fredag 15 juli 2011

Saknar barnen och byggdamm

Nu har vi varit hemma ett dygn, jag, Jörgen och Adam och jag saknar mina två småttingar. Här ett kort som jag tog i Ljusdal när de delade säng;

Jag saknar dem men inser att det inte hade blivit mycket gjort om de hade varit här hemma nu. Jag har roddat runt med papper och ringt massa samtal idag, varit och handlat och med Adam till Synsam för intyg till mopedkortet. Sedan har jag dammat... och åter dammat. Byggdamm letar sig fram överallt!
Jörgen har slipat och målat i nya tillbyggnaden.

Här är nya hallen som blir betydligt rymligare än tidigare;

Till vänster om entren går en gång ut till killarnas TV rum och Adam och Isacs nya sovrum. Till höger i korridoren ska det sättas in ett ELFA system.

Joels handikappsanpassade badrum börjar ta form.

Vi ansökte om ett höj och sänkbart handfat tidigare men har fått avslag av tidigare dam på kommunen. Efter att rörmokaren varit här och han absolut ansåg att vi skulle ha ett höj och sänkbart i ett HWC så ringde Jörgen till kommunen och pratade med den nya kvinnan som tagit över efter "elaka damen". Nya handläggaren beviljade ett anpassat handfat till Joel direkt! Hon är hur bra som helst och prata med och ser verkligen till brukarens behov och situation mer än att bara "spara pengar".
Jörgen passade även på att ta upp frågan om rampen. Enligt tidigare handläggare så skulle vi få en ramp i trä men efter att ha pratat med flera handikappsfamiljer så har vi fått höra att man inte kommer upp med elrullen på vintern om det är träramp (vi vet ju inte sånt här då det är så nytt för oss). Därav vill vi alltså ansöka om en ramp i metall.
Detta var heller inte ett problem med nya handläggaren då hon höll med om att det skulle vara helt korkat att göra en ramp i trä då hon också hade full koll på att det inte fungerade med träramp. Det bästa är väl ändå att göra allt rätt och bra från början. Hade de byggt en träramp så hade den behövts göras om med tiden.
Tack Värmdö Kommun för att ni anställt en ny handläggare och att den tidigare fått söka sig efter ett nytt jobb. Nu känns det som det är rätt människa på rätt plats.
Det var det inte tidigare. "Elaka damen" pratade alltid om Joel som om han vore ett kolli. Ett "det". Hon var HELT klart på fel plats.

Ni som inte hängt med från början med bostadsanpassningen kan jag säga att det har tagit oss 3,5 år att komma så här långt. Vi ansökte december 2007 och allt var i stort sett klart med handläggaren på kommunen så hon blev sjukskriven och sedan gick i pension. Ny handläggare kom (elaka damen) som "rev" allt som gjorts och godkände typ ingenting. Efter flera överklagan etc så fick vi slutligen beslutet september 2010 efter att "elaka damen" fick lämna sin tjänst i augusti 2010.
Detta efter att jag skickat all korrespondens med kommunen som kopia till NackaVärmdö Posten under våren och sommaren 2010.
Mycket jobb har det varit men NU äntligen känns det som att det varit värt allt slit. Parallellt med detta så har jag ju också varit sjuk hela tiden sedan hösten 2008.

Ikväll har Jörgen varit och spelat golf och då kvällen bjöd på SOL åkte jag till Strömma Kanalbar och träffade Pernilla. Efter ett tag anslöt även Åsa och JP och vi åt middag tillsammans. Inget som var planerat utan en spontangrej. Det är sånt här som höjer livet ett snäpp, om ni förstår vad jag menar!?
Här bjuder jag på en bild av en kortisonsvullen Elisabeth och en solbränd och fräsch Pernilla;

Nu är klockan 00.30 och dags att sova om jag ska orka följa med Maria till gymmet i morgon bitti. Det är planen så länge ingen kroppsdel spökar.

10 kommentarer:

Mahlin sa...

