt att se att ni visar känslor & att du inte räds att prata om din oro för framtiden. Det har nog hjälpt många som är i samma situation som er. Å där låg jag i sängen & blev än mer ledsen över att jag var osams, med det bästa jag har... du har helt rätt i att man skall leva i nuet för man vet inte när det tar slut. Å jag försöker verkligen. Men jag lovar Elisabeth, jag skall försöka än mer nu! <3
Nu har jag även skummat igenom din blogg, på arbetstid. Säg inget till min chef ;-) Det är tur det är lite att göra på jobbet.

Ta hand om dig & de dina, njut så mycket du kan! Jag har sett att du har en massa kärlek omkring dig från dina nära & kära.

Å är det något jag kan göra för er, eller med er (kanske bara att ta Jörgens pass i seket ngn gång, så ni får umgås) så tveka inte att tjoa till. Du vet vart du hittar alla mina kontaktuppgifter ;-)

Bamsekram från Pernilla Jensen

Helena sa...

Du har berört många Elisabeth. Du är en mycket stark kvinna med stor utstrålning.
Du är vacker, glad och har en sån positiv inställning.
Jag önskar dig och din familj många underbara år.
Stor kram till dig!
/ Helena 31

Maria sa...

Blev så otroligt tagen och gripen av programmet i mån ,jag satt kvar i soffan och grät en bra stund efter det att programmet slutat.Du verkar vara en fin stark fantastisk människa du har en jättefin familj.Livet är orättvist att en sån fin människa ska drabbas av hemsk sjukdom!Jag har själv 3 söner och jag ska verkligen lära mig ta vara på varje dag, man vet inte vad morgondagen bjuder på.Vill slutligen rekommendera (om du inte redan lyssnat), dig att lyssna på sommar med Monika Nyström från sommaren 2011 finns att ladda ner hon miste sin man mitt i livet och blev ensam kvar med 2 barn. Ett fantasiskt program.Många stärkande varma kramar till dig och din familj.

Sofie sa...

Du är en människa som alla, på något sätt, alltid kommer att minnas.
Jag beundrar din styrka och ditt sätt att ta vara på varenda minut.

Skulle vilja ge dig en stor styrke kram. du är fantastisk!

Lisa sa...

Vilken fin familj ni är.Jag har läst din blogg ett tag nu,jag beundrar din styrka
Kram Lisa

Anonym sa...

Allt som jag vill säga är redan sagt ialla kommentarer....men ändå <3<3<3<3<3<3<3<3<3// Anna-Lena

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Har länge följt din blogg och förundrats över all energi ni har i er familj. Är tacksam att du bloggar och skriver om dina tankar för det ger även perspektiv på min egen situation. Frisk 2-barnsmamma! Såg nyss programmet på Play och blir så glad för er skull och all hjälp ni har fått. Önskar er all lycka framöver och att jag får fortsätta att läsa länge än. Kram....

Malin Sångberg sa...

Har precis sett programmet på play och inom mig bubblar alla känslor och ögonen är rödgråtna. Ditt budskap som du vill förmedla har verkligen gått hem, jag ska njuta av livet, ta vara på varje sekund och vara den bästa frun och livskamrat jag kan vara till min man och den bästa mamman jag kan vara till till mina tre barn. Jag ska njuta av livet och inte hänga upp mig på små problem i vardagen...

Jag känner inte dig, men du verkar ha en otroligt fin familj och vänner som kommer att vara ett stöd för din man och dina barn. Du har en sådan utstrålning och värme och din energi kommer för alltid att leva kvar i din familj. Min svärfar gick bort i somras i cancer, det gick fort. Drygt ett år efter beskedet somnade han in. På hans begravning så nämnde prästen just detta om energi. Att enligt de fysiska lagarna så kan energi aldrig förstöras utan bara omvandlas. Han var, liksom du är, en människa full av energi, och jag är övertygad om att hans energi finns här ibland oss fortfarande. Och dina söner kommer att känna din energi genom hela livet och för alltid ha en ängel som vakar över dem.
Skickar styrkekramar till dig och de dina!

Anonym sa...

hej såg dig i sofias änglar mycket berörande du är en så underbar människa och har en underbar familj.Lycka till och hoppas du får vara kvar länge till för du är enorm...lisa

Anonym sa...

