fredag 1 juni 2012

Repris Sofias Änglar

Skulle försöka ta en promenad till idrottsplatsen för att se på Isacs fotbollsmatch nu klockan 19 men det känns övermäktigt. Var på väg att klä på mig när Jörgen skulle gå ner men kände bara att jag orkar inte. 
Huset blev helt plötsligt tomt och det är SÅ skönt att ligga på soffan själv. 
Brasan brinner och mysfaktorn är skön här inne när det regnar ute.

Jag slumrade till en stund men vaknade av vinjetten till Sofias Änglar och blir överraskad när jag ser att det är reprisen från i måndags. Dvs sammandraget om alla familjer, "hur gick det sen?".
Även om jag sett det förut på nätet och i måndags på TV så storgråter jag här i soffan igen. Mycket är faktiskt glädjetårar. Det är så underbart att se bilder på barnen men det väcker också mycket känslor från den svåra tid som var med Joel hans första år i livet som sedan avlöstes med mitt besked om återfall av cancern september 2008.

I dag ringde Malin från Edsbyn! Hon är drabbad av samma sjukdom som mig och vi har känt varandra i 2 år. Hennes lever verkar hålla sig i schack men å andra sidan har hon metastaser på hjärnan. 
I onsdags fick jag mail från hennes man vilket gjorde mig jätteorolig då han skrev att hon var mycket sämre och då hade jag och Malin mailat varandra några dagar innan och hon sa att hon hade svårt att skriva och med stavningen. Idag ringde hennes mamma upp mig och sedan fick jag och Malin prata med varandra. Jag tycker hon lät jättepigg men som sagt sjukdomen vi har är SÅ LÖMSK. 
Det vet jag ju själv. Ena dagen tror man att nu är stunden kommen för att i nästa resa sig igen och komma igen ett tag till. Kändes jättebra att få prata men vi vet nog båda två att det var sista gången.
Bådas närmsta mål är att klara skolavslutningen.

Känns jobbigt när fler blir sämre runt omkring mig. Jag tänder fortfarande Pernillas ljus varje dag. Det är hennes ljus tills det inte går att tända mer.

Den som verkligen är delaktig i livet slutar aldrig att gå.

23 kommentarer:

Anonym sa...

Du är en fantastisk människa och med vilja kommer man långt. Tänker på er och ger er alla mina styrke kramar jag har // Fia

Anonym sa...

Skickar en massa styrkekramar! Det är med gråten i halsen jag läser dina inlägg, trots att jag inte ens känner dig. På nåt sätt känns det ändå som man gör det när man läser dina tankar osv, men samtidigt gör man ju verkligen inte alls det. Vill bara att du ska veta att vi är många som tänker på dig, och hoppas alltid dig det bästa när vi klickar upp din blogg. Läser alla dina inlägg och varje en berör!
Kramar

Anonym sa...

Läser ofta din blogg. Är så förundrad över din styrka! Du imponerar så ofta med din kämparglöd och livsglädje. Jag har tidigare arbetat som forskningssjuksköterska på en onkologiklinik och träffade många patienter i olika stadier av sin sjukdom. Många fler skulle behöva lite av din kraft och visdom. En patient som jag träffade då är i samma situation som du och även hon bloggar. Ni är ganska lika, kanske har ni setts på någon av resorna till vilohem mm.
Sänder styrkekramar och håller en tumme!

Anonym sa...

Beklagar att din kamrat är sämre. Har idag själv fått ett tråkigt besked, då mitt syskon lämnat oss i allt för unga år :( <3

Anonym sa...

Jag vill ge dej och dej hur många kramar som helst.Läser din blogg var dagoch dom berör en. Ha en bra helg nu allihop.Hoppas att min ängel har kommit fram till dej. Kram Barbro

Anonym sa...

Jag sitter med datorn i knät och ett öga på finalen i Let's dance och slås av hur förunderligt livet är. Jag försöker lära av dig, att leva mer i nuet och vara tacksam och ödmjuk. Tack snälla, fina du för att du delar med dig av ditt liv. Nu ska jag pussa på mina barn!
Kram, Ulrika

Anonym sa...

Kämpa för livet. ❤❤❤

Anonym sa...

Fan, skit, helvete......jag känner bara ilska...förlåt det är nog inte det du vill höra. Men det är så jag känner. Håll ut, kom igen, kämpa! Puss å kram A-L

Anonym sa...

Hej Elisabeth
Sänder massor av kramar till dej, Jörgen å barnen.
Man kan leva länge på hoppet, å med den viljan å styrkan som du har så kommer du att klara skolavslutningen oxå. Det är jag helt övertygad om, tänker på en sådan där leksaks clown som barnen brukar ha. Som är som en halv boll i botten med tyngd i, om man slår omkull den så reste den sig upp, sån är du;))))))
Du är en otrolig. Kvinna. Glöm aldrig det.
Kram Carin M Hudiksvall

Anonym sa...

Bara kramar, du är bara så fin.
Kramar Ulla i Boden.

Anonym sa...

