torsdag 3 maj 2012

Cellgifter i morgon fredag

Jag ska precis gå och lägga mig. Jag läser igenom era kommentarer och hämtar styrka. Tack alla som bryr sig och skickar era kramar och tankar. Jag omfamnar dem allihopa.

Dygnet har varit jobbigt. 

Något jag inte nämnde var att jag direkt efter mitt eget besked och på eftermiddagen åkte till Pernilla för att titta till henne en sista gång innan min kommande Provence resa. (Bestämmer mig dock först i morgon om jag åker eller ej. Måste känna efter hur jag mår och att allt stämmer i kroppen.)
Pernilla har fått mer minnesluckor och en hel del ryckningar i kroppen och vi pratade om döden och begravning. Det kändes som ett fint besök om än mycket jobbigt. Jag är väl egentligen inte rätt person som någon livscoach för Pernilla nu men det kändes som min plikt som medmänniska och god vän. I taxin på väg hem var det många tårar och känslor som sprudlade men det kändes bra att ha varit hos Pernilla en sista gång tror jag för mig, orkar inget mer, för att nu fokusera på min familj.

(Ett sms i taxin till Gitt;
Gitt har redan tagit tag i min blogg och en engagerad bloggläsare har kollat upp ett tryckeri för att kunna finansiera det med medlen från Minnesfonden. De vill att jag ska få vara med och utforma lite hur jag vill ha det och börjar så smått med år 2009 då bloggen startades.)

Kvällen igår var kaos i den här familjen med mycket tårar, varför och känslouttryck som for i luften. 
I morse kom kuratorn från SAH. Först pratade jag med henne och sedan Adam. Adam var hemma hela dagen och vi var och handlade och åt lunch tillsammans.
Kuratorn ska sedan träffa Jörgen och Isac i nästa vecka. 

På eftermiddagen när Joels resurs kom hem med honom från Ballongen så la jag genast över en del arbetsuppgifter på henne vad gäller bokningar av taxi till hans träningar framöver. (På måndag börjar Joels årliga intensivperiod av träning på Move and Walk som pågår i 4 veckor.)
Samtidigt kom Joels kurator som jag bett styra upp allt som har med utvärderingar och behandlingsplaner för resten av terminen. De kunniga personerna får ha det utan oss föräldrar. 
Joels kurator jobbar även vidare på att få ett beslut angående skolan för Joel till hösten.

I morgon bitti går färdtjänsten åter till Södersjukhuset och det är dags för cellgifter. Jag ska få i morgon och måndagen direkt när jag kommer hem. Vi hoppas fortfarande på under med denna sista cellgiftsbehandling.
Ryggen känns bra efter all strålning i alla fall. (man får leta lite efter ljusglimtarna)

Nattikramen till er alla som stöttar vår familj och en extra kram till Pernilla och hennes familj i kväll.
(Fick en ängeldikt av en läsare som jag vill dela med mig av;)

116 kommentarer:

Anonym sa...

Tänker så mycket på dig,och din fina familj! Kramar i masssor till er!

Åsa E sa...

Hej Bettan, här kommer kramar från familjen Engström i Gustavsberg.
Vi tänker på er <3

Viktoria Käll sa...

Skickar massa kramar till dej<3 Du är en otroligt stark kvinna och en stor förebild!! Håller tummarna för att under sker!!

Caroline A sa...

Du är så cool och duktig Elisabeth! Tack för allt som du har lärt mig, du har lärt mig att leva på riktigt!!!

Anonym sa...

Hej. Bamsekramar till dig. Har följt din blogg en längre tid och beundrar dig. Är själv hockeymamma till två killar i Stockholmshockeyn.......så är grymt impad av all logistik som du får ihop för din familj!!! Ovanpå allt annat. Du är fantastisk och unik. Kan aldrig sätta mig in i hur du har det men bitar av det förstår jag väl. Hockeykramar

Ewa sa...

Sänder sååååå mycke kärlek, styrka och kramar till Dej och din underbara familj jag bara kan <3
Ewa

Anonym sa...

Skickar alla kramar i världen till dig och din familj från en anonym mamma norr om Stockholm//Eva

Anonym sa...

En jättestor kram till dig.

Beundrar så din styrka.