Vad bra programmet var.
Vi kollade hela familjen, Johan grät oavbrutet men vi skrattade allihop när Isac på slutet säger "det blir skönt att slippa Adam" och Adam säger "detsamma".

Jag tycker som du att de lyckades väva in glädje och värme mitt i gråten.

Ni är världens bästa alla 5.

Och du är fortfarande "SnyggElisabeth" som alla papporna på Ängsblomman kallade dig.

Puss/Myran

Anna sa...

Vilken tjej du e, all beundran till dig!
Såg programmet i måndags och blev helt.. du är otrolig, vilken styrka. Följer nu din blogg. Vilken familj ni är, alla verkar så starka för varandra. Verkligen beundransvärt. Hoppas verkligen att ni trivs, det va så fint och verka passa er så bra, verkligen er väl unnat. Otroligt rörande. En grym sjukdom du drabbats av och jag känner verkligen med dig. Förlorade min mamma för 5 år sedan till samma sjukdom. Jag har själv 3barn som va min mammas stora stolthet, känns så orättvis att hon inte får vara med dem.

Sänder många kramar till dig, kämpa vidare du e stark kämpe.

Eva sa...

Hej!
Såg dig och familjen i Sofias änglar. Det var det mest berörande jag någonsin sett. Det visar att vi ska vara rädda om varandra här och nu. Många styrkekramar från mig till dig och familjen.
KRAM Eva

Anonym sa...

T A C K för att du delade med dig av Ert liv, blev djupt berörd av din utstrålning och värme. Varma tankar till dig, vackra fina kvinna - och självklart till hela din fantastiska familj.

Massa kramar från en medmänniska!

AnnaLena.S. sa...

Tänk att man "måste" råka ut för en hemsk sjukdom eller liknande för att värdesätta nuet...Jag, och säkert många med mig, rusar genom livet utan att stanna upp och verkligen VARA, att ta vara på den här stunden, den som vi aldrig får tillbaka, hur mycket vi än försöker efterlikna den....Tänkvärt, eller hur...?
Jag tycker att Du, Elisabet, är värd en jättekram för din kämparglöd. Du och din situation fick mig verkligen att tänka till...

Marica sa...

jag beundrar att du är så stark! beundrar att du bjuder på både skratt och tårar! efter programmet hittade jag din blogg och den kommer jag fortsätta att följa nu.
kram marica i hjo

Susanne sa...

Underbara fina människa, varför varför varför? Livet är så orättvist.... Du berör mitt <3 starkt.... Håller alla tummar o tår på mirakel och ytterligare tid tillsammans för Er....Styrkekramar <3

Anonym sa...

Hej Bettan, vad fint det blev med de nya rummen, förstår att killarna trivs. Fick sådan flashback när de gamla bilderna visades på dig som instruktör. Du var ju lite av min favvoinstruktör när du körde på Saga i Munkmora (för typ hundra år sedan...)Du körde alltid lite mer dansinspirerande pass (tror de hette "lowimpact" på den tiden) och Helene, som var min andra favvo, körde "highimpact". Hon däremot var ju som en hel armé av energi och studsade upp och ner som en studsboll hela passet. Ni två "ägde" ju på den tiden :). Kommer också ihåg att du alltid hade bråttom hem efter ett av dina kvällspass för du inte ville missa "Melrose Place"...Som sagt det var några år sedan haha. Önskar dig allt gott och all styrka man kan ge. Är säker på att du stannar här på jorden ett bra tag till med din vilja. Du är beundransvärd!
Kramar från Li

vimsan sa...

Nu har jag tittat på programmet med er 2 ggr på ett par dagar och jag kan inte låta bli att undra hur ni alla kan vara så starka och då speciellt Du. Jag beundrar verkligen både dej och din man!Lilla Joel skulle jag bara villa gosa med! Jösses vilken charmig kille!Nu sparar jag in din blogg bland favoriter på datan, vill inte missa en enda dag! Jag önskar att jag kunnat trolla så du blev helt frisk och fick ett långt liv med dina barn och din man!Jag kan så klart inte låta bli att gråta över ödet och jag tror att du gav en massa människor en tankeställare. Massor av styrkekramar till er! <3

Anonym sa...

