onsdag 18 januari 2012

Adam med i landslagstruppen

Innan jul så var Adam resev till U16 landslaget då de åkte till Åland och spelade. I februari är det 4 nations landskamp i Sundsvall och Sverige möter, Czeckien, Finland och Ryssland. Denna gången står Adam med i truppen. Så jättekul! Gäller bara att rehabilitera sin onda höft till dess..


Igår innan jag fick behandling var jag och mamma på informationsmöte på Skanskvarnsskolan vid Gullmarsplan för att se på möjligheterna för Joel. Det verkar hur bra som helst och vi kommer definitivt att söka dit som första hands alternativ. Frågan är bara om han ska gå i en RH klass som oftast innebär ett mycket lägre tempo eller om han ska gå i en vanlig klass där men kanske kunna få tillhöra RHdelen under fritidstid?? Som ni vet så läser Joel redan och är också duktig på matematik så kunskapsmässigt kan han gå i vanlig klass men sedan är det svårt att haka på kompisarna när alla sticker ut på rast...
Vi börjar med att fylla i alla ansökningar i alla fall. Det är ett gäng. Dels är det för skolan och sedan även för habiliteringsdelen. Eftersom vi bor i Värmdö kommun och skolan ligger i Stockholms komun så behövs även en ansökan där. Lite senare kommer det även behövas söka resurs och skolresor.

Efter förmiddagsbesöket på Skanskvarn så åkte vi till Södersjukhuset för cellgifter och skelettbehandling. Trots att alla prover ser bra ut och jag verkar stark så bestämde vi att jag skulle få en vilovecka nästa vecka och sedan kör vi på tre veckor igen på raken. Detta för att inte knäcka mig totalt. Det är ändå lite biverkningar med domningar i fötterna och att man mår lite mindre bra vissa dagar.
Igår kväll var det helt hopplöst vad det kröp i benen och fötterna hade tappat i stort sett all känsel. Idag har det känts mycket bättre men det märks att balansen är SÅ mycket sämre.
I morse tränade jag bodybalance och jag märker att balansen bara blir sämre och sämre.... men jag tänker inte ge upp, jag tänker fortsätta vingla och stå som lutande tornet i Pisa. Jag tänker att om jag inte gör det kommer jag snart inte kunna stå på ett ben över huvud taget!

Någon som undrar om bygget? Jodå, rörmokaren som kom i måndags morse var här 45 minuter och kollade läget, sedan åkte han och kom åter igår tisdag och jobbade i alla fall halvdag. Badkaret är kopplat och det är påbörjat till handfat och toalett. Idag skulle han komma och göra klart allt och alla hans verktyg var kvarlämnade här.
Klockan 7 ringde röris och sa att han inte skulle komma idag. Det saknades fästen till handdukstorken som skulle komma till honom under dagen idag. (I min värld skulle man kunna göra allt annat klart och svänga förbi och sätta upp handdukstorken lite snabbt en annan dag. Men det är min värld det.)
Innan jag åkte i väg på Bodybalance så la jag ut nyckel UTIFALL rörmokaren skulle komma på att han måste komma hit och hämta alla sina verktyg om han ska åka någon annanstans och jobba. 8.45 hade jag missat samtal från röris och när jag kom hem vid lunchtid efter olika ärenden och storhandling så var hans verktyg borta. Då har han alltså varit tvungen att åka hit i alla fall. Undrar vem som tar alla timmar för resande? Inte jag!
Snickarna skulle också komma idag och sätta upp tandborstmuggar och spegeln som de inte hann med i går men de har varken hört av sig eller dykt upp!?
I morgon kanske.....................?

7 kommentarer:

Anonym sa...

Grattis Adam, vad häftigt att vara med i landslaget!

Kathleen sa...

Grattis Adam, väl kämpat! Kommer att följa rapporterna med stort intresse!
Och Elisabet - ta vara på viloveckan och du får iallafall ett snyggt badrum. Och du vet - logistik är svårt det...

Anonym sa...

Din badrumshistoria är helt horribel, kan inte fatta att det får ta så lång tid och skötas så illa.

Men kul med Adam! Grattis!

Lisbeth sa...

Så kul för din som, och så stolt du ska vara :)

PJ sa...

STORT GRATTIS till Adam! En riktig skarping i den blågula dressen!;-)Tvivlar inte att på att det kommer att gå bra för honom i Sundsvall! Så otroligt fin & mysig kille. Hälsar alltid när man ser honom i ishallen. Kram Pernilla (Robin Jensens mamma)

Lotta B. sa...

Hej Elisabeth.
Såg Sofias änglar ikväll, reprisen, och blev varm i hela kroppen av att se att det finns så många snälla och godhjärtade människor som har förmågan och möjligheten att hjälpa andra. Förstår att det är kämpigt för Dig men Du gör så rätt i att försöka leva i nuet. Läste någonstans i Din blogg om att livet är en resa och att tåget går vidare vad som än händer. Det tycker jag var så utmärkt beskrivet. Önskar Dig och Din familj allt gott. Stor kram.

Moa sa...

Jag har själv gått i skanskavarnsskolan, men inte i RH klass utan musikklasserna. Och allt på skolan är toppen, underbar gemenskap, så det är ett toppenval :) JÄTTE FIN BLOGG <3