I morgon sänds programmet som vi är med i. Det känns ganska ok faktiskt för det är underbara människor vi har att göra med. Snickarna Mattias och Jonny är riktigt roliga samtidigt som det finns ett allvar. Sofia som jag fick umgås med under dagarna är en fantastisk människa med stort hjärta.
Sitter ändå här i soffan och funderar på hur det skulle vara att va med i "Den hemlige miljonären" istället för "Sofias Änglar"? Att kunna gå runt med silikonbröst och svullna läppar och skänka bort pengar, istället för att ligga här hemma med större mage än bröst och utan ögonbryn och fransar. Känner mig SÅ kvinnlig.
Bara beskedet "Du har cancer" är fruktansvärt i sig. Lägg därtill all oro, alla funderingar, starka mediciner, operationer mm. Listan med hemskheter kan göras lång. För oss kvinnor måste denna sjukdom höra till det värsta. Inte för att man går igenom allt ovanstående men också för att vi ofta förlorar vår kvinnlighet.
Håret har jag nu tappat två gånger, ögonbryn och fransar är borta för tillfället, naglarna påverkas och man sväller upp av alla kortisonbehandlingar. En del får även operera bort ena eller båda brösten. Alltså väldigt långt ifrån de kvinnliga ideal som tyvärr råder i vårt samhälle.
Som kvinna och mamma känner jag mig så himla sårbar. Min största ångest är; Kommer jag få se mina barn växa upp?
Jag vet att svaret är NEJ. Men jag vill ändå vara med så länge som möjligt. Jag vill vara med och styra dem på rätt köl och hjälpa dem in i vuxenlivet.
foto; Karolina Ehrenpil
I morgon är det dags att berätta för hela svenska folket att jag är sjuk och att vår familj lever i en ständig oro med besked och behandlingar. Jag hoppas dock att tittarna kan få sig en tankeställare att ta vara på sitt liv och njuta av dagarna som bjuds. Man vet aldrig vad som bjuds av morgondagen.
Vårt liv är en ständigt pågående resa, från födseln till döden.
Landskapet förändras, människorna omkring oss förändras och behoven ser olika ut, men tåget går vidare.
Livet är tåget, inte stationerna.
Aleph, Paulo Coelho
Kanal 5 i morgon MÅNDAG klockan 20.00
326 kommentarer:
«Äldst ‹Äldre 201 – 326 av 326Hej Elisabeth!
Har länge följt o läst din blogg men aldrig skrivit något. Självklart ville jag kolla på programmet om dig o din familj också o jag måste säga att du verkar fantastisk o så himla fint ni fick hemma nu...jättekul för dina grabbar med egna rum också. Det är en fruktansvärt sjukdom du har fått som jag följt på nära håll då jag har haft två underbara vänner som gått bort i tidig ålder men jag
hoppas att du har lång tid kvar o kan njuta av livet tillsammans med din familj.
Massor med kramar!
Vilken underbar mamma
Och vilken fin blogg
Tack till dig för att vi fick dela en del av ert liv
Helena i Härjedalen
Såg Sofias änglar i kväll och blev så tagen av allt, tårarna bara rann.
Du är en kämpe, likaså din familj.
Tre av mina familjemedlemmar har drabbats av cancer och jag kan ändå aldrig förlika mig med den här sjukdomen.
Det enda jag vet är att jag har gått starkare ur det och ser på livet ur ett helt annat perspektiv.
Kram till dig och hela din familj!
Hej!
Jag följer dig och din familj på bloggen och tycker att ni är enastående!
Jag är så glad att ni fick uppleva Sofias änglar.
Det är ni väl värda.
Tusen kramar till Dig!!
Hälsningar ML
Hej Elisabeth, jag såg "Sofias änglar" ikväll och blev som så många andra helt tagen av ert livsöde. Ord är överflödiga och jag vill mest bara skriva här för att visa att jag tänker på dig, inte för att vi känner varandra utan som en medmänniska. Jag är själv en trebarnsmamma och livrädd för att det ska hända något liknande det som drabbat dig och din familj. Ni verkar vara en härlig familj och lille Joel sprider så mycket glädje genom TV-rutan, så jag kan bara föreställa mig den glädje han ger er som familj <3 Jag hittade din blogg idag, efter programmet, och ska snarast ta mig tid att läsa HELA bloggen. Visst är det jobbigt att läsa om andra människors hemska öden men jag resonerar som så att man inte kan blunda för verkligheten - en dag kan det vara jag själv eller någon närstående som drabbas. Det är alltid tankeväckande att läsa och alltid tar man till sig något. Många kramar till dig och din familj <3 och tack för att du delar med dig.
Tack fina Elisabeth för att du delar med dig! Kramar från Petra Glans i Tollarp
Hej Elisabeth !
Följer din blogg sedan ett bra tag tillbaka och naturligtvis ville jag se dig på kanla5 med din familj..... du blev liksom ännu mer levande !
Tårarna har runnit, men jag har också haft leenden: känner så väl igen din mans "kärvhet" inför känslor/ svåra saker( min man är likadan)..... log åt all den kärlek ni har inom familjen. Log åt Joel: en stor charmknippe !
Log åt dina större söner: de är så fina....
Och vet du Elisabeth : jag skulle inte vilja hamna i din sits och behöva lämna mina barn- jag förstår din ångest.
MEN... efter att ha sett det här programmet:
jag är helt övertygad om att alla tre bröderna (o Jörgen) kommer att ta hand om varandra: Jag lovar: de kommer att finnas där för varandra. Och de vet att de kommer alltid alltid ALLTID att ha sin mamma sittandes på deras axlar och vaka över dem. Du kommer ALDRIG att glömmas bort.
Ni ska med all rätt vara jättestolta över era barn.
Var rädd om dig och många, många styrkekramar, från en mamma i Umeå/Madeleine
Vilken otrolig familj ni är, vilken värme och kärlek. Som du sa, du kommer alltid komma tillbaka till dina barn än hur du vrider och vänder på det. Det är jag helt säker på också. Många varma kramar till dig och din familj/Hanna
Modiga Elisabeth! Tack för att vi får blicka in i din vardag....ger oss perspektiv på saker och ting. Allt du vill att vi ska förstå att vi ska leva här och nu! Det är ett budskap som jag tar med mig i mitt hjärta varje dag...mycket tack vare dig!
Underbart att se Sofias varma stöd i programmet...och härligt att se att grabbarna fick så fina rum. Allt är ni värda! <3
Programmet är över, men din vardag fortsätter! Kämpa på!//Vera
Följer din blogg och har sett på Sofias änglar ikväll. Vilka underbara killar du har! Så härligt att det blev så fint, du är en fantastisk mamma!
Önskar dig och din familj allt gott, kramar Eva
En komentar bland många hundra!
kärleken lysser starkast av allt i er familj. Ni alla visar ett så fantastiskt mod att släppa in oss "tittare" i alla kännslor!!
