tisdag 8 februari 2011

Läkarbesöket idag.

Var och klippte mig i morse. Sedan åkte jag raka vägen till SÖS. Läkartid klockan 11.
Jag hade några punkter att ta upp;

-Varför jag tar både Xeloda samt får hormonsprutan Zoladex?
Tydligen kan man fortsätta med hormonsprutan för att stänga av äggstockarna men Tamoxifentabletterna var jag tvungen att sluta med.

-Uppföljning av strålningen. Vilket jag tycker har givit mig en positiv skillnad. Känns bättre i nacken men knastrar alltid till när jag vänder mig på nätterna och vaknar på mornarna. Huvudvärken är också bättre men när jag vaknar på mornarna så känns det ungefär som huvudvärk som man har när man har influensa och det är tungt att gå upp. Väl uppe och man är igång så är det ganska ok.
Ibland känner jag ett tryck på vänster sida och min läkare tycker att det är dags för en ny skelettskint samt att hon beställer en MR (Magnetröntgen) av huvudet. En MR tar oftast lång tid att få så vi får se vilka vändningar det tar under tiden.
Det framkom också av läkarbesöket att mina nackkotor inte ser 100% ok ut, något som inte framkommit tidigare.

-Min mage putar ut mer än vanligt på höger sida. Hon tycker att man känner att den är förstorad men vill inte dra några slutsatser förrens man har gjort en CT på Buk och Bröst. (CT är när man måste dricka en liter kontrast innan SAMT att få en kanyl med kontrast i armen också vilket inte är någon favorit precis.)
För hoppningsvis får jag göra en CT ganska omgående så att jag kan få svar när jag ska till läkaren igen den 7 mars.

-Känner en knöl i strax under ärret från Cart a porten. Är det bråsk? Ärrvävnad? Förstorad lymfkörtel? Ny tumör?
Läkaren funderar på punktion men avvaktar det tills man har sett på CT röntgen. (Punktion är riktigt obehagligt när de sticker in en lång nål för att ta ut ett litet prov)

-Jag har beviljats 12 dagar rehab under våren. Men som ni förstår ar det svårt att veta när jag ska lägga in det i kalendern. Inte bara beroende på vårat hektiska schema (med snickare som snart drar igång med bostadsanpassningen) hemma utan också beroende på hur min närmsta framtid ser ut med behandlingar etc. Jag har kollat med Rehabenheten Mösseberg och de två datum som skulle fungera för mig att starta är 27 mars eller 8 maj. Efter att ha samtalat med min kontaktsjuksköterska och läkare så anser de att jag bör lämna mitt kaos här hemma så snart som möjligt så det får bli 27 mars till den 8 april.

-Under samtalet med läkaren fick jag två blodtrycksfall, det var ju tur att jag var där. Först direkt när jag satt mig på stolen och sedan när jag reste mig från britsen när jag legat ner. Läkaren tog då trycket på mig direkt och det var något lågt men inte alarmerande, tror hon sa något strax över 100.
De tyckte att jag kunde få färdtjänst de gånger som jag ska till sjukhuset vilket jag tyckte lät löjligt först men vid närmare eftertanke så kan det vara skönt de gånger jag åker till sjukhuset själv att inte behöva köra. Min sköterska la in 4 sjukresor så får vi se om jag kommer använda dem.

Nu över till Joel som är dundersnorig och har även feber till och från, men inget halsont. Det känns som man inte vet alls hur han kommer må de närmsta dagarna. Vanligast är att ungdomar får KÖRTELFEBER så hela situationen är ju lite ovanlig. Förhoppningsvis blir det lindrigt, precis som när han hade Vattkoppor innan jul (typ 20 stycken bara).
Läkaren på vårdcentralen sa bara att gå på allmäntillståndet och att det var bra om han var hemma veckan ut. Vi får väl se hur han mår till helgen och åt vilket håll det går. KÖRTELFEBER kan ju vara väldigt allvarligt också så nu håller vi tummarna.

Joel blev i alla fall jätteglad när han kom hem idag. Här i sitt ståskal;


Förresten så har jag och Jören nu varit förlovade i 16 år... kanske något vi borde fira? Hmm... när ska vi få till det?
Han har i alla fall fått en ask hjärtan av mig idag. PUSS MANNEN! (som för övrigt är på hockey med Adam i kväll och väntas komma hem efter 23 någon gång.. ingen tid för samliv)

11 kommentarer:

Stevens mamma sa...

Hej vännen. Som vanligt känner jag att jag behöver stanna upp och hämta andan när jag läser om ditt hektiska schema som aldrig tycks ta slut.. (känns som att mina måsten e en droppe i havet)! Stort GRATTIS på er dag, hoppas ni hinner fira snart!
By the way, kom ihåg att du är vår superhjälte, kramkram

Anonym sa...

