fredag 18 november 2011

Rehabveckan på Masesgården

Veckan som varit har sett ut enligt följande;
7.15 dags att vakna och dricka LJUMMET POTATISVATTEN
7.30 aktivitet så som vattengympa, sköna morgonövningar och meditativ yoga
8.30 frukost
9.30-11.30 gruppsamtal med LEVA gruppen
Promenad
12.30 lunch
På eftermiddagarna har vi oftast haft ledigt och kunnat välja på om vi velat va med på aktivitet, tagit promenad eller bara vilat på rummet.
17.30 middag
19 olika kvällsaktiviteter eller föredrag

Jag har promenerat den mesta tiden som varit "fria aktiviteter". Naturen här vid Siljan är helt underbar och jag känner verkligen att jag blir ett med den. En dag satt jag nere vid vattnet mot en tall och bara njöt av solen som värmde mig med sina strålar. Det är så sällan man hemma bara slår sig ner och njuter i naturen.

Bilder från lunchpromenaden igår. Det började bli is på vattnet men ändå värmde solen där jag satt mot trädet en stund och fyllde i utvärderingen av veckan.

På eftermiddagspromenaden hade det frusit på ordentligt;


Här är bilder från frukostbuffen samt soluppgången vid 8.30;




Tre saker som jag tar med mig hem;

  • HOPPET är vår största vän och viktigaste rådgivare. Låt det guida dig när du går vilse.
  • LÄK DIN LIVSSTIL - Ta en funderare på det som du inte mår bra av och välj bort.
  • Skaffa dig en LIVSBEJAKANDE SUPPORTGRUPP och väl ett STÖDTEAM i din vardag.
Punkt 1 ska jag lyssna mer på. Punkt 2 anser jag att jag börjar bli riktigt bra på. Punkt 3 tycker jag att jag har några få som verkligen finns där precis hela tiden och även ganska många som finns för mig om jag behöver dem.
En punkt som inte står med ovan är VILA och jag har verkligen lovat kursledaren och mig själv att försöka vila mer. Jag tycker dock att det är svårt att vila då det alltid är fullt ös i vårat hem och man vill ju helst vila hemma.
Om bara snickarna kan bli klara med fuktskadan i badrum och toalett så kanske...


Jag känner att jag MÅSTE få en egen vecka för VILA och LÄKNING varje halvår. En vecka på våren och en vecka på hösten. Att leva med spridd cancer är att leva i OVISSHET, vilket leder till en fruktansvärd STRESS och ofta DEPRESSION. (Jag tycker att jag klarat mig bra från det sistnämda och det är nog mina barn som håller mig på banan och alla fina vänner jag har.)
Det är inte som när man åker på rehab för att stärka sig och ladda för att komma tillbaka till livet/jobbet efter.
För oss med cancer som inte går att bota handlar det om att försöka ORKA ÖVERLEVA.

Under hösten har jag känt att levern känns större och magen putar ut på sidan. Jag känner även ett sorl som forsar ibland på höger sida i magen och det är INTE tarmarna. Under denna vecka börjar det även göra ont mitt under revbenen. Vet inte om det är magmunnen, galla eller bukspottkörtel som sitter där?
Är rädd men orkar inte tänka på det. På tisdag ska jag träffa läkaren samtidigt som jag ska få dos 8 i behandlingen och även dags för Pamidronatet. (Skelettmedicinen som jag får var 3-4 vecka)
Tänk om inte cellgifterna tar? För varje gång jag får byta cellgift så minskar min chans för överlevnad.

I morgon fyller jag 38 vilket känns bra. Jörgens moster dog i bröstcancer när hon var 37 år och sedan jag fick återfallet när jag var 35 år så har jag känt att jag måste i alla fall ta mig till det 38e året. Och om några timmar är jag där. Puh!

Nu säger jag hej då till Masesgården för denna gång och hoppas få uppleva det igen.
TACK CTRF (Cancer- och trafikskadades Riksförbund) för att ni gjorde denna vecka möjlig.
Och till alla läsare, om ni har en arbetsgivare som inte vet vad de ska hitta på i julklapp så kan ni rekommendera dem att skänka pengar till CTRF som står för denna rehab.

Hej då mitt träd. (Det ser väldigt ensamt ut...)

20 kommentarer:

Stina sa...

Kämpa! Du är fantastisk!

Eva sa...

Såg underbart ut. Hoppas du har fått vila och njuta av den fina naturen. Borde alla ta sig tid att göra, bara stanna upp och njuta. Hoppas allt går bra hos läkaren, håller alla tummar jag har. Vi syns!

