torsdag 21 juni 2012

Min onkolog ringde ikväll


Blodvärden ok för cellgiftsbehandling i morgon men mina levervärden har galopperat iväg....
tyckte det var konstigt när läkaren själv ringde. Man anar ju något och man känner direkt hur det knyter sig i magen. Det värsta jag trodde hon hade att komma med var att blodvärdena skulle vara för dåliga för att få behandling...det här var så mycket värre som det någonsin kunnat bli på en vecka.

Världen har återigen kolappsat här hemma hos Ollas Mattsson. Jag hade faktiskt ett litet hopp om att mina värden skulle kanske ha blivit lite bättre eller åtminstonde stannat upp då jag de tre senaste dagarna känt mig riktigt bra. Jag har varit hyfsat pigg, gått ca 3 km varje dag, fixat lite på tomten, småpysslat, kokat saft samt även vilat en hel del.
Funderar på om det var därför jag hade min "tumörfeber" i helgen?

Att nu få slängt i ansiktet att det är värre än värst med mina värden kändes helt oväntat. Jag har nu gråtit i 6 timmar nonstop föutom en timme som jag somnade i total utmatting på soffan.

Innan jag somnade i soffan tog Jörgen ner barnens lådor från vinden och vi igenom dem och jag visade album som jag gjort som de inte sett samt att vi la ner fotograf Jessika Jarls album. Vi gick också igenom minneslådorna och att jag skrivit födelsedagskort till Adams 20års dag och Isac 18års dag. Det var många tårar och en tuff verklighet för barnen att också få över sig. Jag kände dock att det var skönt att gå igenom detta med Adam och Isac ikväll. Visst, det är ett jättehårt slag i ansiktet på dem också men jag vill inte att det ska komma som en chock. Jag ser ju fortfarande frisk ut på utsidan och går det sedan snabbt är jag rädd att chocken blir ännu större när dagen D kommer.

Jag och Jörgen åker in till sjukhuset i morgon bitti som planerat. Vad som väntar vet jag inte. Behandlingsavdelning med cellgiftsbehandling eller träffa läkaren det återstå att se i morgon. Läkaren skulle fundera på det här med cellgifter tills i morgon. De verkar ju i alla fall inte hjälpa!? Sedan jag fick den här senaste sorten så har det bara ökat. En liten fundering jag har är om dessa cellgifter gjort det värre? Det vore ju en riktigt hemsk tanke.

Nu måste jag försöka sova, Jörgen och Isac har i alla fall somnat. Hoppas Adam också kan sova och att han lugnat ner sig lite. Själv har jag tagit en lugnande tablett som jag hoppas kunna sova bra på.
God natt till alla i den här orättvisa världen!

219 kommentarer:

1 – 200 av 219   Nyare›   Senaste»
Anonym sa...

En bamse stor cyberspace kram till dej.

CM sa...

Åh vad jag blir ledsen för din och din familjs skull. Säger som så många andra att man önskar det fanns nåt man kunde göra för att få dig att slippa gå igenom det här.
Men jag lovar att försöka ha den styrkan som du visar. Din livsglädje och energi smittar av sig. Tack Elisabeth.

Massa kramar

Anonym sa...

Omsluter hela din familj i mina tankar & böner! Sov gott, du behöver alla krafter du kan få.
Kram <3

Therese sa...

styrkekram <3
Hoppet är det sista som överger en...
Tro hopp kärlek...
Kram therese

Anonym sa...

Gråter med er <3 Åsa från Dalarna

Anonym sa...

Ja fy vad världen är orättvis!!! Hoppas du får sova i natt och att du får med dig något positivt från sjukhuset , många kramar / Ulrica

Anonym sa...

Jag önskar så att du kunde få all tid i världen. Det är inte rättvist, rätt eller mänskligt det du går igenom. Du gör det ändå med mod, kämparglöd och visar gång på gång vilken fantastisk kvinna du är. Önskar så att det fanns mer jag kunde ge dig och din familj än ord om än så starka, för det är de starka orden som förknippas med dig.
Sänder massor av cyberkramar och hopp till dig / Marie K

Anonym sa...

Herregud min älskade medmänniska...när jag läser i din blogg undrar jag om det finns en gud!?!

Älska, älska och åter älska allt du kan....din barn har en otroligt modig och stark mamma, du kommer alltid finnas hos dom som en stor idol!
Sov gott och lycka till i morgon!
/Sofie

Anonym sa...

Tänker på dig och din familj. Det går inte att föreställa sig vad ni går igenom. Sätter mig nu och mediterarar och ber för er. Hoppas lite energi kommer till er.

Anonym sa...

Finner inga ord. Livet kan vara fruktansvärt orättvist. Massa styrke kramar till er alla<3 Tobbe

Anonym sa...

Jag önskar från djupet av mitt hjärta att jag kunde göra dig frisk. Vackra Elisabeth, världen är så orättvis. Tänker dagligen på dig, din man & era fina barn. Tusen styrkekramar <3

Anonym sa...

Hej! Jag hoppas verkligen att försämringen stoppar upp och att leverfunktionen stabiliseras. Det måste ju ändå betyda något positivt att du mått bra senaste dagarna. Det borde ju betyda mer än själva värdena, tänker jag. Jag arbetar själv inom vården, och har fått lära mig att se prover som ett komplement, men det viktiga är hur personen mår rent kliniskt, man får inte bara stenhårt titta till provvärden. Så jag hoppas det gäller i ditt fall också. Och du skriver att du ser frisk ut utanpå, det låter också positivt. Men jag förstår hur jobbigt det är med dåliga besked, vilken ångest och oro det ger. Önskar lycka till på sjukhuset, och att du får fortsätta må så bra som möjligt, och att läkarna kommer fram till någon lämplig behandling.

Kicki sa...

Störst av allt är kärleken...och det har du mycket av. Ledsen över dina dåliga värden men mitt i all denna bedrövelse så lever du mer än många av oss andra. 1000000 styrkekramar till dig och dina nära.
Kicki

Anonym sa...

Jag vet att det inte är min sak men jag kommer å hata mig själv om jag inte har fått detta sagt å det hade kunnat hjälpa dig. Min lilla Tia(hund) fick cancer när hon var 5 år. Cancern var juvertumör och veterinären opererade bort alla hennes juver på höger sida. Ett tag efter fick vi veta att cancern hade spridit sig till lungorna. Hon hade metastaser å låg för döden. Engligt hennes försäkring var hon berättigad kemoterapi men alla veterinärer vägrade utföra behandlingen för de ansåg henne vara för liten och att det skulle göra för ont. Vi planerade istället avlivning i hemmet när tiden var kommen och var och hur hon skulle begravas. Tia blev bara värre och hade svårt å andas på nätterna och hostade konstant. Jag gick då förbi en affär på stan med skylten, healing och gick in mest som en sista chans och hade inga förväntningar. De utförde healing på djur och jag beställde en tid för Tia. Efter två behandlingar blev Tia värre, vilket hon också skulle bli till en början enligt reikihealaren. Sen slutade hon låta när hon andades och hostan försvann gradvis. Hon blev piggare och väl hos veterinären kom chockbesked. Cancern var spårlöst försvunnen! Tia skulle inte överleva sin 6-årsdag hade veterinären sagt. Den 14 februari i år fyllde min älskling 10 år! Djur svarar tydligen bättre på healing än människor har jag hört men om healing kunde bota min hund, kanske den iaf kan lindra din sjukdom och i bästa fall ge dig extra tid. Jag hoppas du inte tar illa upp av mitt inlägg för jag behövde få det sagt, då jag hade ångrat mig OM det hade kunnat hjälpa dig om ens den minsta lilla förbättring hade kunnat göras. Jag tänker ofta på dig och din familj och vill ha dig kvar på jorden så länge som möjligt. Kämpa på, du fina ängel. "Änglar kommer sällan ner till jorden och stannar bara för ett ögonblick"

Katrin sa...