Hej vännen,

Jag måste börja med att berömma dig för det superfina skrivbord/hylla som du snickrat ihop till Joel. Så praktiskt och man kan verkligen se hur nöjd han är. Hoppas att han piggar på sig nu, och att ingen av er andra blir smittade i familjen !
Det känns verkligen jättekonstigt att läsa om alla dina frågor/symptom till din läkare, vilket måste ha skapat massor av funderingar i ditt huvud. Det var absolut ingenting jag märkte av alls, när vi träffades i lördags med våra familjer. Du tar verkligen vara på varje dag/varje minut och lever i nuet, jag blir enormt imponerad av dig ! Kram din vän Jenny

Berit sa...

Håller med läkaren och kontrastsjuksköterskan. Du behöver lugnet så snart som möjligt. Dina behov måste ju vara prio ett nu.
Saker brukar reda sig trots att man är borta från familjen ett tag. Det minns jag att jag tyckte var förvånande och skönt att se när barnen var små och jag var bortrest. Jag kom hem och maken hade lyckats fixa både det ena och det andra som jag annars skötte. Lika bra faktiskt. :)
Grattis till er!
Du har all min respekt och beundran!

Lisbeth sa...

Vad bra det blev med hyllorna! Vilken fixare du är! Jag är så imponerad av dig och det var så kul att ses i fredags! Jag måste säga att det är så overkligt att läsa här på bloggen om allt du går igenom – du är en fantastisk person och en inspiration för oss alla, men du måste vara lite snäll mot dig själv också ibland! Hoppas Joel kryar på sig och att du och resten av familjen får en bra vecka! Kram från Lisbeth

PS. Hästarna är mycket uppskattade av tjejerna, fast den som gnäggar låter väldigt konstigt...

Anonym sa...

Hej Vännen, ditt dygn skulle behöva var några timmar längre än 24, fattar inte allt du hinner klämman in. Håller tummarna för att Joel tillfrisknar snabbt, ingen blir smittad och att dina undersökningar slutar med bra besked. Kramen från Tina L

Anonym sa...

Hej Elisabeth,
Först och främst tycker jag så mycket om din välskrivna blogg.

Stackars Joel men skönt att han inte har jätte-ont i halsen.Min son som idag är 22år hade körtelfeber i Joels ålder och kunde med nöd och näppe få ner isglass. Var han hade fått det förblev en gåta men det väckte stor munterhet hos äldre syskon för det kallas ju "kissing desease". Jag har något minne av att man måste ta det ganska lungt och gå på kontroller under en tid efteråt.

Önskar dig allt gott och att du får må bra!

Marie

Annika sa...

Finaste du, DU måste bromsa. Vila dig, det blir skönt med avkoppling. Tänk att man måste hemifrån för att ta det lilla lugna;-( knöl intill cvk:n, kan vara en ärrbildn, som inte alls är så ovanlig. Vi hoppas på det. Fint det blev med hyllorna! Jag beundrar dig, ska du veta, så här på avstånd.
Kram Ika

Anonym sa...

All världens styrkekramar till dig.
Läser lite och försöker få in i min hjärna att min cancer är borta...att jag inte ska vara så jävla rädd för återfall...att jag ska försöka leva här och nu... att jag ska tänka positivt...


Tror jag kanske ska göra ett försök att ändra mina tankar efter att ha läst vilket helvete du går igenom

Varmt grattis på er dag i alla fall.

Anonym sa...

hej
jag har följt dig länge men aldrig skrivit tidigare,du jobbar för hårt allt flimmrar förbi,du behöver stanna upp oc ta hand om dig själv, du är en otroligt duktig kvinna som vill klämma in allt på några år, jag har också cancer och förstår paniken, ta det lugn och akllt behöver inte bli perfekt. alla de dina älskar dg även om du visa dig svag.jag beundrar dig,själv så ligger jag mest i soffan,du är fantastisk och låt de andra få hinna känna dig
kram petra

Anonym sa...

Tänker på en stund i en solig baklucka, den ger mig kraft till veckan.

Varm Kram,
Maria

Kristina sa...

Hej okända vän . jag blir alldeles andfådd när jag ser vad du gör och förstår hur det är. Det känns som du måste hinna hitta vilan åt dig själv oxå så du inte bara faller isär som du skriver. Skönt läsa att du ska på rehab. Du är enormt duktig o stark.Så fint du gjort till Joel. Själv har jag fått göra avbrott i min ca behandling för hjärtat har skadats. Så få se hur det blir.Kram o omsorgstankar Kristina I Umeå