Du annar inte hur mycket du ger mig!!
Du är en ÄNGEL på jorden som förmedlar det som är lätta att glömma i det som kallas livet
Stor varm Kram till er alla Mathilda
Kraaam till dig och din fina familj!! Kan inte annat än att låta tårarna rinna när man ser er i "sofias änglar" hoppas vekligen killarna har det härligt i sina fina rum! Önskar er många skratt och underbara stunder tillsammans...En enormt stor kraam från en av många berörda tittare!! sofia
Hej Elisabeth.
Jag har som många andra letat upp din blogg nu efter att ha sett Sofias Änglar. Men min anledning är kanske lite annorlunda från alla andras. Sitter och tittar på programmet och tårarna trillar, cancer är ett helvete, jag vet. Iår är det tre år sedan min mamma dog i cancer, då var jag 19år. Kan verkligen förstå er situation och känner med er, för det är tufft.
Massa styrkekramar ! / Madeleine
HEJ
jag är en kvinna från skåne som heter Helena jag tittade på sofies änglar i kväll och bara kände att jag skulle leta upp din blogg jag tycker du är en stark person och hoppas verkligen du får leva länge till jag kommer att följa din blogg och hoppas att jag kommer att få läsa den länge till bamse kramar till dig och din familj
Hej. Jag förstår att du har fått många fler läsare av din blogg nu efter tv- programmet. Jag vill bara säga att du genom att synas och prata om de här frågorna har väckt många tankar hos mig och säkert många andra. Det gäller att ta vara på den tid man får och visa dem man älskar hur mycket de betyder.
Det känns som att jag känner dig, och jag kommer följa dig så länge du väljer att dela med dig av dina tankar via bloggen.
Sänder en stor kram med mycket värme.
Linn
Oj...vet inte riktigt vad jag ska säga faktiskt.
Programmet som nu har sänts fick mig verkligen att tänka till.
Jag blir samtidigt arg på mig själv då jag inser att mina små problem kan vara så futtiga egentligen...jag inser att det finns dom som verkligen har det värre.
Mina tankar går till dig och din familj å jag kommer verkligen att följa din blogg framöver.
Vill sända varma kramar till dig och din familj...men du har väl fått så många redan...så jag blir bara en i mängden.
Men sänder kramarna ändå...tillsammans med en tillsyn av min skyddsängel som jag hoppas kan stärka dig ännu mer :-)
Hej Elisabeth. Suttit och kollat på dig och din familj i Sofias Änglar och var bara tvungen att leta upp din blogg. Blev rörd till tårar av programmet och kände bara att jag måste skicka en kommentar och berätta att jag verkligen beundrar er alla. Jag vet att jag inte hade varit lika stark om jag vart i din sits. Du är helt enkelt en sorts superhjälte för oss alla . :)
Många kramar
Såg programmet ikväll och hittade sedan in här via en vän. Du berörde mig via programmet och tanken du har på att alla ska få en liten tankeställare och ta vara på sina liv & det dem har - gick hem här i alla fall. Det gör ont i mig att du går igenom det här, ingen är värd det här. Du verkar vara en fantastisk mamma och kämpe, en familj med stor styrka.
Vill avsluta med att ge dig en STOR KRAM och önska dig all lycka. Fina du!
/Julia
Fina fina Elisabeth! Grym kvinna, mamma, fru och brud! Imponeras av dina tankar, närvaro, fokus och mod. Fortsätt med det du gör för du gör det så rätt! Många många kramar till dig och alla killar. Katrin Bendiksen i götet
Du och din familj berörde mig otroligt mycket ikväll! Jag är mamma till två tjejer och försöker att njuta och ta tillvara på nuet tillsammans med dem. Ditt mål med din blogg, att uppmana alla att leva här och nu, är helt fantastiskt rätt och du har gett mig ännu en tankeställare - tusen tack för det!!
Hej Elisabeth. Jag såg nyss programmet på Kanal 5 och endel av mitt hjärta klappar nu för dig och din familj. En sjukdom är en sjukdom och ibland är utgången bestämd och livet blir på sitt sätt. Jag har under det senaste året dragit mig till kyrkan och genom den förvånats över den kraft och helande Jesus kan ge. Att inte vara troende (som jag inte var innan) och ta ett sådant steg ut till det okända kräver massa mod och styrka. Jag vill bara att du ska veta att jag och mina vänner i kyrkan kommer be för dig.Helande är verkligt och jag tror att omöjligt inte existerar, snarare möjligt. Kika gärna in på min kyrkas sida, www.hillsong.se.
Kramar, Elin
elin.ostfalk@live.se
Tårar och kusinerna fick kusinerna att skratta, ni är fantastiska!KRAM Annika
Antar att det bara haglar in ännu mer inlägg. Här kommer en till som sett "sofias änglar". Jag har själv en vän som haft bröstcancer. Jag sänder massor med kärlek och hoppas på ett medicinskt under där man kan bota all sorts cancer. K'rlek och massor med kramar blomman
Hej Elisabeth. Vill skicka all den energi och styrka jag kan till dig, jag ber för att du och din familj får lång fin tid tillsammans. Mina tårar har nu runnit i en timme, du går inte obemärkt förbi. Kärlek till dig <3
Tack för att ni delade med er av er berättelse! ni är så härliga hela familjen! Jag bara gråter och gråter.... vilken styrka du har!
Min mamma gick bort i bröstcancer 2006. Precis som hos dig så hade den spridit sig till skelett och lever. Hon blev friskförklarad ett år innan... Min mamma hade gjort vita arkivet, och det var så skönt att veta hur hon ville ha det.
Ta hand om er och må väl så gott det går. Det är i motvind som draken lyfter. Kram Elin
du gav mig verkligen en tankeställare. jag önskar dig all lycka och jag hoppas att du får uppleva många fina minnen tillsammans med din underbara familj. en stor varm kram / ida
Hejsan!