Nu har jag titta på programmet på play och måste säga att hela familjen ger ett fantastiskt sympatiskt intryck!!! Håller tummarna så att det vitnar att ni får många fler år tillsammans. Kram/Erika

Ingrid H sa...

Hej!
Jag har läst din blog länge- men inte ofta kommenterat. Slutar mig til ALLA kommentarar jag har läst.
Så fint att du visade några av dom i ditt senaste bloginlägg. Tårarna rinner. Så vackert dom skriver- inspirerande. Og det er ju det som er det fina med bloggar- its giva and take !!!
SKickar dig - som vanligt- många styrkakramar- och tack för din fina blog- och att vi fick vara med dig och din famlij lite på riktig i Sofias änglar. uff- nu rinner tårarna igen.
Klem Ingrid

Anonym sa...

Du Har En Så Fin Familj... Masa Kramar //Kirstie

Anonym sa...

Jävla skit cancer!!!!!! Jag är en tjej på 26 år med obotlig cancer. Den upptäcktes när jag väntade mitt och min mans första barn. Vår underbara lilla dotter är nu 4 månader och jag är så otroligt tacksam för alla dagar jag får med henne och min underbara man. Livet är så fruktansvärt orättvist!! Jag vill se min dotter växa upp, jag vill finnas för henne lääänge till!.
Jag önskar dig all styrka och hoppas du får må bra och leva med din familj länge!
Många Kramar!!!

Anna sa...

Vilken fantastisk kvinna du är, så otroligt stark :) Det strålar om dig trots att du är så sjuk. Jag blev djup berörd av programmet och hittade till din blogg som jag kommer fortsätta följa nu :)

Jag skickar massor av styrkekramar från västkusten

Mia sa...

Hej Elisabeth! Jag tänker på dig och dina fina familj.Styrkekramar till er och vilken fantastisk männniska du verkar vara. Det blev så fint pojkarnas rum. Jag blir så berörd av er situation och jag kommer att följa din blogg för jag får styrka av dig!!!
Kramar Maria

Stina sa...

Hallå! Har just sett programmet på play och jag vill bara skicka en stor & varm kram.....beundrar dig o din styrka.

/Stina

Anonym sa...

Du och din familj berörde mig ända in i själen i Sofias änglar! Jag kommer att bära med mig av din styrka hela mitt liv. Mina tankar finns hos dig, Jörgen och barnen! JAg tror på mirakel Elisabeth! Varma kramar Kattis

Sophia sa...

Hej Elisabeth!

Jag vill, som alla andra underbara kommentare, säga att jag blev väldigt rörd av programmet. Ditt liv, din familj och dina tankar... Det är otroligt modigt av dig och ni berörde! Cancer är nàgot som jag drabbas hàrt av inom familjen och det är sà starkt... Men livet vinner alltid över sjukdomen och du gör verkligen ditt allt, vilket visar pà en ofantlig styrka/vilja. Jag bor själv utomlands och "plàgas" av funderingar pà att stanna eller flytta hem, vilket skapat en hel del oro. Men när jag ser programmet och din familj, blir min vetskap om vad som är viktig, ännu starkare. Familjen är det starkaste vi har! Jag hoppas du màr bra och att du verkligen känner vilket intryck du har gjort pà hela Sverige, all lycka önskar jag dig och din familj!

//Sophia

CL sa...

Hur mailar man dig Elisabeth?!

Madelen sa...

Hade jag kunnat givit dig några år av mitt eget liv, så hade jag gjort det.

/Madelen

Becka sa...

känner bara att jag vill kommentera ingen... såg som sagt programmet i måndags och sen dess vet jag inte hur många gånger jag tänkt på dig och din familj. när man tänker på er och tänker på allt ni går igenom så känns ens egna problem så fjantiga. problem som man trott att man inte skulle fixa, man som inte ens känns som problem längre efter att ha sett programmet.
som när jag såg din son joel, jämfört med hans skada och det han behöver hjälp med så känns inte min cp skada så jobbig alls.
fan, känner mig så maktlös, har sett dig/er på tv 1 timme, känner dig inte, men jag vill verkligen inte att du ska dö. det e så orättvist! du har ju så mkt att leva för! hoppas iaf att du orkar kämpa länge till och kom ihåg att du e stark! STOR KRAM/ Becka 16 år

Marie80 sa...