Jane L sa...

Ett jättegrattis på födelsedagen!! Kramar

Anonym sa...

Grattis på födelsedagen! Så du fyller också år i dag, jag med :-) 43 år. Ska tänka på dig när jag skålar för mig i kväll, du är en enorm kämpe och stark på ett sätt som får Bamse att framstå som rena "sillamjölken".

Kramar från födelsedags-Anna i Helsingborg. Hurra, hurra, hurra, huuuurraaaaaaaaaaaa!!!!

Anonym sa...

Grattis grattis... vilken kämpe du är. Take care

Chefen Anders sa...

Varma gratulationer på födelsedagen! Jag hoppas du får en fin dag, och att du får effektiva behandlingar under året som kommer så du kan hänga med många år till.

Kram från Anders

Anonym sa...

Grattis på den viktiga 38-årsdagen! Insåg plötsligt att vi är lika gamla och efter att ha läst din blogg ett tag med all visdom och kloka ord så kände jag mig plötsligt som en okunnig fjortis ;o) hahahaha. Jag får nog fortsätta att läsa din blogg och lära mig mer om livet så jag blir lite "livs-kunnigare". Tack för allt du lär mig och för att du är en sån underbar människa. // Tvåbarnsmamman med bananskalet. ;o)

Anonym sa...

Grattis Elisabeth. Liksom många gånger förut slås jag av hur ofattbar din situation är. Det är jättesvårt att riktigt förstå hur det är att leva i den ovisshet som du ständigt befinner dig i. Kan bara säga att jag tycker du gör det så bra. Du lever ju verkligen till skillnad mot många andra som bara väntar på att livet ska erbjuda något bättre.
Jättemånga kramar från Maria E
PS: Det verkar helt underbart där du var förra veckan.

Helen sa...

Stort grattis på födelsedagen, Elisabeth!! Som så många gånger förr så påverkas jag enormt mycket av din blogg...får mej att tänka lite annorlunda och samtidigt inser jag vilka kämpar det finns i vårt land...bamsekram till dej och din fina familj från Malmö....så vackra bilder förresten

Anonym sa...

Ett STORT GRATTIS på födelsedagen Elisabeth! Kram Gina

Anonym sa...

Stort grattis på födelsedagen!
Vi får gratta dig lite extra på onsdag jag och Anette! Välkommen!
Vilka fina bilder från Dalarna.
Kramar från Malin!

Anonym sa...

Vilka vackra bilder du tagit! Det ser helt fantastikst ut. Grattis på födelsedagen! Håller tummarna inför läkarbesöket. Kram Tina L

Anonym sa...

STORT GRATTIS Elisabeth...hoppas att Du fått mycket kraft under Din vistelse i Dalarna...Du är verkligen en duktig fotograf :) Allt gott till Dig..Ulla (U:s mamma)

Anna sa...

Grattis till Dina 38 år och grattis på Elisabeth-dagen, nu kan jag ana hur du fick ditt namn! Jag funderar också på att söka bidrag för just den här veckan, tycker du att jag ska göra det? Var det värt att vara borta från familjen en vecka? Det är väl det enda jag funderar över. Men det ser ju väldigt vackert och rogivande ut, men potatisvattnet kanske man kan hoppa över?
Kram och styrka från en medsyster, Anna.

Anonym sa...

Grattis på din dag Elisabeth! Hurrá hurrá hurrá hurrá:)

Vilka vackra bilder och vilka kloka ord (som vanligt från dig).

Kan tänka mig att du sitter och myser med dina killar nu. Eller förresten, kl. är halvtolv på kvällen, du har kanske har lagt kinden mot kudden. Det skall jag göra nu;)

Största Kramen
/Hanna

ime sa...

Jag beundrar dej så himla mycket. Du är fantastisk som orkar.
Kram

Anonym sa...

G r a t t i s bästa Elisabeth!

Jag önskar dig en dag av HOPP, ENERGI, VÄNNER och GLÄDJE! Allt det där vi alla behöver ta vara på men som du är enastående på att verkligen göra! Må så gott en dag som denna!

Kramar//Vera

Anonym sa...

Grattis fina du! En underbar födelsedag önskar jag dig! Kram från en annan 38-åring som berörs så av din blogg

Anonym sa...

Stooooor grattiskram till dig!!!! Fantastiska bilder från Dalarna. Värsta fotografen! Hoppas du känner dig lite utvilad o tar nya tag. Du är i mina tankar! Helene Värmland

Lena C sa...

Känns som du har haft en skön vecka.
Stort Grattis på födelsedagen!
Kram Lena