Kände bara att jag var tvungen att lämna en kommentar. Satt med min 3 månaders bebis i famnen och tårarna bara sprutade på mig när jag såg programmet. Jag blev berörd långt in själen. Vill att du ska veta att du är så himla otroligt vacker. Jag önskar dig och din fina familj all styrka ni kan få. Fast jag inte känner dig så kommer jag aldrig glömma dig. Du har fått mig att se annorlunda på livet och jag lovar att jag ska ta vara på varenda dag med min son och familj. STOR KRAM <3
hej jag är en kvinna som nyss sätt programet och ja jag jobbar själv inom sjukvårde och trodde man sätt det mästa men nä livet är så gymt men du har sjuk bra ungar. mina ögon var inte torr jag grät och skrattade å din minsta han är ju så himla söt. men ta vara på dej och hoppas du kan finna en innre frid så gott det går man oroar ju sig alltid för sina barn sjuk som frisk... många kramar sabina
Är mycket berörd av kvällens avsnitt. Grät många gånger under programmet. Ni är en superfin familj och jag är så glad att Sofias änglar kom just till er för att underlätta er vardag. Jag kommer att fortsätta att följa din blogg. Kram från en annan trebarnsmamma
Hej vackra Elisabeth! Såg Sofias Änglar tidigare ikväll, det gjorde så ont i mig när jag försökte förstå och fick se vad du och din familj kämpar sig igenom, samtidigt som lyckan och glädjen i ditt ansikte framkallade glädjetårar! Vill bara skicka några värmande ord, vill bara berätta att du inte är ensam! Mina kusiner förlorade sin mamma (min faster) för lite mer än ett år sedan, hon fick diagnosen cancer den 10e december, 5 veckor senare somnade hon in i sin sjukhussäng. Du har fått flera år tillsammans med din familj och dina nära och kära, du får vara hemma, du är stark och kommer få vara det en längre tid till!
Mina kusiner har det bra, till en början var sorgen störst, nu är saknaden större! Det samma kommer vara för dina barn och din man!
Folk säger att tiden läker alla sår,
Jag brukar säga såhär,
Sorgen blir som ett sår med en ruva på, det går perioder då allt är bra, sedan rivs den dör skorpan av och det är som att få börja om igen.. Denna ruva kommer rivas upp så många gånger att ett ärr kommer bildas, ärret blir som minnena med dig!
Sköt om er nu!
Tusen kramar till er!
Sara 17 år
Hej Elisabeth
Måste bara skriva till dig. Jag kan föreställa mig precis hur ni har det. Jag har själv min fru på hospice nu och tyvärr så är det bara en mycket begränsad tid kvar för henne. Vi har levt med detta i drygt 7 år nu och hon, liksom du, vill sörja för barnens framtid. Allt är planerat in i minsta detalj med vad som skall hända den dag hon lämnat. Jag hoppas också att din man får det stöd som han behöver i detta också. Många varma kramar från Åke i Västerås
Hej Elisabeth,
Sofias Änglar berörde mig väldigt mycket idag, och jag hoppas verkligen att du får många timmar, månader och år tillsammans med din härliga familj.
Tack för att vi får ta del av ditt liv på denna blogg.
Varma hälsningar
Britt-Marie
Om du tycker om att läsa så kan jag tipsa dig om boken "Resan" skriven av Brandon Bays!
Du är grym!! Förebild för unga tjejer som jag. / Linda, 23år
Hej! Såg precis Sofias Änglar på datorn och grät mig igenom hela avsnittet. Ni verkar vara en stark familj och du är en förebild för många. Jag önskar er all lycka i världen för det är både du och din fina familj värd. <3 Många styrkekramar till er<3
Jag såg Sofias Änglar på tv ikväll.
Jag har skrivit det tidigare men det tål verkligen att upprepas.
Vilken förebild du är (för alla) du (vilje)starka modiga vackra mamma, fru och kvinna!!
Kram
Kerstin 2 i Sandviken
Du är så himla vacker!!!!!
Så fint det var att få följa er idag. har följt din blogg sen jag hittade den hos Linda och blir ofta berörd av det du skriver.
Man vill bara krama dig och få en kick av den energi som du utstrålar.
Många styrkekramar
Mia
Jag läst din blogg länge och såg som så många andra Sofias Änglar ikväll. Tänkte mycket på och tittade lite extra på dina två stora grabbar. Vilka killar. Kan inte vara lätt att vara tonåring och nära på tonåring och leva med de tankar och känslor som säkert finns hos dem. Så otroligt fina killar de verkar vara.
Jobbar med ungdomar i samtalsgrupper och det är ju tufft att vara tonåring som de är
.Skickar dem all styrka i världen.
Hej!Jag såg på 5an idag...som alla andra. Men jag vill bara säga det att du ska inte känna att du inte räcker till eller liknande... Vet inte om du gör det eller sådär men kan väl på något vis tänka mig att du någon gång gjort det... Jag vet inte hur det känns i din sits, men vet hur det känns förlora en mamma i svår sjukdom.
Det låter kanske fel när jag sitter här 16år och säger detta. Men det sista du skall göra är att känna att du inte räcker till eller liknande....
Mvh Ida.
Du fantastiska kvinna. DU inspirerar mig!
Trots din sjukdom så ser du så fräsch & fin ut!
Blandade känslor av programmet i kväll. Lycka över att ni fick sån fin hjälp att få i ordning och att det finns sån livsglädje trots allt, men hjärtevärk över det ni går igenom. Min största rädsla är som din att inte få se barnen växa upp! Många känslor & tårar blev det..
Men övertygad om att din kärlek och kämparglöd lever vidare i din fina familj!
Önskar er många,långa fina stunder tillsammans!
Hej Elisabeth!
Jag måste börja med och berätta för dig vilken otroligt vacker människa du är, både innan och utan. En sån kämpe är du.
Programmet berörde mig som tusan, och jag fällde oerhört många tårar för er.
Min pappa fick 2005 diagnosen hudcancer, och jag var då nio år. Cancern spred sig sedan till levern och skelettet, så det var obotligt, precis som din cancer. Min pappa gick bort i oktober samma år, och sedan dess har det varit en kamp varje dag. Jag har haft svårt att hantera att min vardag är såhär, att det här är mitt liv.
Det är orättvist. Familjen är dock starkare än du tror. Som barn vet jag hur det är att leva utan en viktig person, en förälder. Men jag vet att dina barn kommer att klara det, precis som jag har gjort.
Alla mina tankar går till dig och familjen. Många styrkekramar till dig!
/Viktoria Lindgren, Söderhamn
Tack vare Kanal 5 play kunde jag se Sofias Änglar, bor i Italien. Elisabeth, ville bara säga att du berörde mig otroligt mycket och får en att påminnas hur lätt det är att bara köra på i 180 framåt, du gjorde mig påmind om hur jag måste uppskatta dagen bättre, våga chansa mer! Livet kan svänga fort.. Jag skickar lite styrka, och du, dina pojkar kommer klara sig bra, dom verkar vara tre positiva och starka killar och tänk på hur dom tidigt fått lära sig att leva i nuet, det är fin gåva! Kram
Sjukt stark är du! & Jag hoppas att du får många fina minnen och år tillsammans till. Med dina nära och kära! Mycket bra att Sofias änglar kom hem till er och gjorde det så fint! Massor av kramar, sköt om dig!! / Linda
Du och din familj berörde mig på djupet.Har aldrig träffat er,men jag älskar er!du är fantastisk Elisabeth.
