Det blev inte av att vi åkte till familjen Larsson utan familjen Larsson kom till oss istället och tog över vårt kök. Klockan 17 stod Åsas matkasse på trappen! Åsa intog köket och aktiverade Joel samtidigt. Jörgen åkte iväg för att hämta Isac och jag la mig i ett hett bad och läste tidningen. Skönt! Vid 19 stod middagen serverad och JP anslöt till gänget och sedan även Adam. Efter maten blev det soffan och Cirkus Möller. Tack Åsa för en skön fredag i min egen soffa. (nästa gång när Joel är lite bättre i benen kommer jag och provligger din soffa)
Äntligen har vi fått upp Joel i hans ståhjälpmedel;
Åsa och Joel fixar i köket;
Idag lördag har mormor varit här och tagit Joel. Jag och Jörgen var med Isac på Zinken där han har haft bandycup. De förlorade semifinalen med 6-7, men Isac var på bra humör ändå. Efter bandyn kollade vi på Adam som hade hockeymatch och här tog vi även med oss Joel som älskar hockey. Det är självklart lite bökigt att få med sig Joel nu men han älskar hockey och behövde verkligen komma ut.
Isac gjorde flera fina assister och ett antal mål under dagen;
Ikväll är mormor och morfar här och lagar mat. Det blir Entrecote, Pommes och Beasås.
lördag 13 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Passa på och njut!! Det är du verkligen värd! Man behöver inte alltid vara stark, tillåt dig att ta emot hjälp!
Kramar i massor!!!
Beundrar er!! Så go lille Joel e...och duktig!! Hade jag bott närmre er så hade jag nog gjort ett besök...kämpa på alla, det vet jag att ni gör...kram till er alla från södra Sverige
Puss, vad glad jag blir för din skull.
/Gitt
Hej! Oh va glad jag blev när jag fick läsa att du fått lite lugn och ro, och underbar hjälp av dina vänner.Hoppas det blir en bra dag idag också! Härligt glad Joel ser ut på bilden! Kram Lena
Vad mysigt ni har det och vad kul det är att se Joel vinna mark igen! Du är värd bara det bästa och bra vänner är en skatt! Ta det lugnt och njut av din familj. Lägg dina krafter på det som känns meningsfullt. Låt andra ta hand om dej när du behöver det.
Du har all min värme och respekt!
Härligt att se Joel i hippen - eller kallas det bara det till ståskal? Har han fortfarande ont? Sover han på nätterna? Han är verkligen en go unge och så tålig så man tror inte sina ögon. Vad skönt för er alla att ni är hemma igen. Hoppas att du fortfarande tar dig igenom behandlingen utan alltför jobbiga biverkningar.
Kramar från Maria E
Skicka en kommentar