Hopppas att du kan komma iväg på resan och att du och din mamma får kvalitetstid och fina dagar tillsammans.

Kärlek och styrkekramar från Maria

Kristin sa...

Hej där Elisabeth!
Jag har skrivit till dig ett par gånger på bloggen, har följt dig och din familj via din blogg sen Sofias änglar, men har läst bloggen från första början.
Jag vill bara säga från djupet av mitt hjärta att du är en fantastisk tjej.. jag beundrar dig!
Och jag vill tacka dig för att du genom dina ord, fått mig att sätta större värde på min tid här på jorden.. jag är lycklig för varje dag jag får och för det jag har.. mycket mer nu än innan jag började läsa din blogg.
Jag önskar dig en härlig resa och jag ska be om ett mirakel gällande sjukdomen. Många varma kramar från Kristin

Anonym sa...

Hej fina du,
jag har som många andra följt dig sen Sofias änglar beundrar dig för att du vågar dela med dig av vad som måste vara ett rent helvete ( ursäkta språket). Det känns så orättvist och ingen skulle behöva gå igenom det du och dina barn och övrig familj gör. Som trebarnsmamma kan jag inte ens föreställa mig vilken ångest det måste vara för dig att veta att du och inte får följa dina fina barn lika länge som andra föräldrar och det gör så ont att tänka på.
Vill bara tala om att du finns i många människors hjärtan och tankar och jag hoppas du kommer iväg på resan med din mamma och får en fin sommar med dina barn och Jörgen.
ALL MIN KÄRLEK OCH STYRKA TILL DIG <3 <3 <3
Linda i Norrköping.

Anonym sa...

Du är fantastisk!
Stor stor kram!!

Anonym sa...

Läser din blogg varje kväll å äller en tår. Du är en underbar mamma å fru. En stor kram till dig å din familj

Titti08 sa...

Skickar styrkekramar till Dig och din fina familj....vilket fint foto i inlägget.
Kram från Titti-Elisabet i Umeå

Kicki Forsberg sa...

Vill ge dig styrkekramar i massor..har sett cancern i vitögat då jag förlorade min mamma som ung. Blir så berörd av det du skriver och känner så mycket för dig och din familj. Att stå bredvid och känna att man måste släppa taget och att låta den man älskar över allt annat gå till himlen är smärtsamt, men ändå ett vackert minne på nåt konstigt sätt. <3

Anonym sa...

Hej Elisabeth ! Sänder styrkekramar till dej o din Familj,jag tänker så mycket på er ska du veta.Jättefint foto på dej & Adam, han är mycket lik sin Mamma. Kramizar Gull från Skåne.

Anonym sa...

Hej Elisabeth. Jag är också en av dom som läst din blogg sen Sofias änglar. Du är en sån beundransvärd kvinna. Tänker så mycket på dig och din familj och hoppas nu på att ett mirakel ska ske och att du får leva länge till. Har fällt många tårar när jag läst din blogg. Varma kramar. // Åsa från Dalarna

Anonym sa...

Sitter här med tårarna rinnandes och tänker på dig du underbara människa!

Det gör så ont att läsa om beskedet du fick igår även om det nån gång skulle komma. Jag har hållt tummarna för dig och gör det fortfarande!
Du går igenom det jag mest fasar. Att veta att man snart skall skiljas från sina älskade.

Jag har nyligen behandlats för bröstcancer och är livrädd att det kommer tillbaka eller att de inte fått bort allt.

Du är en sann kämpe och jag vet att du kommer att stanna och "slåss" ett tag till!
Jag beundrar dig och tycker du är en fantastisk person!!

Massa kramar Helena

Anonym sa...

Fantastiska Bettan det är vad du är och alltid kommer att vara. Det går inte att med ord beskriva de känslor som kommer när man på ett så ärligt och nära sätt får ta del av vad du känner. Men du som är så klok ska nu bara göra sådant som du mår bra av och ta dig tid att njuta.Fånga alla ögonblicken och bevara dom djupt där inne någonstans. Imorgon är en annan dag.
Massor av styrkekramar till hela familjen, det kan ni inte få nog av.
Helene, Derek och tjejerna

Anonym sa...