Styrekramar från Jessica.
hej familjen!
idag såg jag sofias änglar på tv och som jag grät för dig och din familj.
dock får du nog be din man öppna upp sig om SINA känslor,jag tror han stänger in mycket...
jag har själv erfarenhet utav att stänga av känslor och förr eller senare kommer de upp till ytan och då blir man sjuk,mycket sjuk.
ja så sjuk, att här sitter jag och är sjukpensionär 34år gammal och vågar knappt leva efter en hjärtmuskelinflammation!
DU ÄR UNDERBAR ELISABETH ,,,,,,,
Hej Elisabeth!
Jag sitter här på jobbet och har kollat på kvällens program av sofias änglar. Min mamma fick bröstcancer hösten 2010 och kämpar idag med detta och att hon mår dåligt psykiskt och kan inte jobba!
Hoppas allt kommer gå bra för dig! sänder stora styrke kramar från mig till dig!
/ Sofi från småland
Hej! Som så många andra såg jag dig på tv idag.
Jag ska gå rakt på sak. Här jag bor har vi en tidning som heter Kuriren. För någon månad sen var det en artikel där en man hade gått besked om obotlig cancer. Trots beskedet så såg han framåt. Tänkte på allt roligt han ville göra. Han åt även färska blåbär direkt från skogen. Den mannen är helt frisk idag. Eftersom jag verkligen tror att allt är möjligt så vill jag gärna dela med mig av det jag läst. Har själv en kompis som nyligen gått bort i cancer. Artikeln publicerades någon vecka efter min kompis bortgång. Jag tror på dig Elisabeht. Ta väl hand dig! Tack för att du delar med dig av din vardag.
Bästa Elisabeth!
All min beundran till dig för att du låter oss följa dig och får ta del av erat tuffa men ändå så innehållsrika liv. Tänk att man skall behöva läsa om någon som är så sjuk för att förstå hur bra man har det. Är själv inte helt frisk och har mist både mor och syster i cancer. Har sträckläst stora delar av din blogg ikväll/natt och jag är imponerad över din livskraft trots alla de prövningar du går igenom dagligen. Läste också om puckot som var avundsjuk på ditt s.k lyxliv, den människan kan ju inte ha alla indianer i kanoten. Du visar mig och många med mig att man aldrig skall ge upp, trots att du prövas så hårt. Min mamma sa när hon var sjuk att det sista som överger människan är hoppet. Jag är övertygad om att det bidrog till att hon levde längre än vad många trodde att hon skulle göra. Jag hoppas din livskraft skall hjälpa dig att få leva vidare i många många år till. Din fantastiska blogg kommer jag att följa framöver. Sköt om dig. MVH Ingela
Hej jag vill bara säga att jag har aldrig blivit så rörd under ett tv program! Hela din familj verkar helt underbara och i synnerhet du och din son Joel!:) att du orkar vara så duktig och slita och slänga och ringa och sätta press på rörmokare så dom blir skogstokiga och massa annat som jag läst på din blogg nu !:)Jag förstår inte hur du orkar när du mår som du gör! Och jag fullkomligt älskar din Söta och underbara son Joel han verkar vara så underbara och fin kille!:) av det jag sett på tv idag och på din blogg så tycker jag väldigt mycket om honom!:D.Och sen tycker jag att du är en bra person men sunda och bra funderingar kring livet och allt du säger och skriver här på din blogg det stämmer verkligen ! Det är så otroligt va jag avgudar dig att du verkar orka så pass mycket som du gör fast du mår som du gör... en sådan person som dig skulle jag mer än gärna vilja ha i mitt liv !
MVH Jocke L
Fina familjen! Nu har jag gråtit för ett år framöver tror jag... Kram!
Elisabeth, kära du. Jag kan inget annat säga än att du är en fighter. Du gav oss tv-tittare och medmänniskor, en bild av hur det är att leva i det där som INGEN vill någonsin drabbas av. Du satte ord på min största rädsla, och jag börjar gråta direkt nu när jag skriver det här. Precis som jag gjorde i går kväll...
Lev livet så gott ni kan, jag vet att du kan. Och jag vet att dina grabbar kommer minnas allt fantastiskt ni fått. Och du. Jag tror du kommer få se dom växa upp =). På ditt eget vis... Stoor kram till dig och din familj.
Hej Elisabeth!
Såg Sofias änglar igår, och blev så berörd av dej och din fina familj.Ni är verkligen värda få all den hjälp ni behöver.
Massor med styrkekramar till er alla från Agneta i Norrbotten.
Vi känner inte varandra men: Vill bara skicka en mängd med kramar till dig & din familj! Har en snarlig situation & du ger så mkt glädje mitt i allt, tack<3
Hej Elisabeth, vilken fin familj du har och vilken fantastisk människa du är. Finns det månne en styrka i människan som man inte vet om? Hoppas nu att du får många år till med din familj. Jag skänker en slant till bröstcancerforskningen. Tack för att ni delar med er av erat liv, jag värdesätter varje dag bättre nu. Är själv drabbad av bc men än så länge har det gått bra. Stor kram från mig Annika
Som så många andra hittade jag din blogg efter Sofias Änglar.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva.
Finns inga ord som räcker till.
Du är en fantastisk kvinna med en underbar familj.
Denna jävla helvetes sjukdom som bara för olycka med sig vart den än drar fram.
Har själv haft bröstcancer men är friskförklarad.
All panik och rädsla jag hade för att dö. Den måste ha varit 5% av vad du lever med dagligen.
Jag hoppas du får lång tid till med din familj och skapar massor med fina minnen.
Styrkekramar Anna
Hej Elisabeth!
Det var ett väldigt fint program igår!! Du och din familj, om någon, är värd detta. Jag har följt din blogg i ett par år nu. Det känns lite mer äkta nu när man sett & hört dig! All lycka önskar jag dig!
Mvh
Susanne Rambäck
Det här kanske låter lite hårt. Men när jag kom in på din blogg här så läste jag hur du presenterar dig själv och det kändes lite tråkigt. Du är cancer och din sons cp-skada, du är sjuk och sjuk och sjuk.
jag var också sån förut, jag var allt det tunga runt omkring mig. Nu har jag lärt mig och vet bättre.
Istället för att gå och tänka på begravningar eller att du kanske inte finns snart, så förbered dig på att du kanske finns här på jorden i 10 år till, kanske till och med 30 år till?
För det vet ingen. Läkarna är inga orakel elelr allvetare, och att vara glad och ha en positiv inställning och tro på sig själv, kan faktiskt bevisligen göra att man blir helt frisk. Det gäller att tro på sig själv och fokusera på det bra och ljusa i livet.
Hoppas du tar det på rätt sätt. Det känns som att du skulle kunna fokusera på det friska i dig, i stället för dom pyttesmå delarna som inte är det. :)
Jag förstår att det är jobbigt, men som sagt, räkna med att du kan komma att leva vääääldigt länge också. Läkare kan ha fel.
Ha det jättebra!