Hej, vi såg Sofias Änglar, igår eftersom vi har en inspelningsbar box och det var så fint att se dig och din fina och underbara familj, men oj vad min och min sambos ögon var röda och tårarna rann, det känns så otroligt tråkigt, och orättvist att ni som har varandra och har det så fint tillsammans och är så underbara, ska gå igenom detta hemska, det är inte rätt....Det blev så djupt när du besökte prästen i skogskyrkogården, tyckte du var så himla stark och modig, för hur många skulle göra en sådan sak som du gjorde, att fundera och planera sin egen begravning, för det naturligaste är ju att planera bröllop och dop....du är en riktig inspirationskälla och även om jag aldrig har träffat dig, eller känner dig som dina närmaste gör, så tänker jag på dig ofta....och tänk om under och mirakel kunde ske, så att du fick bli frisk och leva tillsammans med din familj....i många, många år till....det önskar jag dig...kramar till dig, och tusen, tusen tack för att du delar med dig av ditt liv och din sjukdom och din familj...Kramar Marie

Caroline sa...

Du berör. Du är stark. Du är fin. Tack. <3

NinX sa...

Glistening Dewdrops In The Morning Sun. I Drink Your Beauty.

Du Berör. Ni Gör.

Och Coelho Is A Friend Of Mine.

Signs, perhaps.
If You Believe In That.

Har Vandrat En Annorlunda Resa.
I Autismens Fotspår Och Mer.
Och Mer.

Jag Finns Här <3

NinX


http://tistlarochtimotej.wordpress.com/

Gullan sa...

Finns inte ord... MEN ville ändå skriva till dig. Programmet var enormt gripande och du är verligen en fantastisk människa ! Kommer följa dig här på bloggen.
Massa styrka o kärlek till dig o familjen <3

Britt sa...

Underbart att så många bryr sig. Hoppas bara att ni kristna håller inne med att Gud har en mening och att det finns en andledning o.s.v.Om det funnits en Gud hade Elisabeth inte behövt skriva en blogg om sin sjukdom!
Jösses Elisabeth, du modiga tjej, hur bär du dig åt? det går inte att sätta sig in i det du upplever!Du har lärt mig att vara tacksam för det jag har!!!

Alicia - Borrelia & Fobi sa...

Nu har även jag sett programmet på webben (ville sett det tidigare, men datorn krånglade!)... vad ska man säga? Jag är tårögd, såklart för att det känns så orättvist att du har cancer och inte kommer få se dina barn växa upp, men mest tårögd är jag nog för att jag såg vilken underbar familj du har, och vilken underbar person du är!
Och vilken charmkille din Joel är! :D Verkligen helgo.
Jag tror verkligen det här programmet har öppnat upp ögonen för många, att ta till vara på livet (något man ständigt behöver bli påmind om, det är så lätt att falla in i sina rutiner och bara gå på), men också att få en liten inblick i hur en person med CP-skada är. Det finns så mycket fördomar, och oj vad jag tror att din Joel genom programmet raserade mångas fördomar. Vilken glädjespridare!!

Och vad snyggt det blev i rummen! Hehe, och tur i oturen att vattnet började spruta sådär, för tänk om det hade hänt någon annan gång? Nu fick ni ju hjälp att fixa det:)

Åh, när ni satt och pratade om begravningen så tänkte jag mycket på min morbror som förra året dog i cancer... han planerade också sin begravning. Oj vad det är tungt att tänka på, för att man saknar honom så otroligt! Låten han valde att spela på begravningen kommer för alltid att påminna mig om honom. Det kändes bra att han hade valt en låt som han skickade med ett budskap till oss genom (han hade berättat det för en om sa det till oss då), att han ville att vi skulle blunda då vi lyssnade på den låten, och tänka oss himmelen, så såg han på döden. det var inte skrämmande.
Att få det budskapet på begravningen, en hälsning från honom när han inte längre fanns kvar hos oss, det var väldigt fint. Att veta att han hade önskat sånger och så, att han liksom var kvar med oss på sätt och vis ändå.
ÅÅÅÅh vad jag saknar honom!!!