Min kära vän!! Tänker så på Dig och hoppas av hela mitt hjärta att Du ska få mer tid! Jag blir hoppfull när jag läser ovanstående om att prover endast är ett komplement... Du är modig och stark och ser sanningen i vitögat gång på gång men våga också lita på att Du känner Dig bra, bättre, okej eller hur Du nu väljer att formulera det... Många stora varma starka kramar från Katrin

Anonym sa...

Tänker på dig Elisabeth. Livet är så fruktansvärt orättvist. Ta hand om varandra. Massor med styrkekramar Ulrika

s*tina sa...

Finaste Elisabeth!
Saknar ord:'(
Kramar om!

Anonym sa...

Jag tänker så mycket på dig & din familj! Jag önskar av hela mitt hjärta att du får höra något positivt idag som kan tända ett hopp igen. Många varma kramar Johanna

Anonym sa...

Nej!!!! Det gör så ont att läsa detta... Finns inga ord utan en massa styrkekramar.
//Ninni

Anonym sa...

kära du -så orättvist...tänker på dig/ er kram från skåne

Ulli sa...

Får ont i magen när jag föreställer mig er tillsammans igår, ingen förälder eller barn borde få uppleva vad ni utsätts för. Varför är livet så orättvist... Tänker på er idag precis som många andra dagar!

Kramar från bloggläsare i Kungsbacka

Anonym sa...

STOR kram skickar jag dig, ord känns så fjuttiga..../Ella

Anonym sa...

Go´morron Elisabeth. Jag är så tacksam för att jag har fått "lära känna" dig genom denna blogg. Jag har väldigt lätt för att fastna i tankar som - varför ska allt hända bara mig. Du har med ditt positiva sätt och styrka verkligen skakat om mig till att förstå vad som är viktigt här i livet t ex varför jaga upp sig över om allt är packat inför Midsommar, har man tillräckligt med mat med sig. Har man glömt nåt så finns det affärer dit vi ska. Det viktiga är att jag får vara med min familj som jag älskar och fina vänner. Hoppas du får en lugn och fin Midsommar med alla dina pojkar, stora och små.

Blev glad när jag såg bilden på Själevads kyrka, jag är född i Själevads församling men har bott i Västerbotten i drygt 20 år.

Tänker på dig varje dag. Kramar Elli

Anonym sa...

<3

Anonym sa...

Åh Elisabeth, jag skänker alla mina tankar o kramar till er.

Anonym sa...

Hej! Har läst din blogg länge länge och rörts av dina ord men aldrig skrivit. Vill att du ska veta att du har berört och förändrat mig till en bättre människa bara genom ord på nätet. Din styrka du delat med dig är enorm, din kämparglöd lyser starkt och den kärlek o värme du delar med många är underbar. Du är en Speciell människa, glöm aldrig det!!! Mina tankar finns hos dig o din familj!!!

Anonym sa...

Skickar en stor kram och tanke till er,gråter när man läser om dina lever värden.hoppas du iallfall orkar njuta av midsommaren.kram mamman i Finland som följt med din blogg.<3 <3

Anonym sa...

Du och din familj har det tufft nu. Mina tankar är hos er ofta. Hoppas din onkolog har något bra att komma med idag. Har man verkligen prövat allt? Cytostatikan Navelbine? Det har jag fått och det tryckte tillbaka mina levermetastaser med gott resultat under lång tid.
Kram M

Anonym sa...

Finner inga ord men vill visa mitt stöd o omtanke!
Du o din familj finns i mina tankar jämt!
Jag har för längesen insett att någon gud inte finns o detta bevisar det mer!
Jag önskar jag kunde trolla.....
Många kramar till er!!
Helen

Anonym sa...

Hej Tack för att du delar med dej så av ditt liv! Det styreker en fast det gör oerhört ont att läsa. Jag tycker det är bra att du är så ärlig mot dina barn, att dom får veta sanningen tillsammans med dej. Det fick inte jag göra...min pappa döljde sin sjukdom. Så ledsen för det idag. KRAM på er alla!

Anonym sa...

Kram till dig och din familj...Alla vill till himmelen men ingen vill ju dö.. så sant! Tänker och sörjer med er.. på håll..Livet är inte rättvist.. Tårar trillar när jag läser

Anonym sa...

Stora styrkekramat till dig och din familj!!!
Var rädda om varandra och njut av tiden ni får tillsammans!
Håller tummarna att levervärdena ska bli bättre och att du får må så bra det går framöver <3
/Sandra

Anonym sa...

Den kärlek och omtanke du visar dina barn även när du har det så svårt själv är helt fantastisk och underbar. Många styrkekramar till dig!/Erika

Anonym sa...

Så orättvist, finner inga andra ord.

Anonym sa...

De måste måste finnas något annat att pröva som kan ge dig tid och hopp.... Den där "elbehandlingen"? Läste ditt inlägg i natt när jag inte kundet somna om och har inte sovit på hela natten. Första dagen på semestern och hela sommaren framför oss men allt känns bara skit just nu. Finaste härligaste barnen som måste gå igenom det här, tänk vad starka de kommer bli i livet då det varit med om det värsta redan. INGENTING kommer stoppa dem! Tänker på er dag som natt! KRAM Annika

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Oh vad ledsamt,för Dig och barnen/samt maken.(Går det inte på ngt sätt rensa levern?Ja bara en tanke.BYTA Cellgift? Jag vet ju såklart inget,läk vet!?Vad sorgligt att ordna, med alla minnes-
lådor.Jag fattar inte att Du orkar
?Lider med Dig,riktigt ledsamt.MEN
kanske De hittar någon bättre beh idag.HOPPAS,det Elisabeth,tänker
på Dig,du är ju så UNG.Jäkla C!Den struntar i allt och alla,Grymma C!
mångakramaromDig
kicki i Vö (m make)kram!

Anonym sa...

Gör så ont:( Styrkekramar i massor
Madeleine

Busmamman sa...

Jag bara gråter och vet inte vad jag ska skriva...
Vill att du ska få vara kvar i den här världen... du behövs!
Mina varmaste kramar! <3
/Nadja

Anonym sa...

Hej, hittade din blogg efter artikeln i DN och läste hela bloggen. Vill tack dig för att du delar med dig av dina tankar och liv. Och du skall veta att även om der är jobbig för resten av familjen att du vill prata så är nog bättre än att inte göra det. Min mamma valde att säga så lite som möjligt vilket var svårt för en då 14-åring för frågor kommer alltid från kompisars föräldrar od och att då inte veta hur ens mamma mår var svårt. Även om hon gjorde det av omtanke.
Din barn kommer att minnas dig och tänka på dig varje dag, du försvinner inte bara för att du inte finns med oss.
Många kramar
/M

Cia sa...

*kram*

Marlene sa...

Tänker pà dig och din familj. Jag önskar att jag kunde göra nàgot. Livet kan vara sà orättvist! Sänder mànga kramar!

Anonym sa...

åh vad jag hoppas att onkologen kommer med ett alternativ idag som kan ge dig mer tid med dina barn. Och hopp. Hoppas innerligt på det!
stor kram till dig

Anonym sa...

Du och din fina familj finns i mina tankar <3! du berör och får det att brännas i hjärtat när man läser om din kamp... Den största varma kram till hela er familj

Anonym sa...