Styrkekramar till dej och din familj Sofias änglar skönt att dom kan hjälpa er man behöver all hjälp när livet är svårt Mvh Ing-Marie
Lämnar en liten kommentar när jag varit inne o kikat här!
Såg dig o din familj på tv igår o jag blev så berörd så tårarna sprutade på mig! Kan inte veta hur det är men känna med o för dig o familjen kan jag göra o bara tänka mig hur jag själv skulle ha det om jag var i samma sits som dig...
Kärlek o värme/ H
Har inte ord att formulera mig men du är otrolig och din familj verkar så lugn och stark. Tänker på er och har varit i liknande situation med min mamma men jag var vuxen då. Kramar i massor
Vilken underbar familj ni är.Joel är ju en riktigt härlig kille. Kommer fortsätta följa din blogg.Kram på er/ Connie H
Man blir så ledsen och känner verkligen med dig och din underbara familj samtidigt som man känner den styrka och kärlek som du byggt upp i din familj. Du lever i nuet och det är säkert tufft men du verkar vara en superfin människa,mammam och fru. Med din kärlek så kommer din familj att klara sig fint du kommer att finnas hos dem för alltid. precis som du att spår hos många av oss andra som fått ta del av ert liv,smärta och sorg men också den glädjen som finns. Hoppas att ni får en lång fin tid tillsammans man vet aldrig vart vägarna bär. Ta hand om er och ha det så bra det går KRAM FRÅN ANNELI I HUSKVARNA
Hej Elisabeth,
Blev så tagen av er historia när jag såg er i Sofias änglar igår.
Jag jobbar som sekreterare på en onkologisk klinik och skriver hela dagarna om kvinnor och män som drabbats av bröstcancer, men det är sällan jag får se människan och familjerna bakom journalerna jag skriver.
Jag beundrar din styrka och jag känner så för din familj som kämpar med dig.
Kämpa på!
Styrkekramar från Emma
Vilket fint program igår. Glädje och sorg. Värme och kärlek. Många tårar blev det, men också en massa glädje.
Du har en sån fin familj, Elisabeth.
All styrka till er! <3
/Nadja
Nu har jag suttit och tittat på Sofias änglar på nätet och fällt en hel del tårar. Har följt din blogg under lång tid men har nog aldrig kommenterat. Så nu passar jag på att skicka en stor kram till dig och din familj. Tack för att du delar ditt liv med oss andra. Som dotter till en mamma som gått bort i bröstcancer och lillasyster till en syster som gått bort i leukemi så tror jag att jag kan känna igen mig en hel del i det ni går igenom. Och kanske är det därför det väcker en hel del starka känslor när jag läser din blogg och ser er på TV. Hoppas ni får många fler härliga stunder tillsammans!
Kram
Susanne
Hej Elisabeth,
jag såg er på tv:n igår och blev alldeles rörd och tårig i ögonen utav programet. Tycker verkligen att du är en stark människa och jag beundrar dig!
//Många kramar ifrån en ung mamma
Hej Elisabeth!
Jag följer din blogg och har själv behandlats för bc.Känner nu att jag är i limbo,dvs varken frisk eller sjuk.
Jag såg er på TV i går kväll.
Ni är värda precis allt-ni är så fina!
Jag beundrar er hur ni får ihop vardagspusslet och hur du bjuder på dina erfarenheter i din blogg.
Många cyberspacekramar
Hej!
Vill bara säga att jag kollade på Sofias änglar igår. Vilken fantastisk kvinna du verkar vara och vilka fina barn och make!
Jag hoppas du mår bra efter omständigheterna! Programmet fick mig att tänka till om mitt liv, att ta vara på varje dag! Tack för att ni delade med er av ert liv!
Styrkekram!
Hej Elisabeth!
Såg också programmet igår och blev som många andra väldigt berörd, jag är 23 år och har en son på 18 månader och är gravid i vecka 38 ! Din oro och ångest över att inte få se dina barn växa upp är inget jag någonsin kan sätta mig in i, bara någonstans i mammahjärtat förstå vilken fruktansvärd känsla det måste vara!!
Man får enorma perspektiv på sitt eget liv när man läser och ser att människor i din situation ändå kan vara starka och att ens egna vardags och ilandlsproblem plötsligt känns grymt patetiska! Man skäms verkligen ibland när man kan gnälla över en bruten nagel eller spöregn!!!
Jag är väldigt imponerad av dig och ditt mig att våga leva och visa världen att man kan le ibland fast man mår så dåligt!
Man ska vara grymt glad för det man har, livet kan slå undan fötterna för en vilken dag som helst. Jag tror inte att du behöver oroa dig för dina barn! Du måste vara en stor förebild som visar dom att man kan ta sig genom allt med rätt vilja!!
Många tusen styrkekramar till hela din familj.
/ martina
Hej Elisabeth!
Såg också programmet igår och blev som många andra väldigt berörd, jag är 23 år och har en son på 18 månader och är gravid i vecka 38 ! Din oro och ångest över att inte få se dina barn växa upp är inget jag någonsin kan sätta mig in i, bara någonstans i mammahjärtat förstå vilken fruktansvärd känsla det måste vara!!
Man får enorma perspektiv på sitt eget liv när man läser och ser att människor i din situation ändå kan vara starka och att ens egna vardags och ilandlsproblem plötsligt känns grymt patetiska! Man skäms verkligen ibland när man kan gnälla över en bruten nagel eller spöregn!!!
Jag är väldigt imponerad av dig och ditt mig att våga leva och visa världen att man kan le ibland fast man mår så dåligt!
Man ska vara grymt glad för det man har, livet kan slå undan fötterna för en vilken dag som helst. Jag tror inte att du behöver oroa dig för dina barn! Du måste vara en stor förebild som visar dom att man kan ta sig genom allt med rätt vilja!!
Många tusen styrkekramar till hela din familj.
/ martina
Åh vilken fin familj! Så glad att jag kom över Sofis änglar och kunde titta på det från utlandet. Usch och fy det som du drabbats av men du har verkligen världens finaste killar hos dig. Många styrkekramar och hoppas ni får en underbar tid tillsammans och kan gå på många AIK matcher. Heja AIK! Hälsningar, towe
Hej Elisabeth, såg programmet och nu när jag läser i din blogg att du inte känner dig kvinnlig, vill jag bara säga att genom etern strömmade en helt fantastisk kvinnlighet! Du är jättefin!
Lena, Uppsala
Definitivt en tankeställare som man behöver ofta! Du är modig, ni är modiga! Tack för att vi fick kika in i er fina familj. Allt gott till er!
Styrkekramar till dig och din familj i massor!!!!
Skänker en tanke från Värmland. Kan nog aldrig förstå den sitsen Ni sitter i. Men du verkar vara en väldigt stark person och har en otrolig utstrålning. Kämpa på!