Fredagskram till dej E å hela familjen :) du är den starkaste kämpen av alla tror jag bestämt! Strax läggdax för att orka upp 05 å fixa "masesgårdenfrukost", sköt om dej ordentligt !! /Ulrika på mases

Monica sa...

Kram!

Anonym sa...

En stor stor stor STOR varm kram till dig Elisabeth!!! Och till din vän!!! Och till dina vänner som redan är "på andra sidan"!
Hoppet är det sista som överger oss.. Mitt hopp för dig brinner än!!!

KRAMAR

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Ja verkar sån Elak sjukdom,som du sa Lömskt,det gillar jag inte på alla sätt-Hoppas du får sova så gott,Godnatt,jag tar min vetekudde med mig
mångariktigtgokramar
kicki i Vö,maken

Anonym sa...

Läser fin blogg varje dag. Klart du fixar skolavslutningen. All styrka & massa kramar. Tobbe

Anonym sa...

Har följt dej sen Sofias Änglar å glad är jag för det!
Du är så fantastisk å stark å omtänksam!
Jag önskar denna sjukdom bara kunde få försvinna!
Jag gick igenom detta -03 då min Far blev sjuk!
Å nu såg jag att du haft kontakt med Malin, känner inte henne men vet vem hon är å hörde igår att hon blivit sämre!
Jag bor oxå i Edsbyn!
Jag tänker på er alla som är drabbad av detta, å fortsätter fascineras av din livsgnista!
Fortsätt kämpa!
Många Kramar Annalena

Anonym sa...

Sofia i sa...

Gud så sorligt! Blir så rörd och ledsen! Vad hemskt att fler av dina vänner har samma sjukdom som dig! Gud vad jag önskar att ni båda ska klara er till skolavslutningen! Håller alla tummar och tår! Du gör rätt i att vila också, bra att du lyssnar på kroppen! Massor av kramar

Anonym sa...

Jag "sprag på" en antik takljuskrona med 21 levande små ljus i - kunde inte låta bli att köpa trots *SPAR KRAV* inför semester o.dyl!! Ett ljus är för mamma och pappa, moromr och morfar, farfar och farmor, Philip, Tord svågern, klasskompisen, kollega ggr 3 och ett av de ljusen är ditt Elisabeth = just nu - att orka... och ett är för Jenny i Skelefteå. I mitten har jag hittat och säkrat en plats för ett tjockt blockljus och det tänder jag för ALLA som blir lämnade kvar och får lov att klara sorgen och saknaden. DEt är en kamp i sig!!
Livet ÄR INTE rättvist!! Du är beundransvärd! Att komma till andra sidan är inte farligt - dit ska vi alla - det är vägen dit som är minst sagt knaglig!!
All orka med kraft vill jag skicka till dig NU!!!

//Elisabeth W

Anonym sa...

Hej Elisabeth ! Skickar tusen styrkekramar till dej, tänker på dej o din familj varje dag. Men du är en kämpe,så visst ska du vara med på skolavslutningen, vi har vår avslutning nu på fredag, alla har ju inte samma dag.Hoppas du känner dej piggare idag. Kramiz från Gull i Skåne.

Anonym sa...

Det är klart att du är kvar till skolavslutningen, om inte förr så ses vi då:) KRAM Annika

Anonym sa...

Hej Elisabeth !

Det är lördag och jag hoppas att du får en bra dag med de dina.

Här försöker vi njuta av dagen, men det är kallt, blåsig och man frågar sig VART TOG SOMMAREN VÄGEN ???????? (Början på maj var ju rent tropiskt varm...)
Inte är den här i Umeå i alla fall!

Vi är mkt försenade med att få ut blommar i krukor osv osv.. o jag längar så vanvettigt efter att få lite färgfägring i trädgården.... Men vitsen med att flänga runt o inhandla blommor osv känns "näääe"....

Du ska i alla fall ha en stor kram för att du gjort mig påmind om (förutom att vi ska leva i nuet o vara rädda om varandra o strunta i petitesser) SKOR !
Isac hade ju inhandlat skor. Poletten ramlade ner o jag gick igenom 11 åriga dotterns skor..... näpp ! Där fanns överhuvudtaget inga examens skor att ha: hon har dragit iväg nästan 2 strl sedan förra skolavslutningen..... bara att ge bort sandalerna och så ska vi ta o köra in till stan o leta upp ett par nya sommarskor.
Om hon nu hittar ngt som duger- jag är ju hopplös enligt henne när det gäller att veta vad som är "inne"-även om hon faktiskt mer är typen som köper det som hon trivs i.
Hon har i alla fall kommit med ett underbart förslag:
eftersom hon går på en ny skola tyckte hon att hon kan ha förra årets examens klänning (o den är inte för liten- kanske köpte vi lite för stor förra året ?) denna skol avslutning. Den blir ju som "ny"....

Fast om denna kyla ska hålla i sig vete 17 om man inte får leta fram vinterkängor o dunjacka...... suck.

Tänker på dig och hoppas att din dag blir bra. Kikar in lite då o nu under dygnet och "håller koll" på att du mår ok.
Carpe diem !
Kram Madde-Umeå

Anonym sa...

Så många styrkekramar till dig och så många fler, jag finner inga ord. Kram/Marie.E