Läser din blogg varje kväll innan jag ska sova - blir glad när du gjort ett inlägg och orolig om inte. Din blogg får mig varje kväll att reflektera över dagen som gått, får mig att inse hur bra jag har det men samtidigt inser jag hur orättvist livet är och vilka vägar livet kan ta utan att man kan styra över det - läskigt! Spännande? Kanske? För ibland häder ju även bra saker...jag hoppas nu att livet ska ta ännu en nyckfull vändning för dig, att cellgifterna ska funka och köpa dig mer tid. Önskar jag kunde ge dig lite av min tid! Tänk om vi alla bloggläsare kunde ge dig lite av vår tid? Tänker på dig och önskar dig det bästa - går inte riktigt att sätta ord på vad man känner när man läser din blogg men vi är iallafall många som följer dig och känner likadant.

Stora varma styrkekramar

Anonym sa...

Elisabeth,
Jag blir så ledsen för din och din familjs skull<3. Jag håller alla tummar och tår för dig och dina fina killar, och att medicinerna kan hålla din kropp i schack. Mina tankar är hos dig dagligen. Träffade Jörgen som snabbast i klubbhuset förra veckan, hoppas han gav dig den där kramen som jag skickade med till dig.
Största kramen, Hanna G-berg

Louise sa...

Hej!

Har följt dig sedan Sofias änglar och har även gjort ett tidigare inlägg hos dig. Jag är inne på din blogg varje dag och läser och hoppas att det skall gå bra för dig och din familj.
Vill bara sända dig en famn full med kramar.

Anonym sa...

Skickar så många styrkekramar som finns. Finner inga tillräckligt bra ord att skriva. Tack för att du orkar dela med dig. Håller med ovanstående, tänk om vi alla kunde dela med oss av vår tid till dig. Håller tummarna för så mycket tid som möjligt. ��låter en kram omsluta dig, hoppas du känner den. Önskar dig en skön resa!y

Anonym sa...

Ger dig och din familj många många stora varma styrkekramar. Tänker på dig/er varje dag och beundrar din enorma kraft. Hoppas verkligen att du får njuta ännu en sommar och att under sker! Kramar

Anonym sa...

Jag blir så arg. Jag vet att det inte hjälper men jag kan inte låta bli FUCK CANCER! Tårarna rinner och det gör ont i hela mig. Du är min Idol Elisabeth, du har så otroligt fina egenskaper, en enorm styrka och en kämparglöd som skulle få vilken motståndare som helst att lägga sig. Därför tror jag oxå att du håller monstret i schack länge, länge! Jag har blivit så ödmjuk inför livet, rörd över så lite och otroligt tacksam. Det är din förtjänst, tänk vad många människor du har gett den gåvan. Inte minst dina barn, dom kunde inte haft en bättre mamma! Om du nu inte kan vinna så håller jag alla mina tummar för att matchen blir oavgjord. Du e grym <3

Anonym sa...

Hej Elisabeth
Jag hamnade på din blogg för drygt ett år sedan när min mamma fick sitt cancerbesked.
Mamma hade gjort mammografi året innan och den var utan anmärkning.
På hennes 70-årsdag får hon spridd bröstcancer i "present" av läkaren.
Åtminstone beskedet.

Jag googlade mycket om det och hamnade på din blogg.
Sedan dess har jag följt den.
Din kraft som du förmedlar genom bloggen ,har gett mig styrka som anhörig.
Den närhet som verkar finnas i din familj är nog många som saknar i sina familjer.
Jag önskar så att det finns ett ess i rockärmen som läkarna kan plocka fram, för det är inte ok att den där skitcancern får bestämma spelreglerna helt.
Jag är så tacksam att du så öppet delat med dig av din sjukdom och dina tankar.
Hoppas du kommer iväg till Provence!
// Anette

Anonym sa...

Fina Elisabeth.... Ord känns fjuttiga..... Men mina tankar vandrar till dig hela tiden. Jag har följt dig i 1,5 år och hittade hit via Linda..... På något sätt så har jag "trott" att du ska leva för alltid. Ditt inlägg igår var väldigt svårt att ta in...... Det är så hemskt, skrämmande och väldigt sorgligt.
Jag ville passa på att skriva till dig och tala om vilken fantastisk människa och inspirationskälla du är för så många.
En fråga..... Har du någon som kommer att uppdatera bloggen när den dagen kommer som ingen vill tänka på?
Var rädd om dig nu och jag hoppas du får mycket mer tid med din fina familj!
Varma kramar <3 Veronica

Aina sa...

