torsdag 12 april 2012

På sjukhuset hela dagen

Denna dag började med att jag åkte färdtjänsten med Joel till Ballongen 7.30 då både resurs och assistent var lediga. (Farmor var planerad att rycka in men hon var dunderförkyld)
Var med på Joels morgongympa men var tvungen att avvika en stund på förmiddagen för att åka till sjukhuset. Lovade Joel att vara tillbaka till direkt efter lunch.....
Nu är klockan 15 och jag är fortfarande kvar på Södersjukhuset. Jörgen åkte till Joels specialförskola och var där eftermiddagen.

Det började med att jag skulle till Radioterapin klockan 9.30 för att göra markeringar inför strålningen näst nästa vecka. Samtidigt nämde jag att jag har riktigt ont i sidan mellan lever och revben, och särskilt när jag andas. Det känns inte som att det skulle vara något fel på lungorna men jag kan inte dra djupa andetag för det tar emot nere i höger sida.

Jag fick en akut läkartid som skickade mig på provtagning och även en datortomografi på buken. De har även skickat i mig kortison som är avsvällande.
Nu sitter jag i väntrummet och väntar på domen... Det är nästan 6 timmar sedan jag kom hit. Suck. Och Joel som var så glad att jag följde med honom i morse till Ballongen. Skrutten=(
Känns som jag övergav honom. Lovade ju att komma senast efter lunchen. Fasiken att det alltid ska vara något hela tiden. Varför kan det inte bara få vara bra en dag och bli som man tänkt sig?

Del 2.
Nu e jag hemma igen. Fortfarande svårt att andas hela vägen ner. Kan inte ens gäspa då det gör så infinaliskt ont. Att rapa, hosta eller skratta fungerar inte heller... så jag går runt och "småandas" men i övrigt mår jag bra!
(Åsa kommer förbi snart så ska vi ta en LITEN kvällspromenad innan jag ska ha KVÄLLSGOS med Joel.)
De såg inget akut på Datortomografin (röntgen). Inga tumörer eller proppar i lungorna men självklart hör smärtan ihop med cancern men mer än så kunde inte läkaren säga. Nästa vecka ska jag få träffa någon av specialistläkarna. (min läkare är forskningsledig tror jag hela april och läkaren som tog alla akutfall idag var underläkare.)

Han svarade inte på om det blivit mer tumörer eller om levern var större utan det svaret skulle jag få nästa vecka. Antagligen, när det är akut så kollar de bara om det är något som måste åtgärdas NU och är direkt akut. Att levern inte mår bra det vet vi redan men att jämföra förändringar mot senaste röntgen krävs mer tid och kunnande antar jag. Läkartid nästa fredag.
Tills vidare är jag satt på kortison och hemsjukvården kommer i morgon bitti för att följa upp också.

Här är bilder från min FÖRSTA röntgen kl 9.30 på förmiddagen när de även gjorde tatueringar. (undra hur många små tatueringsprickar jag har nu... kanske ska räkna ikväll för skojs skull;

Efter det blev det ju en lång dag och på eftermiddagen var det som sagt dags för ytterligare ett rör men då också med kontrast.
NU, ska jag ut och gå!

31 kommentarer:

Anonym sa...

ndsfHåller tummarna att det inte är något allvarligt fina fina du!!

Anonym sa...

Hej vännen, uch och fy för att behöva sitta där och vänta på resultaten. Jag lider med dig. Jag förstår att du känner att du svikit Joel men pappa kom ju i stället så han är säkert nöjd. Kram på dig. Tina L

Anonym sa...

Hej Elisabet. Joel var en kämpe idag på ballongen. Hinderbanan var han jätte duktig på, han kämpa och svettades ända in till mål. Han vart jätte glad när pappa jörgen kom till stretchingen. Joel är en toppen kille. MVH Malin resurs på ballongen

annika sa...

Skickar en en ängel som ska ge dig kraft att orka allt du och din familj går igenom.

Kram kram!
annika

Anonym sa...

Vill sända dej och din familj många kramar.Jag Beundrar Er verkligen.

Anonym sa...

Starka kvinna!
Vilken kärlek du har till dina barn.
Du är så duktig att promenera och att röra på dig.
kramar om dig Susanne

Anonym sa...

Många styrkekramar till dig! Du verkar vara en så underbar mamma och människa.

Anonym sa...

Kram till dig, förstår så väl känslan av att man känner att man sviker sina barn när man lovat.... Kvällsgoset vägde upp det är jag säker på.
Hoppas du mår bättre snart!
Sus

Sofia sa...

Usch! Jobbigt! Gud vad jag önskar att jag kunde trolla dig frisk! Massor av styrkekramar!

Anonym sa...

<3

Anonym sa...

Elisabeth ,inte alla barn har en mamma som du.
Tänk vilka underbara människor du fostrar med all den kärlek du har.Underbart!!!

Anonym sa...

