Jag hoppas artikeln i Aftonbladet idag får människor att förstå att man ska ta tillvara på tiden man får här på jorden. Det finns så många som klagar på småsaker.
Det viktigaste i livet är väl ändå sin egen hälsa och sina nära och kära.
På sjukgymnastiken så kan jag känna folks frågande blickar ibland, som att – Vad gör den där tjejen här? Hon som ser så ”frisk” ut… Om de bara visste…
(Aftonbladet har skrivit fel text till en av bilderna. Adam är inte med på någon utan det är Isacs kompis Tim.)
Idag har jag varit på jobbet några timmar för att vid lunchtid åka till Habiliteringsförskolan Ballongen på behandlingsmöte. Jörgen hämtade mig på jobbet och det blev en Sandymacka i farten.
Närvarande var sjukgymnasten, Joels resurs, specialpedagog och vi föräldrar. Vi diskuterade och planerade för Joels vårtermin angående träning och hjälpmedel som är aktuella. Jobbiga möten men nödvändiga.
Efter det åkte jag direkt till Sjukgymnastiken där jag tränade och fick massage. Ringde min kontaktsjuksköterska på vägen och meddelade vilka recept som behövde förnyas. Mer hormonmediciner både i tablettform och i spruta, och fetare blir man. Har gått upp 10 kilo på ett år!! Och som sagt är det inget jag kan göra något direkt åt. Jag äter som jag brukar, nyttigt men ändå som en livsnjutare och tränar cirka 3-4 gånger i veckan.
På väg hem hämtade jag Adam och Isac på hockeyträningen. Och nu efter lite bloggande ska jag slå mig ner i köket och äta middag som Jörgen lagat och även läsa igenom artikeln en gång till. Har bara skumläst den tidigare idag. Har inte orkat.
"Ta dig tid att drömma-
det betyder att sikta mot stjärnorna.
Ta dig tid att älska och bli älskad-
det är ett gudomligt privilegium.
Ta dig tid att se dig omkring-
dagen är alltför kort för att du ska stänga dig inne.
Ta dig tid att skratta-
det är musik för själen."
Jag tar mig tid att skratta.
10 kommentarer:
Hej Elisabeth!
Hittade hit från Anna´s blogg.
Nu ska jag in på Aftonbladet o läsa artikeln.
Kramar Okki
Hej Elisabeth,
Får man fråga vilken typ av cancer du har? Min mamma har Angio Sarkom, som sitter i kärlväggarna i kärlen i levern. En extremt ovanlig cancerform och dessvärre i mammas fall obotlig. Så vi bromsar så gott det bara går.
Jag håller tummarna hårt för dig.
Kram Jessica
Ja, det var tungt att läsa. Tänker ofta på dig, men mest för att du är så otroligt närvarande som mamma för dina killar. Är med på matcher, allt kring Joel osv. Det är faktiskt svårt att förstå att du är så sjuk. Så sorgligt. Starkt att du orkar vara med i media. jag hoppas som du att folk - om än för en kort stund - kan uppskatta det de har och inte gnälla över småsaker. Kram och god natt önskar Maria E (stora Joels mamma).
Hej vännen min,
Jag köpte självklart Aftonbladet igår och jag måste säja att jag tycker artikeln speglar din personlighet bra samt ditt engagemang och oro för dina killars framtid...vilket känns så otroligt orättvist. Det du vill förmedla i artikeln når verkligen fram och jag riktigt känner att det kommer direkt från ditt hjärta.
Kramis i massor från din vän Jenny
Hej Bettan!
Idag på Body Jamen på Body Joy tillängnade vi "dance for life" dansen till Elisabeth Ollas! Les Mills har en låt i denna omgång av Body Jam som normalt tillägnas Aids offren men denna gång tyckte Emelie (Lenas dotter) som nu är, att vi skulle tänka på dig! Nu tänker jag ju väldigt ofta på dig, men det kändes kul och speciellt. Kram från din vän Tina L
Jag missade tyvär artikeln men ska försöka få tag på den. Såg att den låg på Ballongen igår när jag va där men ahnn inte läsa den. Har hört många som läst den och blivit väldigt berörda.
Som du säger att vissa gnäller på småsaker. När jag själv ibland gnäller lite väl mycket så brukar jag tänka på dig och sluta gnälla. Hoppas det inte lät helt knasigt nu.
/Therese
Jag blev så rörd när jag läste artikeln om dig i Aftonbladet och ägnade därför min "dance for life"-del på Jamen i tisdags till dig. Många medlemmar vet vem du är och kommer ihåg dig från din tid på Body Joy så det var en riktigt häftig känsla.
Skönt att läsa att du mår bättre.
Emelie (Lena Hedlunds dotter, Body Joy)
Hej Elisabeth.
Jag har precis skrivt ett långt inlägg men jag lyckades trycka bort det.Nytt försök.
Jag läste om dig i aftonbladet,vilken fantastisk livsgladje och vilja du har trots din tragiska situation.Jag blev väldigt glad när du berättar att du och din man skall till Spanien till våren.Det ingav mig hopp för din skull. Jag skall förklara:
För inte så länge sen fick jag ett FWmail från en väninna som hade rubriken:Cancer. Mailet hänvisade till en sida som handlar om den otroliga invärkan aprikoskärnor har på cancercellar.Orsaken är att kärnorna innehåller vitamin B17 som effektivt bryter ner dessa.
Aprikoskärnor ingår traditionellt iolika folkslags kosthåll. Hos dessa har inte forskarna hittat någon form av cancer.
Läkemedelsverket har förbjudit import av dessa kärnor.Varför? Därför att det går inte ta patent på naturmedel, altså går det inte att tjäna pengar på det.Cyniskt, ja och grymmt. Men kärnorna finns, och jag hoppast du kan få tag på dem i Spanien. Lycka till med ditt letande. Jag tror du kommer att bli frisk.
En stor kram från Greta
Sidan heter:http://www.aprikoskarnor.se
Hejsan!
Jag har tyvärr inte följt din blogg som jag sa att jag skulle göra. Har haft lite annat och tänka på. Hur som helst så har jag tänkt på dig ibland eftersom vi jobbar på samma jobb.
Jag läste artikeln i Aftonbladet och tyckte den var bra. Du verkar vara väldigt stark och det är bra. Jag vet inte var man egentligen får sin kraft och ork ifrån ibland?
Det var kul att läsa att du har börjat jobba 25% och jag kan tänka mig att du tycker det är skönt.
Själv har jag precis börjat jobba 75%.
Ta väl hand om dig och om du har lust får du gärna titta förbi på plan 2 där jag sitter. Jag sitter precis mitt i mot dörren.
Ta hand om dig!
Kram
Annelie
Hejsan,läste om dej i aftonbladet..
Skall följa dej nu...din oerhörda styrka...som är så stark,kände sådan empati för dej och din familj...så jag glömde av min egen sorg för några minuter...
Skicka en kommentar