Jag blev så berörd av programmet igår. Jag har själv en lillasyster med en cp skada och en son som har haft en del sjukhusbesök och utredningar. Oron och den oändliga kärleken man känner för sina barn är så ofattbar ibland. En mammas kärlek är ju en mammas kärlek..... Tack o lov för din fina make och två till underbara söner. Tillsammans kommer dom att hitta ett sätt även ifall tomheten alltid kommer att finnas där... Massor med styrkekramar!
Matilda
Vill bara titta förbi och säga att du är en fin människa! Håll huvudet högt och va stolt! Du har en fin familj! Hoppas att du får många år kvar att leva! Jag vill vara som dig när ja blir mamma! Det syns hur mycket kärlek ni har i eran familj!Skickar varma kramar till dig och familjen! Vi hejar på dig och tänker på dig! / Alexandra från Småland
Tusen tack för att du delar med dig och ditt och din familjs liv. Programmet igår var rörande och jag önskar er all lycka till!
Kram Sara
Hittade äntligen din blogg! Satt med hela vår familj och berördes av er historia igår genom tvrutan. Livet är så orättvist och det är minst sagt beundransvärt hur man kan ta sig igenom det ni gör varje dag. Jag ska bli mamma för första gången i april och jag kan knappt bärga mig, innan jag såg programmet tar man det som en självklarhet att man kommer vara med under uppväxten och ta del av det livet men ibland blir det inte alltid så.. Genom dina ord att ta vara på varje dag ska jag göra mitt bästa att vara en bra mamma. Jag ville bara säga att du verkar vara sådan underbar människa och även om du känner att du berövats din kvinnlighet genom cancern kan jag säga rakt ut att du är en riktig puma för det!! Du är jättevacker, ta åt dig. All styrka till dig!
Jag sänder många styrke tankar och kramar och ber att du får så lång tid du kan i denna världen!
Är så fruktansvärt berörd av erat livsöde<3 Jag har oxå en Adam född 96.Fick mitt andra barn 98 en tjej som blev född med en grav utvecklingsstörning, man får bråka och nästan slita sitt hår för dessa barn knappt så att man orkar, och till råga på allt så är du sjuk. Satt i soffan och kollade på datorn på Sofias änglar och tårarna bara spruta, tänkte mig in i din situation. Du är verkligen stark.
såg sofias änglar precis, och vill bara säga att ni är en sån fin familj, en vän till mej som gick bort i cancer bloggade oxå om sitt liv, ville bara tipsa dej om bloggen http://hejoh.blogspot.com/ där du kan hämta lite styrka vissa dagar allt känns för jävligt! kraaam i massor!
Finaste Elisabeth. Som så många andra vart jag oerhört berörd av tv-programmet, och framförallt av din situation och styrka du trots allt utstrålar. Vilka underbara barn, och vilken man oxå. Helt fantastiskt!! Jag kommer följa din resa, som jag hoppas blir lång med ett lyckligt slut. Jag ska inte säga att jag vet hur det känns, för det vet jag verkligen inte, men min lillasyster som är 30 år fick sitt bröstcancerbesked nu i augusti 2011 och kämpar mot denna jävul :( Stor kram till dig fina du, från Maria
Jag letade upp din blogg efter programmet och jag tycker att du är en så otroligt stark och vacker kvinna. Kämpa på ! Nu kommer jag att följa dig. Tack för alla tankar du delar med dig på din blogg, tycker att du är helt otrolig.
Många varma kramar till dig och din familj,,,,
Stora kramar till hela din fina familj och särskilt till dig. Berördes starkt av programmet. Jag har läst din blogg till och från, men det känns ju annorlunda när man er er "på riktigt". Både jag och min sambo fick oss en rejäl tankeställare efter en helg av smågnabb över löjliga vardagsproblem. Vad härligt att Sofias änglar kom till er!
HALLÅ !
Nånstans blir det fel: i skrivande stund är det 284 inlägg, men det är enbart 200 st som visas. Hittar ingenstans att klicka fram de nyaste !........
"Vars e dom " ?
Kram Norrländskan
Nä men Nu dyker de senaste kommentarerna upp.. hmm- du kan deleta bort detta inlägg och det som nyss skrevs av " norrländskan"
Åhhh vad jag HATAR cancer :( Har en svägerska med obotlig bröstcancer och livet rinner fort i från henne hon kämpar på fightas riktigt hårt varje dag, precis som du det sista som överger en är hoppet. Fin blogg dina tankar ger mig verktyg att hjälpa min vän;) Kram
Hej Elisabeth!
Såg programmet igår,och blev så otroligt berörd,mitt hjärta gråter för dig,din man & era fina killar.
Tack för att du delar med dig av ditt liv.
Varma kramar<3
Jag såg programmet om dig/er igår och ville bara skriva att jag tycker att det var så fint! Jag hittade din blogg den vägen och har nu läst ikapp en del. Tack för att du delar med dig om tankar och värderingar så bra! Jag tror det är så viktigt att våga snudda vid det otäcka, det oönskade och det icke-pefekta här i världen. Jag förlorade min mamma till (hud)cancer för 17 år sedan och önskar att hon hade lämnat så många kloka ord efter sig som du gör genom bloggen till din familj. Jag önskar dig mycket mer tid med din familj!
Hej Elisabeth,
Av en händelse slog jag på kanal5 igår precis när programmet hade börjat. Åh vad glad jag är för det! Du och din familjs styrka fullständigt blåste omkull mig. Jag grät floder och konstaterar att livet varken är skonsamt eller rättvist...
Jag är 45 år och fick bröstcancerbesked i september. Tumören upptäcktes på mammografin och den var så liten att de opererade bort en tårtbit en vecka senare. 2 månader efter operationen genomgick jag 5 veckors strålning. Nu återstår 5 år hormonbehandling. Det har varit en omtumlande tid och jag har inte stannat upp och reflekterat så mycket. Detta gav ni mig möjlighet till igår. Jag släppte fram all min egen sorg och naturligtvis känner jag sorg över er totala maktlöshet. Jag själv ska ju vara frisk nu, men oron kommer finnas kvar och den kommer jag att bära med mig längst in i själen. Det är som du säger att hur man än vänder och vrider på saken så kommer man tillbaka till barnen.
Jag tror på mirakler och hoppas att just du och din familj råkar ut för ett eller två!
<3 <3 <3 <3 <3
Massor med kramizar
Camilla
Vilket fantastiskt program det blev och ni är ju bara så underbara allihopa:) Kusinerna satt med stora sorgsna ögon men deras fina kusiner fick dem att skratta till och le stort ibland. Finns inga större kämpar än ni! KRAM
Satt och såg på tv`n igår fällde en annan tår-men vilken styrka du har.Förstår även du måste ha några jobbiga dar också men du kommer igen.Önskar dej och din familj allt gott.Många styrkekramar från Barbro
hej!
jag heter Annette och bor i sundsvall. Jag har aldrig varit in på en blogg, men din blogg var jag tvungen att leta reda på. fick även hjälp av min dotter hur man gör. Såg Sofias änglar med dig och din familj igår och blev oerhört rörd. kände att jag ville skänka dig och din familj en tanke.
varma hälsningar Annette Söderberg
Letade upp din blogg så fort programmet var slut. Du är verkligen en underbar kvinna. Och era söner är helt förtjusande. All styrka till er!