Hej Elisabeth,

Blir så ledsen av att läsa dina ord, känner din förtvivlan och önskar så att jag kunde hjälpa dig på något sätt. Nu vet jag att jag inte kan göra dig frisk. Men jag väljer att istället göra allt jag kan för att leva här och nu, låta alla dina kloka ord och tankar vara en ledstjärna i min vardag. Att inte vara så rädd, utan att våga leva, älska och känna glädje så länge livet är. Vi är många som önskar vi kunde göra något för dig, många som känner oss otillräckliga och önskar att livet inte var så orättvist. Men vi är också många som har inspirerats av dig, blivit lite klokare och lärt oss att inte ta livet för givet.
Varma stora kramar till dig och din familj. /Annika

Anonym sa...

Jag tycker absolut att man ska
sätta in en annan typ av cellgiftsbehandling, kräv det.
Många styrkekramar

Jennie sa...

Styrka och ork till hela er fina familj! KRAM

Anonym sa...

Du är en sådan fantastisk människa Elisabeth! Att du orkar göra alla minneslådor till dina barn är så fint! Barnen kommer att ha sådana härliga minnen att du finns alltid i deras hjärtan. Skriv ett brev till Jörgen också! Det kommer han att behöva i sin stora sorg. Min mamma dog i cancer 1984 (då var jag 19 år) och på den tiden skulle man skona sina barn och hålla dem utanför. Jag fick veta kvällen innan hon dog att hon hade cancer. Det var hemskt! Förra året dog min sambo och han lämnade inga minnesbrev eller något efter sig. det saknar jag. Ska göra en minneslåda till dottern som är 6 år. Läser din blogg varje dag o hoppas på mirakel. Häls Yvonne i Luleå (jag som skrev till dig om reseförsäkringen)

Unknown sa...

Av hela mitt hjärta ger jag er all energi o styrka som bara går. Tänker på dig/er kramar i massor Beijan

Anonym sa...

Du är en sådan fantastisk människa Elisabeth! Att du orkar göra alla minneslådor till dina barn är så fint! Barnen kommer att ha sådana härliga minnen att du finns alltid i deras hjärtan. Skriv ett brev till Jörgen också! Det kommer han att behöva i sin stora sorg. Min mamma dog i cancer 1984 (då var jag 19 år) och på den tiden skulle man skona sina barn och hålla dem utanför. Jag fick veta kvällen innan hon dog att hon hade cancer. Det var hemskt! Förra året dog min sambo och han lämnade inga minnesbrev eller något efter sig. det saknar jag. Ska göra en minneslåda till dottern som är 6 år. Läser din blogg varje dag o hoppas på mirakel. Häls Yvonne i Luleå (jag som skrev till dig om reseförsäkringen)

Lejonkvinnan sa...

Älskade Elisabet!

Hittade denna låten av en slump och tänkte så på dig. Den börjar:

"Kan det vara så att de som inte får leva
Är de som gör himmeln vacker för oss
Och kan det vara så att de som lämnar oss bakom
Är de som vakar över oss
Skyddar oss mot ondskan"

http://youtu.be/Rbn5n5jp3dA

Delar era tårar men vill ändå inte överge hoppet.

Styrkekramar och kärlek

Anonym sa...

Tänker på Er hela tiden! Styrkekramar från grannarna i nr 17

Anonym sa...

Man vill bara krama om Dig Elisabeth! Hoppas allt går bra på sjukhuset idag. Tänker på dig och din familj och åter igen DU är en fantastisk mamma och förebild! Ta hand om dig och uppdatera oss bara när du orkar och vill skriva av dig. Många många kramar från Marléne i Järla Sjö <3

Anonym sa...

Jag hoppas att det vänder och att du blir bättre snart.

Anna-Carin sa...

Kramar om dig.... Länge! Hälsar Anna-Carin

Anonym sa...

Jag är så ledsen för din och din familjs skull. Det finns inga ord.
Sänder massor av tankar, kramar och kärlek
Christel

Anonym sa...

<3 Finns inga ord... :-( <3 KRAM Åsa Ö

Anonym sa...

Såå otroligt svårt att förstå ... Du har givit så mycket gott till världen och ingen vill ju ha ett slut :( Min tro är att det finns en ny värld utan något som gör ont, där alla möts igen <3 Finns inga ord ... Styrkekramar till er alla

Anonym sa...

Finner just nu inga ord. Skickar en stor, varm styrkekram! Lotta

Anonym sa...

Jag har följt dig/er genom din blogg under lång tid, och är så imponead av din styrka och positiva livssyn. Jag är förlamad från bröstet och i fingrarna efter en trafikolycka. I går kände jag mig så ledsen. För att jag helt enkelt tyckte synd om mig själv som har ett så krångligt liv. Och var avundsjuk på alla som har ett "vanligt liv" men, jag hann bara läsa några få rader om dina dåliga värden så känner jag: vad har jag att gnälla över. Jag har två friska barn, är frisk själv, så vad deppade jag för? Nej nu får jag skärpa till mig och vara tacksam för livet. Är dock ledsen och beklagar att din situation ska behövas för att få mig att inse att en förlamning inte är hela världen. Hoppas hoppas hoppas att din läkare i dag erbjuder en ny cellgiftbehandling som får dig frisk. Bamsekram & lycka till!

Anonym sa...

Elisabeth, jag finner inte ord till vad ni behöver gå igenom. Du är så stark som orkar visa dem lådorna och vågar berätta hur illa det faktiskt är. Du är en förebild för många!

En stor kram till dig och din familj! Tänker på er varje dag!!

Kram Linda P med fam.

Anonym sa...

Kära Elisabeth jag brukar inte gråta över människor jag inte känner, men när jag nu läste ditt inlägg så fällde jag många tårar. Jag säger som så många andra att man har kommit så nära dig på nåt vis. Jag läser din blogg dagligen. Jag själv miste min mor för ca 30 år sen i just bröstcancer. Jag tänker fortfarande på henne dagligen. Hoppas hoppas det går bra hos läkaren. Många styrkekramar till dig och din familj / Anette från Skåne

Anonym sa...

"Vi är alla besökare till denna tid,
till denna plats
vi just passerar igenom
vårt uppdrag är att observera
att lära, att växa, att älska
sedan återvänder vi hem"

Aborginal leader

Att dö är att skiljas en smula men min övertygelse är att vi ses igen, för mig har det blivit mkt tydligt sen jag själv drabbats av obotlig ca som kommer att förkorta mitt liv. Har själv tre barn, det är en gåva att få gå sakta över gränsen med sin nära vid sidan och
möta de andra som redan finns där och väntar, känner min egen avlidna mors närvaro ofta och det
tröstar mig.
Och man lever så länge ngn minns en. Och du Elisabeth kommer inte att bli avglömd, du har gjort stort avtryck.
Del av ditt namn gömmer sig i dina barns namn på bloggen, joELISAcadam, har sett det.
Så kommer det att vara genom livet, du finns i dem under hela deras liv som en källa till tröst och glädje.

Anonym sa...

Sitter på jobbet och tårarna fullkomligt sprutar! Måste sluta läsa din blogg på jobbet.. Sitter i ett kontorslandskap så alla glor och undrar vad som händer.
Vad säjer man? Att någon man inte känner berör en så djupt så man flippar ut?
Mina bekymmer är minimala om man jämför med dina.
Önskar att du får fira midsommar med familjen och på mågot magiskt vis kan lägga eländet åt sidan och njuta.
KRAM KRAM KRAM KRAM

Geddfish ♥ sa...

Fina Elisabeth!
Blir så ledsen. Önskar jag kunder göra något. Ledsen också för att jag känner igen situationen.
Varma kramar till tappra dig och hela din fantastiska familj!