Älskade Människa, jag vill bara skicka en dos med kramar och rosa moln i dag också, till dig och hela familjen. Kan du inte få en ny lever? Går det inte att göra något för att hejda förloppet så länge som möjligt?

Jag önskar att vi alla kunde bära dig framåt, låt oss alla läsare tänka på Elisabeth som en helt frisk person, blunda och se henne framför dig som strålande pigg och frisk! (Jag tror på tankens kraft.)

ALLT måste prövas!

Som en av läsarna skrev: Om det fanns fler som du Elisabeth, så skulle världen se mycket bättre ut!

Så hoppas jag att cellgifterna sätter sig på alla elaka ställen och slår total knock-out på cancercellerna i morgon!

Kärlek till dig och familjen,
Aina

Jannica sa...

Det smärtar mig att läsa vad du går igenom. En overklighetskänsla sprider sig i mig, inte kan väl något så hemskt få drabba någon mitt i livet?! Som nybliven mamma till en liten pojke kan jag inte ens föreställa mig tanken att behöva lämna honom :( Hatten av för dig och styrkan du visar i denna hårda prövning. Och en stor kram till dig och de dina! Fortsätt att kämpa! Jag håller tummarna för ett mirakel. De finns!!!

Anonym sa...

Hej Elisabeth! Jag har följt din blogg från början i tysthet aldrig kommenderat det men nu vill ja Jag göra något för dig & dina barn.Orkar du ni? tå en rest resa till Rhodos? Här finns jag om ni kommer ställer jag upp för er!

Anonym sa...

Styrkekramar till dig och din familj. Har själv en cancersjuk mamma. Hon har precis blivit fri från sin andra tumör, än så länge. Har fått en del bestående strålskador. Vet hur det är att pendla mellan hopp och förtvivlan. Håller alla tummar och tår!

Angelica sa...

Det kommer bli svårt att inte få en sån fin svärmor som dig, men om Isac ringer när han är 25 så lovar jag att ta hand om honom ;)

Sara N sa...

Min farfar gick nyss bort i Cancer, han var bara 70 år. Har följt din blogg dagligen och tycker det är så otroligt starkt att du vill och klarar av att skriva ut dina känslor till alla. Känner för dig <3

Anonym sa...

Du är en hjälte och kämpe. Du och alla andra som kämpar mot denna fruktansvärda sjukdom. En sjukdom som slår så hårt och skoningslöst. Många styrkekramar till Dig och resten av familjen. <3<3<3<3<3

Åsa-Len i Köping

Anonym sa...

Hej
Är så lessen för din och familjens skull men ord blir så futtiga på nåt vis. Tänker på er i stort sett varje dag. Hoppas resan med din mamma blir av och ni får lite egen tid och bara får rå om varandra och att du kan njuta av våren med barnen när du kommer hem. Förstår verkligen om det är kaos hemma hos dej just nu med alla känslor, min son var 13 när jag blev sjuk första gången och i samma veva gick min pappa som stog honom så nära bort och då var det många känslor för oss allihop men då är det skönt att det finns kuratorer som kan ta över lite av bördan. Sen ska du inte bry dej om alla åsikter människor har om vem som åker med dej på sjukhusbesök eller vem du väljer att resa med, sånt känner man i hjärtat själv. Önskar dej en så trevlig helg så möjligt och massor av kramar Britt-Mari

Anna sa...

kramar i massor till dig o din fina familj.

Anette la Fleur sa...

Jag läser din blogg dagligen, du är en kämpe Elisabeth. Jag tänker mycket på dig och din familj. En stor styrkekram till dig och din fina familj

Cathrine, Södertälje sa...

Bävar varje gång när klickar upp din länk, ska hon finnas än eller har hon lämnat oss till ett ställe där det alltid är sol och sommar med en gigantskt hav av dom mest underbaraste blommor...
Har inte vågat skriva till dig förrän nu. Jag vet inte vad jag skall säga fast det kanske inte behövs heller...
Det känns som jag har känt di länge fast vi inte har träffats så är du den första jag tänker på morgonen om jag kunde så skulle jag ge dig en STOR styrkekram till dig och jag är stolt och ödmjuk över att få vara med dig under din resa.