Tack för att du delar med dig av din resa! Önskar dig allt gott. Kram Angelica
Hej, satt precis och kolla på avsnittet och jag märkte direkt att du var en kvinna som är otroligt stark , och du är hur klok som hellst ! Du vill verkligen dina barns bästa. Du har världens finaste barn som du borde vara väldigt nöjd över och en man som stöttar dig ! jag önskar dig all lycka till , och du är alltid lika fin i långt eller kort hår ! många kramar från Sara :)
Du är en riktig kämpe & förebild för många människor Elisabet !
Att kämpa på fastän du har ont , har ångest ,alla tankar om framtiden -- är en nästan omänsklig prestation ! Som mamma förstår jag ditt tänkande om att det viktigaste är att du känner att du vill "säkra" dina barns framtid. Förstår din frustration över att inte få följa dina barn in i vuxenlivet och få följa deras liv. Men jag kan lova att du kommer att finnas i deras hjärtan & sinnen alltid ! det är nog det mest kärleksfulla sättet att leva vidare på , genom era barns tankar & minnen . Din man är säkert oxå en trygg pelare för dem genom livet. Förlorade min egen far för tidigt i denna hemska sjukdom , men det går inte en enda dag utan att jag tänker på honom och jag känner att han finns med mig många gånger ...det är faktiskt så. inte kroppsligt men dock i sinnet och som styrka i svåra situationer. På något sätt så kände jag en styrka efter att ha sett dig och din familj på tv igår , och den styrkan gav du mig ....satt även och fällde många tårar. Vill med denna kommentar skicka massor av styrke kramar till dig och hela din underbara familj ! Kämpa på !!!!
Programmet om dig och din familj beröde mig djupt.
Jag vet inte hur man skulle kunna hjälpa er men jag skulle vilja att du läste boken "Grönt för livet" av Victoria Boutenko. Hoppas jag inte tränger mig på.
Vill bara säga vilken underbar familj ni är...Har kollat in Sofias änglar gråtit hela tiden. Kramar
Vilken fantastisk människa du är Elisabeth,här läst din blogg ganska länge nu men aldrig kommenterat förrut. Här var inte ett öga torrt efter gårdagens avsnitt av "Sofias änglar".Innan har man läst hur du har det men nu även sett hur du och även din familj har det.Många styrkekramar till dig och din fina familj
KRAM
Hej Elisabeth,mina tankar är hos dig. Vi sågs i Karlstad TV-pucken, killarna spelade i samma lag. Såg Sofias änglar, kände igen er. Det finns inga ord för det du går igenom. Tänker på dig hela tiden och hoppas. Håller tummarna för dig och familjen, och Adam i Sundsvall. Varma hälsningar Madeleine Andersson
Hej världens goaste Elisabeth.
Jag kollade på programmet igår
När jag satt där med tårarna rinnande utför kinderna tänkte jag att man skall vara glad för varje dag man kan stå upp.
Jag tycker att du är jättesöt som du är.
Det vackra sitter inte på utsidan det sitter på insidan.
Jag har en väninna som har cancer och den började som din och sen spred den sig överallt. Hon går på cellgifter varannan vecka och gjort detta i 4 år nu. Detta håller hennes cancer stilla för hon svarar på behandlingen än så länge.
Här är hennes blogg ifall du vill titta in.
Hon älskar att fota och är superduktig.Hon skriver inte så mycket om sin cancer utan visar sina bilder istället.
Hon har varit inne idag på behandling så nu mår hon nog inget vidare http://mariasbilderblogg.blogspot.com/
Jag har fler väninnor som har cancer. Tyvärr.
Jag tycker faktiskt att livet är jätteorättvist ibland. Först lille gubben och sen du.
Jag hoppas att de finner på något så att du får vara med din ljuvliga familj i många år till.Det sista som lämnar människan är hoppet
Här kommer en stor varm kram till er alla.Lotta
Hej,
jag är också en bloggläsare som följt dig en tid men inte kommenterat särskilt mycket. Nu vill jag dock ta tillfället i akt och berätta att jag också satt klistrad framför tv.n i går. Jag har nog inte riktigt förstått hur svårt handikappad Joel är, att ni får ordna så mycket kring honom, vända honom på natten osv. Det hade räckt med det som din man sa i tv, dessutom är du allvarligt sjuk. Åh jag grät en skvätt igår, tänker på hur mycket du/ni kämpar. Hoppas du känner dig stärkt och lyfter lite av oss här ute, att du känner hur många som berörs av ert öde och vill er väl. Vilken fin familj du har! Stora kramar från Lina i Linköping
Hej Elisabeth,
Jag såg programmet Sofias Änglar igår och hörde även då om din blogg. Jag tycker att du verkar vara en underbar människa och du har en otroligt fin familj kring dig.
Skönt att se att du ändå är så positiv och försöker att göra det bästa av situationen och att du lever ditt liv som du vill och försöker få ut det mesta av den tid du har kvar.
Tack för att du delar med dig av ditt liv, du är en otroligt stark människa.
Var rädd om dig!
Många styrkekramar
Helt otroligt vilken stark och underbar människa du är! Jag såg på Sofias Änglar och jag kan säga att det forsade tårar när jag kollade på det. Så fint men ändå så sorgligt att någon ska behöva kämpa så mycket för ett normalt liv. Jag ger dig och alla i din familj styrke kramar från mig! (Väldigt fin blogg förresten)
/en som tänker på dig!
Tack för att du ville dela med dig med ditt liv i programmet..Jag tänker på dig och din fina familj hela tiden. Tårarna bara spruta på mig under hela programmet,dels för att min mamma har haft bröstcancer, hon tror att hon är frisk nu,men har en del problem. Sen har jag en väldigt nära vännina som har kämpat många år med cancer.. Jag är själv sjuk,dock inte i cancer då,men känner igen mig i dina tankar. Jag tänker på dig...
Krama om dina fina barn,Spec Joel som var nåå grymt cool söt pojke! Dina andra två pojkar verkar vara underbara med.. Och din man är toppen med, utan sin familj orkar man inte..Och de vet att du alltid ställer upp på dig..
Kämpa på! Jag kommer följa dig! Och tänka på dig varje dag!!! Kram
Vilken underbar familj ni verkar vara. Helt otroligt vad man kan ryckas med när det blir så känslosamt. Du verkar vara en stark person och jag önska det fanns mer människor som er. Starka,härliga o fina.
Önskar er all lycka!