Mia sa...

Åh vad jag känner med er!!! Livet är orättvist! Tack för att du delar mid dig av ditt liv, det ger oss läsare perspektiv på livet och lär oss att vara tacksamma för livet och att ta vara på varje dag. Tänker på er varje dag och hoppas du får en bra dag utan värk. Kram!

Therése sa...

Kramar om dig och din familj. <3

Glimra sa...

Tänker på er <3
Finns ingen rättvisa
Kramar

Lillemor sa...

Nej, det är så fruktansvärt fel att du, en sådan underbar människa som sprider så mycket värme till dina närmaste och alla oss läsare skall behöva ha det så här.Du är en sådan förebild för oss alla.

Hoppas du kunnat sova något inatt.

Du är en sådan kämpe så fortsätt och kämpa, man vet aldrig.....

Många, många kramar till dig


Lillemor

Smultronbo sa...

Livet är bra orättvist. Hoppas du får en liten tid till iaf över midsommar. Skickar massor med styrkekramar till både dig och familjen. Hoppas på ett mirakel. Fina Elisabeth.

Anonym sa...

Du är en kämpe som älskar livet! "Jävla cancer". Jag har följt din blogg under mitt år som varit fyllt av cancer sjukdom och behandling. Jag är mamma till tre flickor som är 17, 22 och 24 år. Vårt liv blir sig aldrig riktigt likt igen. Jag har upplevt avgrundsdjup sorg och nosat på döden. Jag kan ana vad du som mamma går igenom. Ett stort tack för din blogg. Jag har följt dig varje dag och bloggen har hjälpt mig vidare. Kram Kamilla

Lina sa...

Fina du <3
Du gör så fint för dina barn, dom kommer titta och bläddra i dom albumen många många gånger och minnas dig.
Hoppas det går bra på sjukhuset idag.

Anonym sa...

KRAM från Maria i Skara

Anonym sa...

Alla kommentarer känns överflödiga...du är en fantastisk kvinna som har drabbats av den största orättvisa man kan tänka sig.
Många många styrkekramar,
Carina

Anonym sa...

åh va ledsen jag blir för eran skull. Livet är helt jävla fucked up (ursäkta språket) för vissa personer. Du är sån fantastisk mamma och fru! Vill bara säga att du ger oss perspektiv på livet och vad som är värt att lägga kraft på. Du är en fantastisk förebild och kommer även vara så i framtiden för mig och många andra! Jag håller alla tummar och tår att de hittar på något idag hos läkaren och att du kan få fira midsommar i lugn och ro med dina nära och kära. stor stor styrkekram skickar jag till dig och de dina!!! /Linda

Ulrika sa...

Åh, jag tänker på er!
Stora kramar

Anonym sa...

Skickar en jättekram till dig och de dina, jag känner inte dig personligen men du har berört mig så. Vill svära över sjukdomen....hoppas du får en bra midsommar med familjen! kram

Anonym sa...

Hej !
Jag har följt dig på din blogg en längre dig , du är helt fantastisk, du ger otroligt mycket av dig själv inte bara till dina närmaste utan till oss som följer din blogg, jag har under denna tid tänkt till och tar till vara på livet, jag önskar av hela mitt hjärta att något hjälper dig och din familj . Du är verkligen speciell, fortsätt att kämpa
Många kramisar till dig och familjen

Anonym sa...

Sitter här m en kopp kaffe och en liten macka, ville bara få i mig något innan det är dags bege sig ut i butikens värld o handla inför midsommarfirandet. Passade på att surfa in på din blogg o höra hur du har det. Det har ju varit så härligt höra att du har mått rätt hyfsat o haft det relativt bra de senaste dagarna.Men tårarna kommer o kaffet smakar inte lika gott när jag läser ditt senaste inlägg... Det gör mig så ledsen, för dig,för din familj....
Hoppas ändå att dagens besök på sjukhuset blir bra o att de kan hjälpa dig på något sätt.

En bamsekram t dig Elisabeth - du fantastiska kvinna!

//Inga-Lill

Louise sa...

Många många kramar till dig och din familj!

Karin sa...

Fina Elisabeth
Känner dej bara genom denna bloggen, men som jag gillar dej, & lider med dej o din familj.

Livet är så fruktansvärt orättvist :(

Massa kramar till Er

Anonym sa...

Fasen så jäkla bedrövligt...jag finner inte ord...gör mig så ont om Dig och Din familj....Kramar till Er och till underbara Du som orkar dela med dig av allt/Carina

Anonym sa...

Lilla hjärtat, ett tufft besked. Tänker på dig och de dina...fyyy va orättvist. En varm midsommarkram till dig och familjen.

Kramar Marita

Veronika sa...

Stora styrke kramar till dig o familjen. KRAM Veronika

Anonym sa...

Finner inte ord... Vad ni får genomlida mycket... Mina varmaste tankar och all styrka till er.
Kram
Anna-Karin

Anonym sa...

Massor av kraft och styrka till dig och din familj!! Så orättvist livet är och så lite som syns utanpå allt som händer i kroppen.....Hoppas på ett under och att du får må bättre nu.....
Styrkekram mariab

Unknown sa...

massor av kramar till dig och hela familjen

åsa sa...

Hoppas du fick något bra besked.på sjukhuset...
Du skrev att du ser frisk ut på utsidan. När levern är sjuk, brukar man inte drabbas av gulsot då? Å få den där gula färgen. Har du sluppit det? Kram Åsa

Maria sa...

Finner inte ord ., livet är så orättvist !! Läste ditt inlägg när jag kom hem från jobbet igårkväll , har vaknat och tänkt på dig och din familj du / ni var också det första jag tänkte på imorse . Jag har också tre söner och tanken på att inte få finnas här för dom är fruktansvärd . Tycker du verkar så stark och fin mamma för dina barn . Hoppas allt gått bra på sjukhus idag . Tänker på er flera gånger varje dag och sänder massa styrkekramar <3<3<3<3<3

Anonym sa...

Finner inga ord just nu... Önskar hoppas och tror att du ska få en bättre dag idag.
Finns inga ord fr detta ju...
Jo.. det finns det.. fast de känns kanske inge bra nu.
MEN.. jag vet...
Även om det är hemskt det du, ni.. dina grabbar går igenom NU... alldeles FÖR OFATTBART.. ORÄTTVIST... ONÖDIGT!!!
Men just det du gör med dom nu.. förbereder dom... Dagen D.. ALLT detta kommer göra dina fina grabbar ÄNNU starkare i resten av sina liv... fast det kommer ta tid. Men DU är den som gör dom starkare i resten av sina liv.. med allt du gör för dom NU...
Låter helt galet MEN.. jag vet... och JAG TOR PÅ DIG och det du gör för dom! HELT RÄTT!!!
Önskar och skickar massa styrka till DIG och DINA KILLAR!!!

STOR VARM KRAM

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Jag har följt dig/er ett tag här och det är första gången som jag skriver. Men idag känner jag att jag måste få berätta för dig hur modig jag tycker att du är, för det är du i mina ögon. Vilken modig mamma, fru och medmänniska du är!!!! Du är verkligen en förebild för många!!! Jag önskar dig och dina grabbar en toppen mysig och lugn midsommar.. Massor av stykekramar, mina tankar finns hos er <3

Marie sa...

Stora kramar från mej med!!!!!
Marie.

Anonym sa...

<3 Styrkekramar till er alla <3
Adéle

Anonym sa...

