Många möten

I måndags var jag till min sjukgymnast och vi beslöt att vi kommer att träffas varje måndag fram till semestern. Allt för att förhindra ryggont och nackspärr inför sommaren.
Var sedan på behandlingsmöte på Ballongen med Joel. Mål över sommaren är att kunna cykla mer självständigt.

På tisdagen var jag med Isac och hans klass till Gröna Lund. Vädret var perfekt. Soligt men inte alltför varmt.
Isac med sina kompisar.
Tim x 2, Kevin och Isac själv.

Klockan blev närmare 21 innan vi kom hem. En riktig heldag!

Möte med snickare, kurator och arbetsterapeut på onsdag morgon. Meningen var att även representanter från kommunen skulle vara med men de kan tydligen inte göra hembesök på dagtid utan bara på torsdagkvällar? Och då jobbar inte snickarna… (Att åka från kommunhuset till oss tar 5 minuter)
Istället för att handläggaren på kommunen skulle behöva masa sig hit själv så fick Jörgen en handskriven lapp när han var där och pratade med dem på kommunhuset.

Handläggaren gav oss tre alternativ till snickare och skrev ner att wc på 3 kvadrat och förråd på 10 kvadrat skulle beräknas anbud på.
Stackars snickare som kom hit ända från Botkyrka. (Hon har bara angivit snickare från hennes tidigare hemkommun. Varför inte använda oss av någon lokal snickare?)
Snickaren bara skakade på huvudet. Han hade förväntat sig en ritning och inte en liten handskriven lapp!
Jag fattar inte hur denna handläggare kan få vara kvar på kommunen. Hon är inte det minsta engagerad eller intresserad av att hjälpa Joel få en så bra bostadsanpassning som möjligt. Hon försöker bara fixa en billig kortsiktig lösning. (En rörelsehindrad kille växer, och hjälpmedlen växer i samma takt)
De 3 kvadraten för toalett och handfat ska placeras i carporten, men vi får ingen större hall. Hur har man tänkt att han ska kunna ta sig till en toalett i carporten? Ska han gå ut? Hon vill heller inte bevilja en dusch. Är man CP skadad så behöver man inte sköta sin hygien eller? Han MÅSTE få en dusch så att han kan träna sig i att bli så självständig som möjligt.
Denna kvinnliga handläggare hänvisar till att vi stridit för att få ha vårat befintliga badkar kvar och menar att det är där han får fixa sin hygien. Det är 40 cm brett mellan vägg och badkar. Inte direkt handikappsvänligt…….. Hennes lösning? Ansök hos hjälpmedelcentralen om en lift på skena i taket från hallen och in till badkaret. Hon menar på allvar att Joel ska kläs av naken i hallen där alla går in och ut för att lyftas upp i en kran och ”flyga” in i badrummet för att sänkas ner i badkaret!!!!!!!!! Joel är inte dum i huvudet! Hur förnedrande skulle inte detta vara?
Hoppas innerligt denna historia snart får ett lyckligt slut, att tidningar lokalt och i övriga Sverige tar upp detta och att denna kvinnliga handläggare placeras om till en tjänst där hon bättre hör hemma. Hon ska definitivt inte jobba med människor.
Det är så synd att tidigare handläggare Solveig Broqvist har gått i pension. Hon var trevlig och hjälpsam och såg till helheten för att Joel skulle få en fungerande vardag.
Ni som har hängt med på bloggen vet att det här med bostadsanpassning verkligen har varit en ”långbänk” och har nu tagit 2,5 år!
Fortsättning följer………

På kvällen tog jag mig runt de 5 kilometerna som Vårruset bestod av. 36 minuter av jogging och rask promenad. Min kollega Malin var mitt dragplåster. Tack Malin!
Picknick i gräset efteråt. (Bild tagen med min trasiga mobil, därav lite suddigt.)

Idag har större delen av familjen spenderat sin dag på Södersjukhuset. Jörgen har varit med Joel som fått Botoxinjektioner idag i båda benen samt vänster arm. De skrev in sig klockan 7 i morse och rullade in på operation för nedsövning klockan 8. Strax för 11 var han klar och det passade jättebra så att både Joel och Jörgen kunde följa med mig till onkologläkaren på samma sjukhus.
Det var bara ett avstämnings besök innan sommaren. Jag ska ta leverprover varje månad som vanligt och kommer att få göra ny bukröntgen och skelettscint i augusti. Till dess får jag vila.
Efter läkaren mötte vi upp Gitt för en lunch på Ringvägen.
Joel om att gå på restaurang: "Vilken fest!"

Här är bild på två gamla tanter enligt Joel:

Efter lunchen åkte Jörgen och Joel hem medans jag åkte till Östermalms IP för att hämta ut Jörgen nummerlapp in för lördagens Maraton. (Jörgens 42 års present och bröllopsgåva)

Håll utkik efter en turkosa hätta och hejja fram nummer 6351 nu på lördag på Stockholms gator.
Och ni som tycker att en start i Maraton i Bröllopsgåva bådar för skilsmässa så håller vi ihop än så länge i alla fall…. Funderar på vad Jörgen ska få för bröllopsgåva denna kommande bröllopsdag den 4 juli?