Tuff vecka med strålning

Först lite uppdatering om dagsläget.
Veckan som varit har varit skitjobbig rent ut sagt och jag har farit runt bland alla instanser och in och ut på sjukhuset var eviga dag. Skönt att strålningen är över för denna gång.
I fredags tänkte jag att nu är det här sista dagen och det skulle bli en bra dag. Planen var att åka in och ståla sig direkt klockan 7.30 när de öppnar, gå på apoteket och hämta ut alla nya cellgifter iför nästa vecka och även Zoladex sprutan som de kom fram till att jag ska fortsätta ta. (Skulle ha tagit sprutan den 10 januari om det skulle stämma med 12 veckors intervallet men eftersom jag skulle sluta med den i höstas och nu säger de att jag ska fortsätta så har det blivit ett glapp. De ringde från onkologen på torsdagen och sa att jag skulle hämta ut spruta och åka bums till vårdcentralen och ta den på fredagen då det var planeringsdag på fredagen på onkologen och ingen där som kunde ge mig sprutan.)
Efter apoteket var planen den at åka till vårdcentralen i gustavsberg och klockan 10 äntligen få gå på Kundaliniyogasn som jag missat i 3 månader nu. Och efter den lunch med en kompis.

Verkligheten skilde sig från planen;
Vid 7 åker jag hemifrån men får vända efter några kilometer då Jörgen ringer och säger att jag har Joels rullstol i bilen.... F-N! Och Joel måste ju ha den då färdtjänsten kommer och hämtar han 7.30. Nåja, på väg igen.
Kommer in till Radioterapin och behöver bara vänta en kvart innan det blir min tur. Klockan 8 är jag på apoteket på SÖS och hämtar ut allt... UTOM sprutan, då det receptet var makulerat i höstas då det sas att jag skulle sluta med den... suck. Onkologen stängd. F-N nummer två! Jag irrade runt på sös och fick till slut hjälp av personalen på 22an där man får sina cellgiftsbehandlingar dagtid. De fick tag på jourläkare och 1,5 timme senare var recept utskrivet och jag kunde hämta sprutan. Att det ska ta sådan tid...
F-N nummer tre! Nu missade jag ju den efterlängtade Kundaliniyogan igen. (Nästa fredag kanske!?)

MEN, något som vägde upp det hela var att jag träffade min kollega Helene från ett tidigare jobb och lunchade klockan 11. (efter att jag tagit sprutan på vårdcentralen)
Vi lunchade i nästan 3 timmar!!!!!!!! Jättetrevlig och mysigt. Det blev både lunch och fika med lyxchoklad och grädde på Delselius i Gustavsbergs Hamn. Mums!

På kvällen träffade jag sedan mina goa tjejer från aerobictiden på Grisslinge och åt middag. Trevligt när vi gör det med jämna mellanrum, ganska enkelt och oplanerat. Vi skickar ut ett mail någon vecka innan och de som kan kommer. Det blev en helkväll. Trodde jag skulle vara hemma absolut senast 22, men klockan hann bli 24... SÅ viktigt med mina vänner. De är en av medicinerna som håller mig vid liv! Jag skrattade så mycket så jag fick träningsvärk i magen tror jag, ha ha. Maria, Hillevi, Monica, Milene och Therese. Tack för en underbar kväll!

Lördag och Söndag har det varit hockey och bandy för hela slanten.
Här två fina bilder på Isac nummer 22:


Jag har haft en liten klump i halsen efter strålningen men det känns som att det blivit mycket bättre nu när jag har ätit kortisontabletter och hoppas att det vänder och inte blir värre igen. Nacken känns redan bättre.
I morgon är det måndag och jag ska köra Adam till hockeyn klockan 8 och då passar jag på att simma igen. (Går fortfarande i Jörgens skor så barfotaträning är att föredra.)