Livet är så orättvist!!!!
Finner inga ord!!!!
Kan inget skriva för att trösta....
Vill att du ska vet att jag känner dig bara genom bloggen men jag tycker att du är en otroligt stark människa! En så bra mamma och fru!!! En person med en kämparglädje till tusen!
Hoppet är det sista som överger......så. håll fast vid hoppet!!!!

Kramar Tina

AnnLo sa...

Kram <3

Inka sa...

Kära Elisabeth!

Du har i allafall gett mig en annan bild av livet. Jag är så tacksam över allt jag har. Många gnäller över minsta lilla men det är bättre att njuta av det man har. Jag har en fin familj, ett sött litet hus och vi är friska.
Kunde jag trolla skulle jag göra det, Elisabeth. Jag skulle trolla bort skiten som gror i dig.
Jag tänker på er mycket, även om det inte hjälper.
Ja, livet är så förbannat orättvist. Är det det som är meningen med livet? Att oskyldiga människor ska drabbas. När andra som mördat och gjort ont ska få vara friska.
Finns inga ord att ge som kan få dig frisk.
Vill i allafall ge dig och din familj en varm kram.
Kanske får du svaren om Meningen med livet sen.
Kram på dig vännen :(

Inka

Jessica sa...

<3

Jag vet att det gör ont, men var inte rädd. Du kommer för alltid att leva kvar, hos din fantastiska familj, hos dina vänner och hos oss läsare. Vi kommer aldrig glömma dig eller allt det som du har delat med dig av. Jag önskar att det fanns någon somkunde göra det lättare, som kunde hjälpa och som kunde ta bort all den sorg, ilska och rädsla som ni går igenom. Min pappa dog för ett år sedan och jag trodde att livet skulle ta slut... men på något märkligt sätt så fortsätter det, och det du har gjort för din familj har hjälpt dem många steg på vägen. Jag hoppas att du förstår vad du egentligen har åstadkommit, för det är mer ä vad ord någonsin kan beskriva.

Med hopp om en förändring, en andra chans för dig och din familj.

Massor med kramar

Anonym sa...

Finaste Elisabeth,
Jag blir precis som alla andra läsare ledsen för dig och din familjs skull:/ Jag hoppas det går bra på sjukhuset idag, och jag önskar dig och din familj en fin Midsommarhelg tillsammans med glädje, kramar och kärlek. För det kan ingen cancer i världen ta kål.

Största kramen till dig och killarna,
/Hanna i G-berg

Anonym sa...

Kramar ❤❤❤

Anonym sa...

Slår upp datorn och börjar alltid med att läsa hur det är med dig Elisabeth. Det var INTE det här jag ville läsa.....
Hur mår du Elisabeth: kan du på något sätt landa i allt detta fysiska o mentala kaos, så att du känner att du orkar ägna dig åt de dina så mkt du bara kan?

Det känns så futtigt att säga att mitt i detta orättvisa elände så kanske det är en mening med att du trots allt hinner förbereda barnen o Jörgen. Du hinner - en del i alla fall- lägga ner saker i deras minneslådor och krama dem osv.... Inte alla som hinner eller får möjlighet att göra det.

Jag hoppas ju ändå att ni ska få bra mkt mer tid ihop. Helst vill jag ju sparka bort denna skitcancer du har, till månen och be den att aldrig visa sig här igen.

Låter det förmätet om jag skickar en hälsning här till grabbarna ?

Adam, Isac o Joel:fortsätt vara de fina underbara människor ni är, här i livet.Hon har hjälpt er att börja växa upp till de alldeles fantastiska grabbar ni är. Det är det allra finaste sätt JAG kan tänka mig att hedra o minnas mamma Elisabeth. Och hon kommer ALLTID att finnas i era hjärtan.

Känns så maktlöst att "bara" skicka de allra starkaste o varmaste styrkekramar jag kan, till er alla i familjen.
Kram Madde-Umeå

Sister Moonshine sa...

Orättvist är ordet! Men du är en kämpe och i varje inlägg visar du en livglädje och ork som många av oss saknar. Tänk om vi som läser bloggen tillsammans kunde ge lite av vår kraft så du skulle orka lite lite till. Jag hoppas att midsommarhelgen blir bra och att du kan vara med och få fler minnen att tänka på. Kram.

Anonym sa...

Åh vad ledsen jag blir. Hoppas och ber för dig. Anna

CillaS sa...

Hittar inga bra ord, skickar därför en massa kramar och energi till dig och hela familjen.

Kramar i massor
Cilla

Anonym sa...

Jag kan inte ta in det du skrver. Älskade fina Elisabet. Det är så orättvist. Att du orkar forumlera dig så klokt och ta sånt ansvar för allt trots att du lever som du gör. Jag fattar det inte. Du är nog den mest beundransvärda person jag någonsin träffat. Jag tänker på dina barn och allt de går igenom. Och Jörgen såklart. Och att du orkar tänka så mycket på alla andra. Som någon skrev - hoppet är det sista som överger en. Jag hoppas av hela mitt hjärta att ett under sker.

Tänker på dig hela tiden.

Många många kramar från Maria E

Mrs Finland sa...

Gulle du. Pussar, kramar, energi & styrka från mig till dig och dina grabbar (stora som små). Du inspirerade mig att bli instruktör på WTC. Utan dig hade jag inte träffat alla underbara kvinnor som jag uppskattar, respekterar och som alla har dig som gemensam vän. Du är underbar, vet du det :) Du kommer alltid att vara det, var i universum du än befinner dig //Miléne

Eva T sa...

Hej Elisabeth!

En stor kram, jag tänker på dig/er och slutar aldrig hoppas på mirakel för din del.

Anonym sa...

Finner knappt några ord...livet är så orättvist! försök att njuta av din fina familj <3
Kram Lisa

Anonym sa...

Tänker på dig och din familj!

Anonym sa...

Tänker på dig och din familj!

Anonym sa...

Mina tankar finns hos dig och din fina familj! Ingen borde behöva gå igenom det ni går igenom. Massa kramar till er från Tina

Anonym sa...

Det finns inte ord... Försök att tänka på det fantastiska ni har haft och det ni har nu, idag, just nu. Livet är nu, inte i morgon.

Kram!

Karolin sa...

Kramas och prata mycket med dina nära och kära! Jag har fått lära mig att man inte ska lämna frågetecken efter sig den dan det är dags att lämna jordelivet.

Du är fantastisk på att meddela oss bloggläsare om alla tuffa nyheter läkarna ger dig. Och som du ser är du låååångt ifrån ensam. Många med oss har sannolikt varit i den sits din familj är i.
Känner med er!

Värme och kärlek!

Anonym sa...

Tänker på dig och din familj.

Det är verkligen inte rättvist. Varför ska denna hemska
sjukdom finnas?

Många kramar från Maria

Anonym sa...

Trots att jag inte känner dig finns du ständigt i mina tankar <3 //Monica

Anonym sa...

Kära Elisabeth, vilket fruktansvärt slag som drabbet dig och din familj, att ni ska behöva slåss mot denna vånda och sorg,det är omänskligt. Önskar du får något positivt besked idag, att det kan finnas någon öppning någonstans. Tänker på er♥Kram/Lotta, Varberg

Anonym sa...

Är så ledsen för er skull!!
Kram på er hela familjen!
/Marie

Sofia sa...

Allt jag kan säga är KRAM till er alla.

Anonym sa...

Nej! Det här vill jag inte läsa :-(
Håller tummar och tår för att värdena ska bli bättre. Tänker på dig och din familj. Önskar så att ni slapp gå igenom den hör mardrömmen...
Kramar Angelica i Skåne

Ingrid H sa...

Mina tankar och mitt hjärta är med er. Så duktig du är i allt det fruktansvärda
Klem Ingrid

Cissi sa...

