Trots det tråkiga beskedet i torsdags så rullar vardagen på som vanligt. Det har varit utvecklingssamtal för både Isac och Adam som båda är mycket duktiga i skolan. Grabbarna tränar hockey och bandy. Joel leker domare. Tvätten ska fortfarande tvättas och blommorna behöver vatten ibland... som sagt, livet går vidare.
Det är ingen ide att jag gräver ner mig och tycker synd om mig själv utan jag biter ihop, reser mig och försöker göra det bästa utav situationen.
Igår kväll gick jag och Jörgen på teater och ikväll ska vi på 40års fest.
Jag var och tränade Bodybalance på gymmet i morse och höften höll sig i schack hela klassen och känns riktigt bra just idag.
Jag fick gå in som gäst till Maria då de stängt av mitt insturktörskort på World Class. När jag blev sjuk så jobbade jag som instruktör på World Class Värmdö och har när jag känt mig bättre försökt kommit igång att träna igen. Jag har hela tiden gått in på mitt instruktörskort men nu har de stängt av det tyvärr och med mina oregelbunda besök så känns det inte som jag har lust att köpa ett nytt eget medelmskap.
Jag får väl gå in som gäst någon gång ibland med någon av mina tidigare kollegor och sedan har jag skaffat kort på Gustavsbergsbadet istället och ska försöka simma som är lite skonsammare.
Här kommer en liten filmsnutt från i somras när Joel hade en period att gömma sig i returkassarna. (observera att jag var närvarande hela tiden då det inte är direkt barnsäkert att låta de stoppa huvudet i en plastkasse...)
Kolla hur han kämpar med sina stela ben för att sätta sig upp och när han äntligen sitter upp så ja...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Hej Bettan!
Härlig film med Joel! Läste om tumörbeskedet. Så svårt att ta till sig. Fy så jobbigt med cellgifter igen, minns hur du hade det förra gången. Vill krama om dig nu så jag gör det i mina tankar.
Kram Tina Lundgren
Härligt att se hur han jobbar sig ur kassen..Det var härligt att se dig jobba på bodybalance idag också! Du får gärna vara min gäst säg bara till om du vill.Jag blir sååå glad när du är där!
Kram Lena
Härlig inställning!
Kram
Susanne
Hej! Ledsen att läsa din blogg - hur snabbt kan inte saker förändras..Men jag vet att du gör det du är bäst på! Kämpar vidare...och det kommer du göra bra! Tänker både på dig och din familj och den resa ni gör....Berg och dalbana när den är som värst....Håller alla tummar och skickar styrkekramar till dig! Du har många vid din sida som vill vara där...ta emot den energin! kram!//Vera
Hej Elisabeth,
Jag är imponerad av hur du orkar resa dig efter alla motgångar du möter. Jag vet att man inte har något val, men jag tycker ändå att du är så tapper Elisabeth. Jag tänker mkt på dig och hoppas innerligt att det ska gå väl för dig och att du håller modet uppe och orkar kämpa! Du har ju en fin familj som finns omkring dig och som det verkligen finns anledning att kämpa för!
Stor kram till dig!
Linda P.
Hej igen, för 3 minuter sen grät jag som en gris över ditt tråkiga besked. Men nu när jag ser detta underbara inslag med Joel så skrattar jag. Vilken underbar unge, glimten i ögat och envis som synden. Han kommer att nå långt...
kramar igen
...det var från mig, jag ulle utanför götet;)
Sara och jag tittade just på Joelfilmen. Underbara Joel! : ).
Susanne
Hej,
Läser din blogg då och då och den berör mig så otroligt mycket. Har själv levt i närheten av cancern då både min mormor, mamma och pappa varit drabbade. Har själv en son på 3 år med spastisk diplegi och vill tipsa dig om denna metod:
http://www.inerventions.se
titta gärna också på SVT´s Draknästet som visar lite om metoden http://www.youtube.com/watch?v=AwoMXhdI4kw
Vår son har testat och det har minskat hans spastisitet rejält. Vet ju inget om er sitation men om det kan hjälpa fler så vill jag sprida informationen.
Hälsningar Malin Hallberg
Så söt han är!! Och duktig....
Skicka en kommentar