Hej
Trist och eländigt att du inte kan få ha det bra en längre period utan att det hela tiden ska vara nåt. Hoppas att du kan få nåt som lindrar ett tag och att svaret du får nästa läkarbesök inte är för illa. Tänker ofta på dej och familjen och önskar att denna j...a sjukdom inte fanns.Kramar i massor/ Britt-Mari

Anonym sa...

Elisabeth,jag beundrar dej otroligt mycket. Du verkar så stark å positiv trots sjukdomen.Eftersom du själv är så öppen med allt,så måste jag bara få fråga en sak. Ta inte illa upp snälla. Har du nån gång funderat på att sluta med behandlingar å läkarbesök? Du skriver själv så öppet om att du vet vart det bär hän,och du lägger ju mycket tid med läkarbesök,röntgen å väntetider. Har du nån gång funderat på att bara låta det gå sin gång om man säger,och istället lägga tiden med familjen? Det spelar väl egentligen ingen roll om du får veta att tumörer växt eller att du fått nya? Läste om detta i Jennys blogg,att hon valde att avstå på sommarn,och istället vara med familjen. Man mår väl rätt dåligt av vissa behandlingar också till på köpet, utöver sjukdomen? Svara inte om du tycker att frågan är dum, som sagt jag beundrar dej å tycker att du är en riktig kämparkvinna, Kram!

Anonym sa...

Hej Du är verkligen en ängel.
Helt underbar mamma. Det är inte många som har en sådan fin fam.
Jag önskar ni får ha det bra tillsammans längre. Tankarna går mycket till Er. Det syns verkligen finns änglar. Lycka till vi i Vi i Vikarbyn tänker ofta på Er. Kramar i massor.
Kram
Gittan m fam i Vikarbyn 12 april

Anonym sa...

Hej! Smärtan i lungorna du beskriver, påminner väldigt mycket om något jag hade för ett tagsen. Jag är förövrigt helt frisk.

"Sjukdomen" heter Tietzes syndrom. Jag hade som en stickande känsla i lungorna (värst i vänster, där det även strålade ut i vänster arm/axel). Uppkommer vid stress och dålig hållning.

Fick fruktansvärt ont vid inandning, gäspningar och nysningar. Allt det var i stort sett omöjligt. Finns inte heller något bot, utan försvinner av sig själv.

Kolla upp saken. Det kan ju vara något så "litet", och behöver kanske inte ha med den hemska sjukdomen, cancer, att göra.

EmiliaJ75 sa...

Man är så snabb att ge sig dåligt samvete när det gäller barnen. Tänk om man kunde vara lika bra på att ge sig en klapp på axeln och känna vilket fantastiskt jobb man gör, hur man ställer upp och älskar dem till 100%! Ibland när jag har bråkat och skällt på mina barn, så får jag så dåligt samvete och tänker på det länge. Barnen har oftast glömt det lika fort igen!

Sen är det inte kvantitet, utan kvalitet som räknas. Du ger dina barn så mycket på alla vis, många föräldrar är inte alls med sina barn som de borde.

Marie. E sa...

Idag är jag känslig, extra. Kan bero på att jag kräkts i 15 veckor. Men jag är gravid, livets under och DET går över.
Men är somsagt känslig och började genast gråta när jag läste om Isac och ja barn kan vara elaka, så att det gör ont i ens mamma hjärta. Trodde aldrig känslan skulle vara så stor. *Raowwwww* Ryter man.
Sen läste jag om ditt onda och grät en skvätt till, men glad över ditt alltid så positiva jag :-)
Läste om ballongen och minns när jag var resurs åt en cå skadad pojke, bland det bästa jag gjort. Tyckte mycket om när vi åkte iväg till ballongen och liknande.
STOR kram till dig, som alltid.
Marie. E

Jag är Elisabeth sa...

Till anonym som undrade om mina behandlingar.
Så länge jag känner att jag orkar och finner hopp i cellgifterna så kör jag på. Men jag kommer säkert komma till den frågan en dag... den dagen man inte orkar "leva" för att man har så tunga mediciner.
Men som sagt, så länge jag orkar kör jag på=)
Nattikramen, Elisabeth

Anonym sa...

Älskade du, ber att under ska ske med åtminstone en - dig. Låter de fel? Kanske men dig följer jag och engagerar mig med och så fungerar människor. Följer allt du skriver nä jag kan, jag orkar inte allt ni gör och då räknas jag som frisk. Samvetet nästa alla bär med sig är det som gör dig stark för störst av allt är kärleken och den sprider du. Tack för att jag får lära känna dig. Krama Diana

Anonym sa...

Hej Elisabeth! Jag förstår, det känns mkt tungt såklart,emellan varven-kanske värre.Men de hittar säkert ngn bra komb,jag har ju värk i kroppen,får starka med.Och nu fick jag mkt mer ont i vä sida-dr sa att jag brytit ett revben??
Ja konstigt, jag småandas oxå nu.Kanske ngt "lite liknande"hänt dig, hoppas det.Tat lugnt, sköt om dig!!!Mys, om du/ni kan :) många kramar, å styrka till dig,fr kicki m fam i vö

Anonym sa...