StyrkeKramar till dig och din familj!

Anonym sa...

Sänder dig en stor kram. du är i mina tankar elisabet. <3

Anonym sa...

Stor varm kram!

Ingrid P sa...

Men lilla hjärtat...
Om jag ändå kunde ta över din sjukdom om så bara för en dag så du fick fara omkring som den virvelvind du är.
Jag önskar att du nu får ha en lugn och skön helg utan för mycket biverkningar av än det ena och än det andra slaget :-(
Jag måste tacka dig för den styrka du ger till alla oss som läser, jag är en av många som har fajtats med cancer förra året och jag får sånt hopp av att läsa det du skriver...och jag suger i mig det du skriver som en svamp.
Ta nu hand om er i helgen och hoppas att ni får njuta av god mat och solsken.
Kram Ingrid P

Anonym sa...

åh vad jag hade hoppats få slippa läsa om försämrade värden - önskar att du får fortsätta vara det mirakel du är och trotsa all statistik och fakta! Du är så otroligt stark som kan förbereda dina barn på det man inte ens vill tänka på men en tröst i allt detta DE KOMMER ALDRIG BEHÖVA TVIVLA PÅ DIN KÄRLEK OCH ATT DU GÖR ALLT I DIN MAKT ATT STANNA SÅ LÄNGE DU BARA KAN RENT KROPPSLIGEN. DIN KÄRLEK OCH OMTANKE KOMMER DE ALLTID HA MED SIG
Alla tankar till ER idag KRAM

Jane L sa...

Kram <3

Anonym sa...

GE DIG INTE KÄMPA ❤❤❤

Anonym sa...

Fina, fina Elisabeth! Vi bloggläsare följer dig och vi känner så starkt med dig och för dig!
Hoppas nu att levervärdena kan ta och och hålla sig lite lugna så att ni får tid, tid att vara med varandra i familjen!
Kramar från Kristin

Anonym sa...

Kramar i massor till FINA DU.

Jag blir så ledsen när jag läser detta.
jag skulle vilja krama om dig och tala om för dig att du är så omtänksam och härlig person. Jag tänker på dig i massor, precis som alla fina människor som skriver här gör. Tack för att jag får följa med dig under dina dagar.
Jag finner egentligen inga ord för att uttrycka mina känslor, att hela familjen ska behöva gå igenom detta. Dina älskade ungar och din fina man Jörgen.

Fina Fina Elisabeth,
jag känner dig inte personligen men jag tänker på dig dagligen.

STYRKEKRAMAR i massor till DIG
/ också en mormor

Anonym sa...

Så tråkigt att läsa. Gör ont i hela mitt hjärta. Många varma kramar! Tänker på er.

Gabriella sa...

Kram! herregud vad jag känner med dig.

Anonym sa...

Tänker på dig Elisabeth och är ledsen för din skull denna djäv..... sjukdom,har själv en väninna som är svårt sjuk så fruktansvärt orättvist!!!
Skickar en styrkekram till dig lycka till imorgon kramenom Sophie

Anonym sa...

Älskade Elisabeth ! Jag finner inga ord till dej du underbara Hustru & Mamma. Livet är verkligen inte rättvist,hoppas du fått något idag som kan göra så att dina värden ökar. Kan det inte ske ett mirackel . Önskar dej en lugn o skön Midsommar med din älskade familj,tänker på dej hela tiden.
Kramiz från Gull i Skåne.

Anonym sa...

Är så ledsen för din och familjens skull önskar er en fin midsommar <3
Många familje styrkekramar till er - kram Ulle

Anonym sa...

Hej Elisabeth!

Jag har läst din blogg sedan Sofias änglar men aldrig skickat en kommentar. Det är så svårt för när du skriver om ditt liv så känns alla ord till tröst man vill ge alldeles för små. Jag tänker mycket på dig och din familj och jag önskar att mirakel kan ske. kramar till er!
Catarina

Carolina sa...

Massa värme och kärlek till dig och din familj! Önskar er en lugn och skön midsommarhelg med mycket kärlek och mys!
Carrokram

Anonym sa...

Åh Bettan! Blir så ledsen när jag läser. Orättvist!
Skickar massa styrkekramar genom cyber. Ta hand om varandra i midsommar.

/ Jessica ( E & J mamma )

Anonym sa...

fyy :(
känner för dina söner, framför allt din äldsta då han är bara något år yngre än mig och jag kan inte tänka tanken på en värld utan mamma :(

Anonym sa...

23tsentÖnskar att man kunde göra något.Vill önska dej och familjen en härlig midsommar.
Styrkekramar i massor till Er från Barbro

Anonym sa...

Fy såå orättvist livet är.
Fet knyter sig i min magen och vad skall det inte göra i din själ och hjärta. Jag önskar att jag kunde hjäpa dig på något sätt. oj oj vad stark du är...vet inte vad man själv skulle ha gjort.
Många kramar till er från Åsa.

Anonym sa...

Hej! JAG TÄNKER MYCKET PÅ DIG OCH DIN FINA FAMILJ. MÅNGA TANKAR OCH KRAMAR TILL DIG.

Anonym sa...

Hej! JAG TÄNKER MYCKET PÅ DIG OCH DIN FINA FAMILJ. MÅNGA TANKAR OCH KRAMAR TILL DIG.

Anonym sa...

Fy vad livet är orättvist :-(
Skickar 10 000 kramar till dig o din familj <3
Ha en trevlig midsommar!
Kram Marianne

Veronica sa...

Har följt din blogg sedan Sofias änglar... Som så många andra säger; man finner inga ord..! :-( skickar massor med styrkekramar till dig, och hoppas snart på ett lugnande inlägg till oss som följer dig! Kramar Veronica i Göteborg

Monika sa...

Hoppas det gick bra i dag? Följer dej och din familj.
Har själv en dotter som har en tumör
Sänder styrkekramar till dig/er

Anonym sa...

Fina Elisabeth! Du är fantastisk! Jag beundrar dig och din familj. Du har fått mig att tänka efter och verkligen i ännu större utsträckning värdesätta mitt liv! Jag tänker på dig och din familj och önskar verkligen att det fanns något jag kunde göra för er! Kram Ulrika

sandra sa...

Så himla tråkigt att läsa ditt inlägg idag! Går inte att hålla tårarna borta. Hoppas det gick okej på sjukhuset idag. Ni finns alla i mina tankar! Styrkekramar <3

Anonym sa...

Ge inte upp, ska Du leva vidare så gör Du det.
Har sett detta på nära håll:(
Fanns absolut inget hopp, som ett under stoppade sjukdomen upp! Trots att den fanns i många organ.
Önskar att det går lika bra för Dig<3

Anonym sa...

Hej!
Åh vad ledsen jag blir när jag läser detta.Nej inte nu och inte du.Hoppas Hoppas att du många dagar får kvar med din familj.♥
Många kramar veronica i västerås

DYKARMAMMA sa...

Elisabeth! Du har gjort allt du kan, du har gjort allt rätt. Du är den mest underbara mamma dina pojkar kan ha. Massor av värme till dig och din familj kommer här. Ingen kan sätta sig in i det ni går igenom.
All kärlek!
Mia

Anonym sa...

Kram!!!!!! Tårarna rinner.

Anonym sa...

Nej vilka jobbiga besked :(
En dum fråga kanske men går det inte att operera levern? Eller har du metastaser över hela levern?

Hoppas du trots allt kan njuta av sommaren.

Kram

Anonym sa...

Åå Bettan och Jörgen detta är inte rättvist. Massa kramar till er båda/ Mathilda

Anonym sa...