Du kommer också vara saknad, något enormt. Såklart av alla som läser din blogg och blivit inspirerade av dig, men framför allt av din familj och vänner. Man glömmer inte, du kommer för alltid ha en plats i deras hjärtan. Våga tänk på begravningen och saker du skulle vilja hinna fixa innan du dör, men våga också släppa taget om det, och lita på att din man och dina underbara barn kommer att klara sig bra. De vet hur mycket du älskar dem, och att du vill göra allt för dem. Vad mer behöver de sen när du inte längre finns kvar? Resten ordnar sig alltid.

Du är så inspirerande, och oj vad många du har hjälpt genom din blogg! Folk som öppnat upp ögonen för livet. Bär med dig den känslan, att du har gjort stor skillnad i mångas liv. DU är fantastisk!
Jag hoppas verkligen att du får många år till på dig att sprida glädje, visdom och kärlek!
Tack för att du bloggar.
KRAM!

Ps. Vilken snygg dator du fick! :D

Camilla sa...

Jag och min dotter såg oxå programmet. Eran familj berörde oss verkligen. Vår familj har oxå haft en stor kris. Men inte alls i samma mått som er... Jag är imponerad av er. Å självklart har ni era jobbiga stunder å jobbiga tankar periodvis. Men att ni står upp å ser framåt är så stort. Både med ett barn med ett handikapp/funktionshinder. (Har ett barn själv med ett funktionshinder) Så jag vet lite iaf hur svårt och jobbigt det kan vara. Även om inte mitt barn har lika stora problem så har man kanske ändå en liten aning om hur jobbigt det kan vara. Å sen uppe på det så har du din sjukdom. När jag stod vid min brors bår dagen då han gick bort tillsammans med hans barn och min pappa tog farväl så sa min pappa- Vi ska klara det här tillsammans.. Och en familj som finns för varandra kan bli så stark... Jag sänder många och varma tankar till er och kommer självklart att följa din blogg... Mina tankar finns hos er och eran underbara familj...

Anna sa...

Hej.
Jag är lite dålig på sånt här. Jag har haft bröstcancer när jag var 19 blev sedan friskförklarad och nu har jag isället problem med hjärtat.

Det är tack vare eldsjälar som dig jag får inspiration till att kämpa vidare! Du verkar ha en underbar familj! Satt och grät när programmet sändes i tv. Kramar till er!

Anonym sa...

<3 <3 <3

Victoria sa...

Du har en riktigt fin familj och jag blev riktigt berörd av programmet i måndags! Du verkar vara en jättego människa på alla sätt och jag är säker på att dom som känner dig känner likadant.. Massa styrkekramar till dig och din familj!!

Anonym sa...

Jag vill bara säga att jag såg programmet och grät konstant från inledningen till slutet. Blev så berörd över hur du berättar kring din sjukdom och att inte få möjligheten till att se barnen växa upp. Du och din familj har gett mig en tankeställare kring livet och hur värdefullt det är.
Tack! Forstätt kämpa, i mina ögon är du en stark individ. Ta en dag i taget. / Marie 21 år

Anonym sa...

Har inte läst din blogg tidigare men efter att ha sett dug i programmet blev jag tvungen.. Ville veta mer om dig du fantastiska människa! Man får sig en tankeställare. Kämpa och ta hand om dig! Du skriver en väldigt fin blogg! Massa kramar Emma

Hanna sa...

Sitter och kollar på programmet på play nu och tänkte bara säga att du är fin precis som du är! Min mamma dog i livmoderhalscancer när jag var 2 år gammal, men jag, pappa och min 2 år yngre lillasyster har klarat oss galant. Det kommer din familj också att göra, tusen kramar från lilla mig!

Veronika Ryden sa...

Hej Elisabeth!
jag och min sambo kollade på Sofias Änglar nu när du var med kan inte säga annat än vilket mod du har i kroppen och vilken fin människa du är du kämpar dig igenom vardagen trots att den e tung det är något som alla borde ta lärdom av så kanske man får ett annat tanke sätt..
Jag vet att dina söner och din man kommer ta väl hand om varandra även när du har flygit upp till Änglarna du har en jätte fin familj..
Hoppas att ni trivs i erat hus och att pojkvarna tycker om sina rum kommer o forsätta läsa din blogg du verkar vara en mycket go och snäll person.Ta väl hand om er !
Kram Veronika

Anonym sa...

Du är en ängel...

glömmer aldrig sa...