Katarina i Leksand sa...

Sänder massor av styrkekramar till dig och din familj.
Tänker jätte mycket på dig.

Anonym sa...

Fina Bettan, du är och förblir en kämpe - ge inte upp! Massor av styrkekramar och hoppas verkligen du kan åka på ER resa - så väl förunnad er alla! Allt gott!Kramen/Vera

Anonym sa...

Många styrkekramar till dig. <3
Hoppas din helg blir underbar.
Du ger mig styrka.
Kramizzz

/Marie

Anonym sa...

Många kramar till er<3/ Connie

Anonym sa...

Vilken underbar bild på dig och din son!
Så svårt att kunna ta in att du har så mycket att vinna över-bilden visar ju en ung vacker, stolt kvinna!!
Men jag vet att bilder kan dölja något-hoppas på ett under och att du får vara här med din familj många år till!! Maria

Anonym sa...

Många kramar till er<3<3<3 / Linda från Piteå

Anonym sa...

Läser varje dag här inne och jag beundrar din styrka Elisabeth!

Igår mailade jag över länkar till både din blogg och play länken till Sofias änglar till en jobbkompis efter att jag berättat om din underbara personlighet! Om din styrka, vilja, humor, engagemang i barnen osv..

Än en gång tittade jag på avsnittet där ni var med och än en gång känner jag en vrede för att allt är som det är!
Jävla skit sjukdom!

Hoppas allt går bra idag och att du kommer iväg på din resa!

Styrkekramar
Chrissie i Skåne

Anonym sa...

Jag har följt din blogg sen ni var med i Sofias änglar! Jag brukar inte kommentera men nu kan jag inte låta bli... Jag skickar många styrkekramar till dig och hela din familj <3 Kram Erika

Anonym sa...

Hej Elisabeth
Hoppas att du kommer iväg på din och dim mammas resa. Men allt måste ju kännas rätt för dig och din familj. Kramar med kärlek till dig och din familj/Lillan

Anonym sa...

Du är en otrolig människa Bettan.Önskar att det fanns något att rena din kropp med.Livet är så himla orättvist.Hoppas verkligen att du orkar resa i helgen<3.Massor av styrka och kramar till er fina familj./Anneli Brunnskola.

Huset på berget sa...

Jag har precis som många andra följt dig sedan Sofias änglar, men har läst bakåt i bloggen också. Att finna ord att säga känns svårt, ibland är det helt enkelt f-jävligt! På mig imponerar du stort med din styrka och omtanke till dina nära och kära. Vi satt länge igår kväll jag och min M och pratade efter att ha läst ditt inlägg om livet och vad som är värt något. Du inspirerar och ger kraft även till oss bloggläsare. Fantastiskt att få möta dig även under dessa former och omständigheter. Jag hoppas du kommer iväg på din resa och får njuta av den och då särskilt med din mamma. Det är fantastiskt med allt folk och blogg läsare som försöker stödja och hjälpa till. Människor är fantastiska! Det får mig att tänka på en av mina favorit dikter...
" En droppe droppad i livets älv har ingen kraft till att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe, hjälp till att hålla de andra oppe!"
En dikt av Tage Danielsson.
Det är det vi alla är droppar som försöker hålla dig och varandra oppe!
Styrke kramar till dig och familjen!
Kram kram

Anonym sa...

Ja fy vad du har det tufft. Har följt dig ett tag. Skickar all min styrka jag har till dig o din familj. Ord känns fjuttiga. Kram Katrine

Anonym sa...

<3 Sänder en massa kärlek till er! <3
Kram Lena

Geddfish ♥ sa...

Hej Elisabeth!
Det finns liksom inga ord egentligen...
Har följt dig ett bra tag nu.
Vill inte, vill inte, att det ska bli så där, som dom förutspår.
Livets Labyrinter är inte helt rättvisa, nej.
All min Kärlek till Mamman och Kvinnan ♥♥♥ Gerd

annika sa...