Jag önskar att jag kunde kicka din skitcancer i röven så dina barn alltid, alltid fick ha dig hos sig (rent fysiskt). Du berör så många och vi tänker på dig, känner med dig och ber för att du ska hålla ut länge, länge, länge! Kram från oss på glumslövsvägen

LixLie sa...

<3 kram till dig från hela fam. Lindberg

Anonym sa...

Styrkekramar till dig och din familj!!! Fortsätt kämpa Elisabeth!

Anonym sa...

Kämpa på fina Elisabeth. Mina tankar är hos Er varje dag och jag känner med er. Tack för att du delar med dig av dig o din familjs liv. Massa bamse kramar Camilla

Anonym sa...

Älskade Elisabeth. Mina tankar är ständigt hos dig. Kram din syssling Eva

Anonym sa...

kämpa min okända vän. Livet är inte rättvist...Du är en riktig kämpe och en underbar människa. Tack snälla för att du delar med dig av det du går igenom. Många kramar Babsan

Anonym sa...

kämpa min okända vän.Har foljt din logg sedan sofias änglar... Livet är inte rättvist...Du är en riktig kämpe och en underbar människa. Tack snälla för att du delar med dig av det du går igenom, både glädje och sorg. Du har fått mig att se annorlunda på livet, att man skall ta tillvara på den tiden man har och vara rädda om varandra... Många kramar Babsan

Anonym sa...

Det är med vemod och beundran jag följer din stig som bara tycks bli smalare, märker hur du avslutar det ena efter det andra...allt för att dina närmaste ska ha det så bra som möjligt den dagen du är borta. Du skrev något en dag, om att man inte skulle missa livet för man satt inne på nätet, och t ex bloggade...skulle jag missa livet medans jag läser din blogg?? Inte en chans! Den ger mig så mycket livskraft att den inte går att låta bli att följa! Den är ett måste varje dag, även om du inte orkar skriva varje dag så måste jag in för att se hur denna fantastiska människa tar sig fram genom livet. Som så många andra så hittade jag din blogg efter Sofias änglar (jag varken bloggar själv eller har följt bloggar förut), det var något särskilt som fick mig att söka upp den – du berörde du mig så otroligt mycket med din livssituation och din familj. Du får mig att tänka till varje dag, och vara glad för det jag har, glädjas över att få vara frisk, att jag fick vara med hela vägen när mina barn växte upp...och jag förundras över denna underbara kvinna, mor, hustru, dotter och väninna...så stark och kärleksfull, som trots alla utmaningar och smällar, kämpar på och lever fullt ut – varje dag, så mycket hon orkar!? Man får sig en tankeställare...om och om igen!

Du skriver din blogg till bl a dina barn, och naturligtvis för att få ventilera alla tankar och känslor. När mina barn var mindre var en av mina största rädslor att jag skulle bli sjuk och inte få se mina barn växa upp, och att de skulle få vara utan sin mamma - vi har nämligen alla sorters cancer i släkten så jag är inte helt främmande för att det en dag blir så, men det blev min mamma som drabbades i stället – och det gick på mindre än 6 mån sedan hon fick diagnosen. Nåja det var inte det jag skulle skriva, jag satt bara och tänkte på hur det blir för dina barn när du är borta, precis som du själv säkert tänker varje dag och som du även berört i din blogg. Alla tillfällen när du inte kommer vara där, men något du inte får glömma är att skriva ner vem DU är/var. När man är mitt uppe i familjelivet så känns allt annat så långt borta, då är man först och främst "mamma" men man är ju egentligen så mycket mer än mamma, hustru och dotter, och det är också något att dela med sig av. En del har du nämnt i din blogg, hur du var innan du blev sjuk...men vem var deras mamma egentligen, som person? Vilka drömmar hade hon när hon var liten flicka, trotsig tonårstjej osv? Vilka bus och hyss hittade hon på under uppväxten? Vad var jobbigt och tufft? Vilka äventyr har du varit med om? Vem fick din första kyss? Vad gjorde du när dina föräldrar inte såg, eller som du inte trodde de såg? Hur var du som bebis, hade du kolik, när gick du? Vilken mat, glass, godis var dina favoriter, vad var "äckligt"? Vad gjorde dig riktigt arg? Vilken musik gillade du och vilka konserter gick du på i tonåren? Om du orkar, skriv dina "memoarer" så långt du hinner och orkar, och be din mamma om hjälp med hur du var som liten. Naturligtvis kommer deras pappa ställa upp för dem i alla lägen, och de kommer vara SÅ tacksamma för dina blogg-böcker, men ju äldre de blir så kommer de att vilja veta mer om vem deras mamma var. Och du får en möjlighet att gå igenom ditt liv och kanske känna att du hunnit med en hel del ändå...

Jag och många andra kommer att minnas dig med värme, du har berört så många människor med din kamp. Och även om din tid i det här livet inte blir så lång som du tänkt dig, så har du ändå lämnat spår efter din tid här på jorden – du har tre underbart fina söner som bär med sig sin del av dig genom sin resa genom livet.

Jag känner inte dig och du känner inte mig, kanske vi träffas i ett annat liv – vem vet, men du har gett mig så mycket att det enda jag kan säga för att du velat dela med dig av din historia och ditt liv och få oss andra att uppskatta det vi har och leva i nuet, är.....TACK!!!!

Ha en riktigt skön midsommar med många goa "gubbar", både de som är röda och söta och de som är kramgoa.

Många varma kramar från Ellinor

Anonym sa...

Elisabeth, jag tänker på dig och din familj. Kämpa på.... lite till...

Anonym sa...

Fantastiska Elisabeth jag beundrar ditt mod och din styrka. Det värker i mitt hjärta, när jag tänker på vad du och din familj går igenom. Du kommer att leva vidare i dina barns kärlek till dig.
Håller tummarna för ett positivt besked på sjukhuset imorgon.
Många kramar

Anonym sa...

Jag önskar Dig och Din familj en lugn och fin midsommar!
Har tänkt på dig hela dagen!!!

Kramar

Anonym sa...

Styrkekramar till dig och din familj. Du är en riktig kämpe!!

Anonym sa...

ja vad ska man säga....
Fruktansvärda sjukdom!
Har stalkat dig sedan Sofias änglar, läst din blogg från börja till slut.
Du är stark och modig!
Du har levt! Som jag uppfattar dig har du alltid varit en pigg och framåt, nyfiken på livet människa.
har hunnit med mer än de flesta av oss. Bott i Usa, varit träningsfreak o inspirerat massor av människor. En person som vågat vara levnadsglad och fått uppleva massor pga av det!
Du fascinerar mig!!!!
snygg är du också himla gulligt leedne du verkar så snäll.....
Hoppas det vänder och du får vara med dina nära i sommar!
Kram Helena

Anonym sa...

Stor styrkekram! Du är fantastiskt!

Anonym sa...

Modsommar kramar från Ylwa!

Anonym sa...

...midsommar kramar så klart... Y

Anonym sa...

Finns inga ord att säga! Hoppas du känner att jag kramar om dig! Har nog aldrig kommenterat, men läser din blogg varje dag!!!!
Största styrkekramar till dig!

Anonym sa...

Elisabeth, jag kommer att döpa en stjärna på himlen till Elisabeth så att jag varje gång när jag tittar på stjärnhimlen tänker på dig och vet att du är med mig, du är stjärnan i mitt liv!!!!

Anonym sa...

Så himla himla himla orättvist. Jag sänder här en stor kram till dig och din familj. Fina ni, ta hand om varandra. KRAM, Anna.

Anonym sa...