Hej. Jag sitter här med tårar som rinner nerför mina kinder. Jag gråter för att livet är så orättvist för många människor, som din familj t.ex. Jag gråter också över den styrka du verkar ha (som jag förstår såklart inte alltid finns där).. du berörde mig starkt och jag kommer aldrig glömma dessa känslor jag fick när jag såg programmet. Jag är gravid och känner nu ännu mer hur mycket man ska uppskatta livet och allt underbart som finns. Jag hoppas du får vara kvar hos din familj länge och få många fina dagar med dom. mina tankar går till dig, din man och dina tre barn..

Anonym sa...

Programmet var jättebra och du har verkligen lyckats förmedla en bra bild av hela din familj genom bloggen. Trailern tyckte jag visade inte din styrka och positiva inställning till livet, men det blev ju tydligt i programmet. Du imponerar på många sätt, och det gör även resten av familjen.

Du säger vid ett tillfälle att du är orolig vad som ska ske när cellgiftet du får nu inte längre verkar.

För inte ens ett år sedan kom en helt ny typ av cellgift som heter Halaven, som har gett goda resultat hos kvinnor med bröstcancer där man har prövat "allt". Jag får Halaven sedan några månader tillbaka, och det är första gången mina metastaser krymper. Biverkningarna är mildare än hos taxaner (vilket nog är det du får just nu).

Så nog finns det mer att hoppas på!

En medsyster

Kim Fors sa...

Hej Elisabeth,
Såg Sofies Änglar och kan bara konstater att Du är fantastisk och jag beundrar din styrka. Att ni får ihop er tillvaro och att du orkar med allt du gör får en annan att tänka till ordentligt! Vill bara säga att jag tänker på dig ofta! Styrkekramar från mig till din stora härliga familj!
Kim

Victoria sa...

Joel är verkligen världens gulligaste lilla kille!
Jag vill bara ta upp honom och ge honom en stor kram, och en stor kram till dig också givetvis!!

KRAM!

Milla sa...

Du är en helt underbar person!! Det är så starka personen som du som får alla andra att orka! Och du har världens familj! och jag vet att dom är stolta över sin mamma/fru. Efter att ha sett detta program kommer ja följa din blogg varje dag! Elisabeth du har en plats i mitt hjärta för evigt!!
Du är en ängel som alltid kommer vaka över din familj! och jag lever efter ditt budskap till 100%!
Hoppas grabbarna trivs i sina rum, jätte fina var dom!

Sänder en stor kram till dig och din familj!<3
Ni är värda allt!

Anonym sa...

Du är fantastiskt vacker, grät efter några sekunder av programmet och tills det var slut, även min 8 åriga dotter !
Sänder massor med styrke kramar till er och en extra skyddsängel.
Kärlek i massor.
Åsa

Anonym sa...

Helt otroligt måste jag säga. Jag förstår verkligen inte var man hittar orken o kraften och psyket till att vara så positiv och godhjärtad som du..... Du är fantastisk och det kommer du långt med <3 massa kärlek till dig men även ännu mer till dina nära och kära som oxå har en ständig o tuff kamp..... <3

Anonym sa...

Har precis sett programmet på kanal 5 play och blev väldigt berörd. Man blir verkligen påmind om att livet är här och nu och att allting är förgängligt. Egentligen vet man inget om morrondagen och tur är väl kanske det....
Det är lätt att fastna i gnället när man ska försöka få i hop livspusslet. Man har ju verkligen inget att gnälla för egentligen.
Tänk att ha din kämparglöd o din styrka trots situationen! beundrar dej jättemycket!
Många styrkekremar

Annelie sa...

Jag vill tacka dig för att du delade med dig av din glädje och positiva energi på bästa sändningstid. Från att ha varit en sönderstressad tvåbarnsmamma med skyhöga krav på mig själv samt mina prestationer, fick du mig att stanna upp och reflektera en stund på vad som är viktigt i livet och hur tacksam man ska vaa för allt det fina man har. Mina tårar rann och rinner fortfarande när jag tänker på dig och din fina familj. Ni berörde mig. Tack och lycka till! Jag tänker på dig.

julia wolter sa...

hejsan jag är en tjej på 15 år och blev väldigt berörd av dina tankar, kännslor och liv. Du har fått mig att ta vara på livet och att veta att det är aldeles för kort att smutskasta det. Jag tycker du är stark som kämpar på! Jag tror på dig! <3

Anonym sa...

