Idag är det dags att gå till vårdcentralen och få Zoladexspruta igen, fylld med hormoner. Jag började ta denna spruta direkt när jag blev sjuk och tog den då en gång i månaden fram tills i somras. Nu får jag en högre dos var tredje månad i stället vilket känns skönt. Man vill ju ha så lite sjukhusbesök som möjligt…
Priset för denna lilla hormoncocktail är 3816kr per spruta!! Det är tur att det finns högkostnadsgräns.
Jag vet inte om det är sjukdomen i sig eller om det är alla hormoner som jag trycker i mig från alla håll och kanter som gör att humöret sviktar. Jag är som de flesta i min omgivning vet en väldigt glad och positiv person men det känns som jag har mycket kortare stubin nu än tidigare.
När jag skulle förhöra Adam i går morse på glosor samtidigt som jag rullade pannkakor till Isacs utflykt vart det hormonkatastrof här hemma. Jag hade precis fått iväg Joel med taxin till förskolan, Adam skulle förhöras och jag skulle till jobbet.
Adam som är mitt i puberteten har nog också lite hormonsvallningar tror jag. Han är trött och stönar och är okoncentrerad.
Han sitter i soffan och kollar på tv samtidigt som jag står i köket och försöker läsa glosorna vid diskbänken. Jag ställer frågor och får inga svar, jag går in och stänger av tvn varvid han börjar åla runt i soffan och dra filten över huvudet och svaren jag får är öhhh, suck, stön, pust, vet inte..
Säg då för xxx inte att du kan glosorna och vill bli förhörd!! Det brann till ordentligt i huvudet på mig och jag kastade iväg hela högen med läxböcker och papper, skickade iväg Isac till skolan och åkte iväg till jobbet.
Adam hade inte klätt sig och ställde sig och spelade innebandy mot garderoberna i protest när jag gick. Han missade bussen och kom för sent till skolan.
På kvällen var vi vänner igen och denna gång satt vi ensamma i köket och förhörde Svensk Folktro. Detta kanske lite mer enligt regelboken. Lite mer harmoniskt kan man säga...
Men visst är det mycket hormoner i det här hemmet för tillfället! Även Jörgen har ju sin PMS!
torsdag 4 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vill bara säga att jag tänker på dej å så otroligt lik du å sonen på kort nr 1 är:)
KRAAAM Karre
Man behöver inte få hormonbehandling för att få ett sådant utbrott du fick.
Det händer mig oxå.
Lite för ofta kan jag känna.
Och då har jag ETT barn!
Som sagt, du har mitt fulla stöd, även om jag är noga med att vara sams innan man skiljs åt på morgonen.
Vänta nu, sa du att du fixade Joel på morgonen, stekte pannkakor till Isacs utflykt o sen förhörde en tonåring med hormonsvallningar samtidigt?
Du kanske förstår att beundrar dig.
Puss min argbigga;)
/Gitt
Jag håller med Gitt! Att gör allt detta med tonåringar, och morgonstress - hmmm jag säger bara AMYGDALA. Reptilhjärnan slår till med en massa tonåringar hemma.... Du är INTE ensam.....
Hej Bettan!!
Fina du...när vi sågs på Jennys bröllop berättade du om bröstcancern men jag visste inte om denna...
Jag tänker på dig och din familj massor.Du har alltid vart så stark,hoppas du får allt stöd du kan!!
Vad stora barnen blivit!!
varma kramar//Maria Malborg
Skicka en kommentar