Elisabeth, jag vet vad dina barn går igenom just nu och vet också hur fruktansvärt det är för dem. Jag har själv varit med om det med både min mamma och min pappa.
Men den kärlek och den styrka du har givit dem kommer att bära dem framåt i deras liv.
När den värsta sorgen har klingat av kommer saknaden som är sju resor värre än sorgen, men mina föräldrar var som du, och jag bär deras livsglädje, deras omtänksamhet och vetskapen om att de älskade mig över allt annat i mitt hjärta.
Detta är jag övertygad om att dina pojkar också kommer att känna.
Jag vet att du inte kan göra mer än du gör, men fortsätt ändå kämpa, för du är fantastisk!
Många kramar

Anonym sa...

Varma Kramar från Ulla (U:s mamma)

Anonym sa...

Varför försvinner de bästa? Min morbror gick bort i denna hemska sjukdom endast 48 år gammal. Det är länge sedan nu... Då var det smärta och gråt men nu minns jag honom med glädje! Det kommer att bli så för dina barn - men vad hjälper det dig? Jag hoppas fortfarande på mirakel - det kan inte vara sant att du ska försvinna! Inte för att jag känner dig - men hela du påverkar mig... Det är omöjligt att ta något för givet efter att ha läst din blogg! Hoppas att du får en fin sista tid med din familj - och att avskedet dröjer längre än väntat... KRAM från anonym

Anonym sa...

Å vad du får kämpa i "motvind" ! Önskar det fanns nåt jag kunde göra......du är så värd att få må bra och slippa alla tråkigheter. Styrkekramar till dej å hela familjen <3 ta väl hand om dej :) / ulrika på "mases"

Anonym sa...

Hoppet är det sista som överger en men jag förstår vilken otrolig energi det går åt till att ladda om varje dag men med din livsglädje hoppas jag fortfarande på underverk.
Massor med kramar från Siw Lenne

Anonym sa...

Ont ont, ja det gör verkligen ont. Jag bet för dig och din familj. Kram/Marie.E

Anonym sa...

Kära Elisabeth, jag önskar så att det skulle komma en mirakelkur för dig, finner inte ord i min ledsenhet för dig och din familj.
Önskar dig massa energi och styrka, jag tänker på dig flera gånger om dagen.
Kram/ Jeanette

Anonym sa...

Världen är bra jäkla orättvis!!
Skänker massor av styrkekramar till dig nu!!!!!!!!!!!
<3

Anonym sa...

En natt hade en man en dröm. Han drömde att

han gick längs en strand tillsammans med Gud.

På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram.

Han märkte att vid varje period i livet fanns

spår i sanden av två par fötter:

Det ena spåret var hans, det andra var Guds.

När den sista delen av hans liv framträdde,

såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han

att många gånger under sin levnads vandring fanns

det bara ett par fotspår. Han märkte också att

detta inträffade under hans mest ensamma

och svåra perioder av sitt liv.

Han frågade Gud om detta, "Herre, du sa att du

aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen.

Men under de allra svåraste tiderna i mitt liv

har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå,

att du lämnade mig när jag behövde dig mest."

Herren svarade: Jag skulle aldrig lämna dig under

tider av prövningar och lidande.

När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig.

Många KRAMAR
Du vet väl om att du är värdefull.

Susanne sa...

Kramar om hela familjen och hoppas på mirkael!

Mari sa...

Jag finner inga ord.
Du är en otrorligt fin människa och vad ska man skriva. Inga ord är bra nog...

What cam I say when words are not enough.
Livet är för en del så otroligt orättvist.
Lider med dig och hoppas på ett under och ett stort mirakel!!! <3

Kram
Maria

Anonym sa...

Tänker på dig i denna stund och skickar värme och kraft i tanken. Massa styrke kramar

Anna sa...

Men va FAAAAAAAAAAAAAAAAN! (ursäkta språket...!)
NEJ!! INTE NU, INTE ÄN! Så känner jag!! Jag hoppas trots allt att du får en fin midsommarhelg och kan mysa tillsammans med familjen!

Anna

Anonym sa...

Inget är förgäves men ibland alldeles för kort. Du kommer alltid att finnas kvar. /Anna

Anonym sa...

Jag tänker på dig och din fina familj! /Sara

Anonym sa...

Kramar i massor!
Tänker på dig och hela din fina familj.
Annika (grannen)

Anonym sa...

❤❤❤

Lilla Syster sa...

Idag är det midsommarafton. Jag hoppas du ser att solen skiner för dig och att alla blommor blommar just för dig. Du har förändrat mångas hjärtan!

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Jag hoppas mycket att du fick din behandling igår,tänker på dig,däför jag skriver till DIG.
Hoppas du får en lugn och fin midsommar.Känns så lite jag kan skriva-göra,det går inte att ta
in så svårt du/ni har det.Men ger
DIG TRÖST!
mångatröstekramar,
kicki i Vö m make

Anonym sa...

Jag har följt din blogg men aldrig skrivit nåt, för det finns inget att skriva! Livet är så orättvist och det spelar ingen roll vad jag säger för det som inte kan bota spelar ingen roll!!
Men du är som en idol för mig,du inspirerar coh lär oss andra att leva och njuta fullt ut.. Men gör vi det ändå?? Förstår vi hur du känner innerst inne? Absolut inte men vi kan bara gissa.. Ens värsta mardröm. Men ändå så sitter du dag ut och dag in och berättar för oss om ditt liv och allt som händer och jag är så grymt imponerad att du orkar.. Orkar ha allt i rullning trots allt det som hänt/händer dig! Du måste ha världens stoltaste nära och kära för jag är otroligt stolt över dig! (utan att ens känna dig) Följer dig hela vägen!
Massa styrkekramar och kärlek tillbaka från Emma

Anonym sa...

Elisabeth, finner inga ord för hur orättvist livet kan vara.
Kram <3

Amanda sa...

<3 <3 <3

Anonym sa...

Fina Elisabet. Önskar dej o din familj en fin midsommar. Tack för att du delar med dej och sprider kraft!! Många stora kramar . Jenny

Anonym sa...

Kramar i massor! Livet känns orättvist / Madde

Anonym sa...

stönskar dej och familjen en fin midsommar!!! önskar att man kunde göra något.
bamsekram till Er alla från Barbro

Anonym sa...

Önskar dej och familjen fin midsommar.önskar bara att man kunde göra något.massa kramar till ER alla från Barbro

Anonym sa...

Skickar här en midsommarhälsning till hela er familj.
Tänker ofta på er. >3<3<3/ Connie

Anonym sa...

Bettan, tänker jättemycket på dig och familjen! Saknar ord, men det känns så tungt och ledsamt och helt ofattbart! Du är verkligen en speciell person, fantastisk! Det har jag tyckt sedan jag träffade dig för första gången när du var aerobicinstruktör på Saga motion. Jag ville inte missa ett enda pass, du var en enorm glädjespridare och superbra instruktör! Bäst!! Därefter har jag ju haft äran att få träffa dig då och då genom familjen. Man blir alltid så glad efter att ha träffat dig! Du är unik! Känner ingen som du. Du lever ditt liv fullt ut och du hjälper oss andra medmänniskor att försöka göra detsamma! Vilken gåva! Hoppas att du får en fin midsommar tillsammans med din fina familj!! Kramar från Susanne (Annikas syrra)

Monica I skellefteå sa...

Jag vill omsluta er alla i mina tankar och böner.

Anonym sa...

http://www.youtube.com/watch?v=tfbxxd01mzk

En låt till alla som kämper mot cancer! Tycker den är härlig, tänkte på dig när jag hörde den, Strykekramar! /anna

«Äldst ‹Äldre   1 – 200 av 219   Nyare› Senaste»