KRAM
hej,skickar styrkekramar och tankar till dig,blev väldigt berörd av att sett på sofias änglar,
Hej Elisabeth!
Jag såg Sofias änglar igår och blev djupt rörd av dig och din familjs situation! Jag har en vännina som går igenom samma sak med först bröstancer och sen fick hon skellettcancer!Det jag bendrar hos er båda är hur starka ni verkar vara! Det är så ofattbart för en själv att ens kunna tänka tanken om hur ni mår och känner! När man själv är frisk!
Jag skickar många styrkekramar till dig och din familj!!
Maria
Åh fina du och din familj! Vad ska man säga? Finns inga ord, är så ledsen för din skuld. Kram
Jag tittade på er igår.. Grät nästan från början till slut. Jag blev förbannad på mig själv då jag bara en halvtimme tidigare klagat för min sambo att jag inte klarar av min diet, att jag aldrig kommer bli smal.. Behöver jag säga att jag skämdes för mig själv? Att man har mage att klaga på såna skit saker när det finns kämpar som du där ute. Som trots att du vet att du inte kommer få se dina barn växa upp eller bli gammal med din man, inte ger upp! DU ÄR UNDERBAR, GLÖM ALDRIG DET!
Såg dig och din familj igår på Sofias Änglar. Så obeskrivligt ledsamt att sjukdomen tjuvat just dig (och din fina familj).
Heja dig!!
Styrkekramar från Vänersborg.
Hej Elisabeth!
Jag belv så himla rörd och ledsen när jag såg avsnittet av Sofias änglar som handlar om er familj. Jag beundrar dig för din styrka. Jag vet inte vad detta kan hjälpa men jag har läst mycket och sett en hel del dokumentärer om en Dr Burzynski i USA. Han har i princip kommit på botemedlet mot cancer men hans metod har inte blivit erkänd som vanlig eftersom att det är så hemst mycket pengar i cellgifts och strålningsindustrin. Det är tydligen inget man bara kan kasta åt sidan. Men det är människor som haft t.ex hjärntumörer som inte varit möjliga att operera bort och som fått sin dödsdom och bestämmt sig för att prova Burzynskis metod, Antineoplaston Therapy. De har inte så mycket mer att förlora, så varför itne prova en sista metod. Du kan själv kolla upp det. Det finns massor av information.
Med vänlig hälsning
En som bara vill hjälpa till
Jag vill bara lämna ett avtryck och säga att vad stark du är, vad modig du är och vad vacker du är!!!
Har precis sett ditt avsnitt av Sofias änglar och mitt hjärta värker!
Nästan precis för ett år sedan gick en underbar, härlig kompis till mig bort i samma skitsjukdom som du har, hon hann precis fylla 33 och efterlämnade man och två barn, 3 och 5 år gamla...LIVET ÄR INTE RÄTTVIST!!!
Men jag lovar, hon lever kvar, hon finns i våra tankar varje dag, jag tänker på henne som att hon är med mig fast hon inte finns här. Jag lovar att du kommer finnas med i dina barns och din mans tankar alla dagar, barnen är en stor del av dig och det lever vidare.
Kämpa på och heja dig!
Stooor varm kram från en Sara som du inte känner:)
Såg precis dig och din fina familj på tv! Oj va rörd och berörd jag blev! Du/Ni är otroliga på att kämpa och är värda precis allt bra ni kan få. Kommer from idag följa din blogg som många andra. Livet är allt väldigt orättvist ibland, men värt att kämpa för!! Styrkekramar från mig
tack för ditt mod som ger mig mod. jag tänker på dig och din fina familj! kramar!
Hej Elisabeth! Såg dig på tv härom dagen.. När programmet va slut kände jag bara att jag måste hitta din blogg och skriva vilken underbara mamma dina barn har.. Ända sedan jag såg er på tv tänker jag på dig/er varje dag och hoppas på att du får stanna hos din familj i många år till.. Kommer följa dig på din blogg.. Du e min nya förebild!! Du e en ängel på jorden, så vingarna du fick av Sofia tillhör dig och ditt vackra jag!!
Många kramar till dig och din familj.
Vilken utstrålning du har - gick rakt igenom tv-rutan..
Kram från Sara
DU ger mig styrka, kraft! DU glädjer hela folket med din underbara personlighet! DU är en FIN kvinna som jag beundrar! En riktig styrke kram från hela svenska folket till DIG och din familj! Kan knappt i ord beskriva mina känslor för ER! Först rinner tårarna därefter kommer ett stort leende när jag ser denna kämparglöd! Den glöden tar ER långt!! // Sofie Gazso
Hej Elisabeth! Jag måste bara skicka dig en stor kram, känner dig inte men har sett avsnittet du var med i av Sofias änglar. Det var så berörande att både jag och min mamma satt och grät. Jag kunde inte låta bli att gå in och skicka denna kommentar till dig och kommer garanterat följa med dig på denna blogg, varje dag från och med idag. Kämpa på, du är grym!
Det är nu i dagarna 5 år sedan min väninna Jessica lämnade oss 33 år gammal hon lämnade två små barn efter sig och en kärlek... Mina minnen av Jessica är underbara , hon finns hos mig varje dag varje vecka..hon var en underbar humoristisk människa och hennes tokerier lever i vår familj...vi skrattar åt allt tokigt hon gjorde och hur roligt vi hade ihop ... Jessica blev sjuk 2005 i bröstcancer och bara 2 år senare var hon borta...men gud va mycket roligt vi hade de 2 åren.. jag har sällan skrattat så mycket...och gråtit så mycket... Min Jessica är nu en ängel men sååå otroligt levande i våra minnen ...
Hoppas det kan vara en tröst..eller en känsla som kan ge styrka och ro en liten stund ...
Kram från Mia
Hejsan Elisabeth.
Vi känner definitivt inte varandra men efter att ha sett "Sofies änglar" samt uppföljningen på Kanal5.se kände jag att jag inte kunde låta bli att skriva.
Inom vår familj har cancern varit ett tydligt inslag. Min mamma gick bort redan 1971, min pappa 2002 och min ena bror diagnostiserades för prostatacancer i mitten på 2000-talet. Han opererade bort sin prostata och lever idag ett, förhållandevis, gott liv.
Det som berörde mig mest i programmet var din fantastiska personlighet och osjälviskhet, att tanken om familjens väl låg i främsta rummet. Din inställning påminner mycket om min mammas.
Jag kan bara önska dig, och din familj, all lycka och hoppas att du/ni får ett så bra liv som möjligt!!
Med varma hälsningar
Bengt Göran Olsson
Göteborg
Du är så modig som visar/skriver om din livssituation. Du visar en enorm styrka och livskraft
Du lever för dagen, kanske timme för timme,varje litet ögonblick, som vi alla borde ta bättre vara på.
Du är en förebild!!
Skicka en kommentar