Hej Elisabeth! Så bra att allt ordnar sig med er bostadsanpassning och att ni fått en trevligare handläggare. Jag tycker du ser minst lika pigg och fräsch ut på bilden som din väninna. Trevlig helg önskar Mahlin. Jag följer din fina blogg. Kul med film där man ser din millionär cykla.

Marie sa...

Visst är det konstigt att man ska behöva kämpa i uppförsbacke hela tiden för saker som borde vara helt självklara så som er bostadsanpassning.Jag känner tyvärr igen mycket av det där...Så jag blir såå glad när jag läser att ni äntligen fått en vettig handläggare och att bygget nu börjar ta form! Toppen!

Kram!

Berit sa...

Så synd att det hela blev så försenat p.g.a. "elaka damen". Tiden ni stångades med henne kunde ju ha använts till ngt roligare. Men jösses vad fint det ser ut att bli nu! Rymligt o praktiskt.

Och du, du är jättefin! :)

Suzanne E T sa...

Hej Elisabet!

Så konstigt att man skall behöva strida om saker man tycker är så självklart.... Du är en fantastisk kämpe i alla lägen.
Så skönt o se att du kan få njuta av fina stunder och att du tar fram så mycket positivt. Du är beundransvärd. Önskar dej en fortsatt härlig sommar. Kram Suzanne

Anonym sa...

Håller inte alls med - tur att det finns handläggare som ser till den kommunala ekonomin. Innan allt kommer omkring, skall även den kommunala budgeten räcka - och hållas!

Jag är Elisabeth sa...

Till anonym.
Absolut ska kommunen hålla i pengarna på ett vettigt sätt men vi blev erbjudna en handikappsanpassad WC modul att ställa i carporten!! Vet inte riktigt hur förra handläggaren hade tänkt sig!? För kommunen blir det billigare att göra en vettig lösning direkt så Joel kan bo kvar hemma.
mvh,
Elisabeth

Anonym sa...

Ingen tvekan om att det ibland sitter fel person på rätt plats och då menar jag att handläggare i kommunen har ett oerhört viktigt arbete, där håller jag med Anonym.

Att se till att ekonomi/budget hålls och från början leverera den mest kostnadseffektiva lösningen kräver sin kvinna och uppenbarligen så finns dessa personer som tur är.

Att vara medmänniska kostar ingenting.

Önskar alla läsare en härlig sommardag!

/Maria

Ps Inga spökande kroppsdelar här inte, grym träning i Lördags, mina armar är spagetti :)

Inger sa...

Hej!
Så kul att läsa, att du hälsat på i vårt lilla Ljusdal! Förstår ungefär var dina svärföräldrars stuga ligger. Mycket idylliskt vid Ljusnans strand !
Hittade din blogg via Lindas blogg.
Sydde en kattsele till Lindas fina Rippe för några år sedan. Undrar ibland hur Lindas fina katter har det idag.
Jag beundrar verkligen din styrka och kämpavilja!
En bamsekram till dig!
Du inspirerar så många genom din fina blogg !
Inger

Berit sa...

Om det nu är någon som anser att kommunen har slösat för mycket pengar så undrar jag om denne någon själv skulle vilja sitta på wc i en modul på carporten... När jag ser vad kommunerna lägger pengar på så kan jag tycka att människovärdig bostadsanpassning hör till de vettigaste sakerna. Det handlar ju om människors grundläggande behov för att kunna fungera bra i vardagen! För en liten funktionshindrad kille är det jätteviktigt att inte bara psykiskt utan även fysiskt få känna sig integrerad i familjen. En förutsättning för det är att bostaden är anpassad så att han så långt det är möjligt kan fungera på samma villkor som sina familjemedlemmar.
Vad handlar detta ifrågasättande om? Är det avundsjuka som man försöker dölja genom att låtsas vara rättrådig och sparsam??

Mahlin sa...

P.S min mobil spökade när jag skrev och det blev fel på ett ord. Det ska inte stå miljonär utan MINSTING. Att det är fint att se din minsting cykla. Mvh Mahlin