lördag 8 oktober 2011

Utslagen

Hmm, kanske inte skulle skriva att jag mådde så bra i onsdags på kortisonruset. Igår fredag slog något/någon tillbaka. Tarmarna skrek i magen och slog knut på sig själva. Ni som fått cellgifter vet hur det kan bli när man går på toan efter och gör nummer 2. Det riktigt brinner där bak.
Detta fick jag uppleva igår men hundra gånger värre. Kramper, frossa, magknip. SAH kom hit och tittade till mig så att jag fick i mig mina mediciner som jag skulle.
SAH trodde det kunde vara matförgiftning. Jag och Jenny åt varsin kycklingsallad till lunch men Jenny har inte blivit sjuk!?

Isac hjälpte mig under kvällen och tappade upp ett varmt bad (som verkligen hjälpte) och tände en brasa själv som han sedan höll vid liv under kvällen.
Då jag inte var kapabel att laga middag så ringde han själv och beställde pizza. Han är så försigkommen.
Jörgen kom också hem på kvällen men han hade varit ute hela dagen och spelat ölgolf så han var inte mycket att räkna med.
Han låg i soffan och jag i fåtöljen och Isac passade upp på mig. Älskling.

Igår den 7 oktober skulle varit Joels födelsedag. Tänker fortfarande på det fast det är 5 år sedan. Joel föddes 10 veckor för tidigt och tittade ut den 2 augusti i stället, direkt efter semestern.:)
Vår älskade Joel. För att göra inlägget lite muntrare så kommer här lite bilder på Joel som hans resurs tagit på förskolan.

Joel gungar med Sara. (Tror jag... eller om det är Hanna? Tvillingtjejer, och lika som bär.)

Sara och Hanna fixar frisyren på Joel;

Där satt den!

Joel följer med sina kompisar till skogen. Väl framme slipper han rullstolen och får krypa runt lite.

Vad får det lov att vara? Joel har affär.


I onsdags var Joel extrainkallad till Ballongen för att vara med i en liten studie och pröva dataspel som man styr med underkroppen. Happy Rehab. Han tyckte det var jättekul och med lite övning så skulle han nog få snits på det hela.
Vore jättekul om det fanns att tillgå men priset på hjälpmedlet är 100000,-!

6 kommentarer:

Sister Moonshine sa...

Åh, om du ändå fick känna dig stark och kry och energirik ett längre tag och inte bara enstaka stunder. Istället ska kroppen krångla till det på nya sätt hela tiden. Hoppas att det går till sig och att du snart mår bra igen.

Kram

/Åsa

Jag är Elisabeth sa...

Min "syster" i USA skrev idag ett mail som riktigt värmer;
I just read your post...the thing that first came to my mind is that Isac will make a wonderful husband one day ....... his compassion is priceless....he is gentle and caring....something that is passed along from parents to children...You are doing an amazing job, even on days that you dont feel good..he knows, he feels, you are amazing and in turn.....he is amazing !

Warm hugs from me !

Sarah

Anonym sa...

Håller med din amerikanska syster, Isac kommer bli en riktig svärmorsdröm, så omtänksam och så klok! Tack en än gång för att du kom förbi med skydden och lite kläder idag. E blev jätteglad och skydden passar perfekt:) Kände mig lite ynklig och svag efter att du varit här, vad är öronvärk och förkylning mot vad du går igenom. Nä upp ur soffan och tog tag i tvätten och nu är huset nästan fullt igen, du vet ju själv inte många stunder man får själv med 3 barn. Jag såg inte ens ditt snaggade hår förrän du påpekade,men det är ju för att en skönhet klär i allt:)Ses snart vid kalasfirandena KRAM

Anonym sa...

Önskar att Du får känna Dig bättre snart, Kram från Ulla (U:s mamma)

Åsa sa...

Åh så tråkigt att höra att du mår dåligt. Vilken tur att du har en så fin son. Han blir nog en riktig svärmors dröm och alla flickor kommer stå på kö...

Hoppas att du får må bättre snart.
Kram Åsa FT

Anonym sa...

Åh vad gulliga bilderna var! : ). Joel är verkligen poppis hos alla barnen. Sara var det på första bilden : ).

Nu håller jag tummarna för MÅNGA fina och smärtfria dagar!

Kram Susanne, Sara och Hannas mamma