Precis som alla andra så såg jag programmet och det väckte så många känslor. Sorg och ilska över det orättvisa i din sjukdom, men också lycka och glädje över att det finns människor som du och din familj som ger så mycket till andra.
Vad skönt att du kunde få behandling idag. Och ännu bättre kvalitetstid med fina lilla plutten.
kramar från Maria E (m stora Joel)

Anonym sa...

Hej Bettan! Är glad att vi träffades i helgen så jag fick lite "förvarning" om programmet. Det var jättebra och precis som du säger fint. Både glädje och allvar! Ni är starka tillsammans!
Kram till er alla och vi håller tummarna för Adam nu i veckan.
Kram Jessica T ( Emil och Jack )

Anonym sa...

Tårarna rinner och jag är så berörd av hela dig. Känner dig inte men kan ändå säga att du är en otroligt fin människa. Du och din familj känns så naturligt kärleksfull! Massor med styrkekramar!

Sandra sa...

Har svårt att finna ord, men vill skänka en STOR KRAM till dig, en riktigt kämpe som berör mitt hjärta !!

Lotta W sa...

Hej, vill bara säga att programmet med dig o din familj berörde mig djupt. Tårarna trillade och det kändes i hjärtat. Det är nog varje mammas mardröm att veta att man kanske i får fullfölja sina barns liv upp i vuxen ålder.
Har själv erfarenhet av underlivscancer, med allt vad det innebär.
Varma tankar och omtänksamma kramar fr Lotta

eveline sa...

Jag har nu läst igenom hela din blogg på mindre en 1 dag och jag blev helt fast i ditt skrivande, du skriver verkligen från hjärtat. Jag både grät och log.. att en människa kan vara så stark och ha sån enorm kämparglöd är helt otroligt. Jag har precis förlorat min mormor och en nära vän som gick bort i cancer och jag känner igen mycket i det du skriver om, då jag stod min mormor väldigt nära och var där varje dag och hjälpte henne. Jag vet nu hur mycket man ska uppskatta livet och alla nära och kära runt omkring. Och jag vet att din familj alltid kommer att bära med dig och att du alltid kommer vara där med dom. Jag önska det fanns något mer man kunde göra för er drabbade, jag lider något fruktansvärt med dig. Tänk om hälften av de friska människorna kunde ha den energi du har, du är unik! Jag sänder dig en stor kram av kärlek och styrka! Kämpa på fina du. Jag kommer att följa dig blogg nu och kommer säkert att skriva en och annan kommentar. Tusen <3 till dig.

Anonym sa...

Såg programmet först i kväll och vi blev väldigt berörda av din situation! Tycker du är en fantastisk och stark person och vill bara säga att vi tänker på dig och din familj..

/Familjen Melvinsson

Maria sa...

Hej Elisabeth! Vill bara säga att jag blev berörd av programmet,du verkar vara otroligt stark! och du gav mig en tankeställare....
Har tänkt mycket sen jag såg det,att jag måste vara mer tacksam över det jag har!
Skickar en kram,tänker på dig och hoppas att du får vara med din familj länge länge! ska även börja följa din blogg nu!
Kram från Maria!

Ingrid P sa...

Blev som så många andra otroligt berörd av dig. Jag har själv gått igenom ett jobbigt år, fick ta bort båda brösten plus att cancern spridit sig till lymfkörtlarna under höger arm, jag tyckte att det var fruktansvärt jobbigt att gå igenom cellgiftbeh..har 2 barn som är 10 och 12 och jag är livrädd att försvinna för dom. Jag hoppas att du och din fina familj har fått det bra nu efter att ni fick hjälp av änglarna...jag kommer att fortsätta att följa din blogg och jag önskar dig allt gott. Varm kram Ingrid P

Anonym sa...

Jättefint program och vilken liten sötnos ni har. Jag blev alldeles kär i Joel:)
Jag hoppas och ber om mirakel för dig. Du behövs länge länge till hos dina killar framför allt för den lilla.
Många kramar Susanne

Eva-Lotta sa...

