Som jag skrev i går kväll så började jag känna smärtan redan då i benen och denna gång främst vänster knä. Det blev 30mg extra morfin under natten och morgonen. Fick ladda på klockan 01, 06 och 10. Det negativa med morfinet är att jag inte tål det så bra utan jag får klåda på HELA mig. Så varje gång jag tar extra morfin så måste jag ta en allergitablett.
Sjuksköterskan som kom från MAH i Rättvik var i alla fall jättebra och jag kände mig i trygga händer. Min Piccline ser återigen ut att må bra.
På grund av allt morfin var jag tvungen att sova middag när sköterskan gått och det blev återigen en dag som jag inte tog mig upp ur sängen förrens på eftermiddagen. Halv tre åkte vi och fikade på det lokala konditoriet DÅ var jag vaken och följde med. Efter fikat åkte vi till Driving Range och jag tittade på Isac när han slog några hinkar. Han var jätteduktig och jag önskar så att Jörgen vill ta med sönerna på den riktiga banan inom snar framtid. Tills dess så får jag gå med Isac på korthålsbanan som finns här uppe. Idag blev det inget på grund av mina ben men hoppas att morgondagen bjuder på en bättre dag.
Jag har återigen målat fönster idag och även en blivande garderob vit. Vi försöker färdigställa Kammaren i gamla huset så att min mamma har någonstans att sova. I mina föräldrars ålder vill man inte dela sovrum på grund av snarkning.
(Detta börjar även gälla min generation)
Svar på några kommentarer;
Jag har haft Port a cart som kroppen stötte ut våren 2009. Jag står på kö för att sätta in en ny. Hade en tid i maj men då saknades det sjuksköterskor för operationen!? Vet inte när det planeras in ny port. Min Piccline sitter i vänster överarm.
torsdag 7 juli 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej,
Har föjt din blogg en tid och många gånger tänkt lämna ett avtryck. Nu gör jag det.
Självömkan lyser med sin frånvaro i din blogg. Trots alla motgångar. det är beundransvärt.
Kanske är det där kraften finns? Gnistan som tänder livet som skapar ork att kämpa emot sjukdomen.
Vet inte vad jag ska skriva egentligen mer än att din livskraft imponerar, skapar ringar på vattnet, får mig att reflektera.
Din kamp och din blogg gör skillnad.
Annica
Annica
Skicka en kommentar