HUR blir man som DU?
Så otroligt STARK! Fast du säkert skulle säga själv att du ofta känner dig svag..!
Men jag som är lyckligt frisk får sån styrka av att få ta del av ditt liv! Du ä helt... (svårt att finna ord som räcker till)... helt... Otrolig... Underbar... Nej NU har jag det: UNIK!!!!
Så som du lever med din cancer och samtidigt så 110% för och med din familj!
Med en sjuk eller frisk kropp så får jag styrka av DIG!

Världens vackraste ord är: IMORGON

Jag tänker tillbaka på igår...
Jag njuter av idag...
Jag drömmer om i morgon...

Men för alla är i morgon ingen självklarhet!
Men genom dig så har jag lärt mig att låta bli att allt för ofta säga "inte nu", "vänta, jag ska BARA"... och istället NJUTA AV IDAG & NU!!!

Din tanke var nog att skapa fina minnen till dina barn men jag antar att du vet att du gör SÅ MYCKET MER när du delar med dig av så mycket av dig själv!

Du är UNIK Elisabeth!!!

Önskar att jag kände dig.. gjorde jag det så skulle jag åka bums till dig och leverera en hel hög med varma kramar NU!

För du.. kramar ÄR den bästa medicinen!

Tyra sa...

Min mamma har också haft bröstcancer och jag har också en cp-skada. Jag går i Skanskvarnsskolan nu men kommer sluta där när Joel börjar. Jag har träffat Joel några gånger på Träffstugan nu :)

Här är min blogg: www.tyrfina,blogg,se

Hoppas du gillar den :)

Anonym sa...

Hej Elisabeth ! Ja jag känner ingen som du.Ha inget dåligt samvete för Joel även om han inte är så gammal ,förstod han säkert ändå.Och jag säger som en sa här innan, du är vekligen UNIK ,och en enastående Mamma. Hoppas nu att ditt nästa läkarebesök är positivt.
Ha en skön helg med din fina familj. Kramiz från Gull i Skåne.

Alicia - Borrelia & Fobi sa...

AAAH, underbara människa, varför ska du behöva vara med om det här!! :(
en sak är iaf säker: jag önskar att jag var mer som du!
Kram och kämpa på, det vet jag ju att du gör, men ändå:)

Anonym sa...

Du är en otrolig kämpe och en helt underbar och fantastisk mamma. Du verkar leva livet genom att hitta på roliga saker tillsammans med familjen och vänner samtidigt som ni kämpar för att få ihop vardagspusslet och dessutom står inför nya utmaningar hela tiden. Du är en förebild för mig och många andra! Jag hoppas att du och din familj får vara tillsammans länge. Tack för att vi får följa dig och din familj!

Kramar från Tina

Anonym sa...

Hej Elisabeth!! Du är en kämpe och jag läser din blogg varje dag. Jag har precis fått reda på att en av mina vänners dotter 11 år gammal har fått ett canserbesked... detta är en fruktansvärd sjukdom som drabbar massa oskylldiga människor! men kämpa på Elisabeth, din blogg betyder mycket för många och du ger hopp och tröst med dina kloka och sanna ord!!

Kram!

Anonym sa...

Har själv förlorat mina mamma i cancer för 15 år sen. Du är verkligen en kämpe och jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att det går bra för dig. Lyssnar själv ofta på en låt som jag tycker är helt underbar.
http://www.youtube.com/watch?v=ZYNOXRifXKQ&feature=BFa&list=FL9j9O9gVSuVphq02O4PzQJg&lf=mh_lolz

Kram Lotta

Malin sa...

Låter obehagligt. Läskigt att inte kunna andra som man vill och som du skriver rapa, skratta, gäspa etc. Hoppas det blir bättre. Tänker på er..

Anonym sa...

Styrkekram till dig! Du är så stark o jag beundrar dig så mycket.

Aina sa...

Finaste Elisabeth, så BRA av dig att ta itu med kommentarerna på skype direkt! Hoppas att den som skrev det verkligen har fått sig en tankeställare och inte gör om det. Bra råd du gav Isak. Bättre att lämna en dum diskussion med rak rygg, än att älta och försöka ge tillbaka. (Även om jag kan förstå det också.)
Toppen av dig Isak, att prata med din mamma om det! Ibland kan det vara väldigt skönt att få ett gott råd eller två. Inte lätt att alltid veta hur man ska göra, det vet inte vi vuxna heller alla gånger. Kram på dig också!

Elisabeth, ber att dina smärtor är tillfälliga så du slipper dem FORT! Önskar så att du får må bättre och känna dig bekymmersfri.
Tycker du kan fortsätta att vara den Ängel du är, här på jorden. Du är en underbar förebild för många, tack!
Många, varma och stora kramar,
Aina
PS. Jag är säker på att Joel förstod precis hur det låg till, han VET att du inte sviker honom! DS.

Anonym sa...

Vilken styrka du har. Beundrar dig och önskar dig allt gott. Kram Emma