Saknar ord..............
Jag vet att du precis så underbar, fin, vacker och goo som programmet visar, även om det var länge sedan vi sågs.En del människor lämnar spår som man för alltid behåller i sitt hjärta, du är en av dom.
Är så gripen och tagen av programmet jag nyss sett, min mamma( Viola) sa att hon sett det, såg det på play nu ikväll.Tårarna rinner fortfarande...........
Många kramar och varma tankar till dig och din fina familj/ Eva-Lotta( Din gamla orienteringskompis)

Sara sa...

Du är riktigt stark! Satt & grina hela tiden i stort sett men du är en riktig kämpe du (:
Du har en super fin familj. Min moster gick bort i lungcancer en vecka innan hennes sons student så jag vet hur jobbigt det är.
Så länge man är glad och pigg och lever dagen som om det vore den sista så tänker man nog inte så mycket på det eländiiga. Du berörde mig hårt.

Kram kram

Sandra sa...

Det var ett väldigt fint avsnitt av Sofias änglar ! Och man kunde verkligen se hur stark du är som människa genom tv-rutan . Du är en sån person som verkligen lyser upp ens dag , även fast jag inte känner dig. Du får en att inse att man måste njuta av varje minut i livet.Du är en riktig kämpe elisabeth och jag är oerhört inponerad av dig , att kunna berätta om sin sjukdom som du gjorde, är så modigt och så starkt gjort. "You are a hero " glöm inte det
Kram från 18 åriga Sandra från Dalarna

Jeanette sa...

Hej Elisabeth, Jag har inte ord för mina känslor just nu. Jag är så ledsen för dig och din familjs skull. Vi flyttade från Ingarö i jan 2010 och jag visste inte att du var sjuk. Jag vet att vi inte umgicks när vi bodde på ön men jag tränade på dina pass några gånger och vi hälsade på varandra på den tiden. Jag har gråtit floder efter din medverkan i Sofias änglar och jag önskar det fanns ett mirakel som kunde rädda dig från allt elände.

Du är så otroligt fantastisk. Du utstrålar en sådan styrka som få har. Fortsätt kämpa och ta vara på varje minut.

När vi flyttade från Ingarö till Hammarby Sjöstad så visste vi inte att vi bara 6 månader senare skulle ta beslut om att flytta utomlands. Micke hade fått ett jobberbjudande i USA och nu sitter jag är som hemmafru i NY och gnäller på olika småsaker i min vardag. Det ska jag genast sluta med. Efter att ha sett dig så inser jag att mina småsaker jag gnäller över inte är i närheten av det du måste utstå dagligen.

Du har nu fått mig att tänka i helt nya banor. Jag skriver själv en blogg (har gjort sedan vi flyttade hit dec 2010) Om du orkar kan du kika in på den. Där finns lite bilder på mig och familjen. Jennifer vår äldsta dotter bor också i USA men pluggar i Idaho så hon är inte "hemma" med oss så mycket. Men Frida som är jämngammal med Adam läser här på high school och trivs mycket bättre nu. I början ville hon bara åka hem till Sverige.

Jag kommer att läsa din blogg dagligen nu.

Massor av värme och styrka till dig och din familj. Kram Jeanette

Anonym sa...

Du är helt underbar person!! All kärlek till dig!

Amanda 12 år sa...

Jag såg nyss programmet i repris , och jag tycker du är helt fantastik, all lycka till dig och din familj!!kram

Anonym sa...

när jag såg ditt program i måndags så kunde jag inte hålla tårarna tillbaka. Jag kan inte föreställa mig den ångest och den oro du känner inför framtiden. Det måste vara förjävligt.

Men du verkar vara en fruktansvärt stark kvinna som orkar och vill. Gud vad jag är avundsjuk på din styrka att tro på livet och dig själv.


fortsätt såhär, du ger oss alla kraft att läsa din blogg.

Anonym sa...

Hejsan Elisabeth! Jag är en som alla andra som såg på Sofias änglar och blev mycket berörd, har själv haft en pojkvän som har gått bort i cancer vi fick 3 fina år tillsammans som jag inte skulle vilja vara utan, vi tog vara på varenda sekund av våra vakna timmar att stötta och hjälpa varandra. Vill att du tar del utav denna länk Kramizar Ullis http://vaccin.me/2012/02/06/c-vitamin-botade-svininfluensa-och-leukemi/?utm_source=feedburner