Du vackra människa nu gör det så ont i hjärtat att läsa dina rader och sänder massor med kärleksfulla tankar till dig och din familj!
Nog för att det behövs änglar men nu tycker jag Gud kan vänta och istället ge oss ett mirakel och låta barnen få behålla sin mamma!

Bamsekram!

/annika

Anonym sa...

Du är en otrolig förebild!!! Jag tänker på dig varje dag och följer dig och håller tummarna för dig och din goa, fina familj!! Dina barn har tur som har en sån underbar mamma som du verkar vara. *Kramar om*

Anonym sa...

Massor, massor med kramar till dig. Du anar nog inte vilken fin och värdefull förebild du är.Du är helt enkelt fantastisk. Så igen, massor med kramar. Tack för att du tar dig tid att skriva och för att du delar med dig. Tänker på dig och din familj. All värme! Gabriella

Anonym sa...

Många tankar till dig och din familj i denna stund
massor med styrke kramar till dig och familjen / Christina

Anonym sa...

Var rädd om dig Elisabeth! Du lever idag och idag är just nu allt som räknas. Sällan skådat en kämpe som du, det och kärleken till dina barn kommer att följa dem resten av livet! Imorgon vet vi inget om. All styrka till dig. Kram Sanna

Anonym sa...

Du kommer aldrig att bli glömd..Du har satt dina avtryck på jorden och lämnar så mkt efter dig- inte minst dina barn! Tycker så synd om dig och dem som tvingas vara utan varandra.Men jag tror att det finns nåt på andra sidan, så många berättar om sina nära dödenupplevelser. Jag hoppas att de har rätt och att du får fortsätta leva där! Önskar dig så lång tid som möjligt med dina barn!<3

Anonym sa...

Elisabeth,hur kan någon som jag aldrig träffat beröra mig så
starkt?
Mina tårar bara rinner....
Jag tänker på dig och din familj
hela min vakna tid.
Kramar från Helen

Anonym sa...

Underbara Elisabeth. Tänker så mycket på dig. Som mamma är du en fantastisk förebild som utstrålar så mycket värme och kärlek. Många kramar från en annan mamma som lär sig så mycket av dig.

Anonym sa...

Jag är också mamma till tre barn och känner igen mig i det du skriver. Skillnaden mellan ditt och mitt liv är dock enorm då jag är frisk och egentligen inte har någonting att gnälla över. Allt blir så trivialt. Du ska veta att du har lärt mig så mycket genom din blogg och jag skickar dig alla styrkekramar som finns i denna hemska tid. Ber för dig och din familj.

Anonym sa...

<3 <3 <3 till dig och Din familj!!

Ida sa...

Hoppas du få komma iväg på er resa,du e grym. varje inlägg jag läser,berör på ett lr annat sätt. Hoppas din tid,bli precis som du önskar. Din familj ska vara glada att d har fått ha dig,även om d bara va på lån. Många barn,har ingen närvarade förälder alls,era barn verkar ha haft d fantastiskt,bamsekram Elisabeth:)

Jeanette Danielsen sa...

Hej fina du!!
Blir så arg att man inte kan göra något. Jag känner en som känner en (ja du vet) som har fått någon form av alternativ behandling av en kvinna i stockholm och som har minskat eller fått bort metastaser (bröstcancer). Vet inte så mycket men du ska få kontaktuppgifteran till henne när jag får dom av min vännina. Vet att hon ska flytta till USA eftersom Sverige inte tror på hennes behandling (tror inte den är vetensklapligt beprövad som det heter)och att hon har mycket att göra och inte svarar i telefon. Men man ska aldrig ge upp!!

Lämna din mail så kan jag maila uppgifterna till dig.

Många kramar och njut av din resa!!

Cece sa...

Åh gumman vad ledsen jag blir! Kramar om det varmaste jag kan <3

Anonym sa...

Så bra att det finns en kurator i sjukvårdsteamet som kommer hem till er och fångar upp er alla där hemmavid. Hur det funkar med snacket beror ju alltid på personkemin - men ändå, fint att det finns någon utomstående som försöker fånga upp er alla i fam. Alla sina funderingar fungerar eller vill man kanske inte prata med familjen om.
Jag antar att all ångest, oro och "jag vill INTE vara med om detta" känslor klibbar sig fast på er nu. De fula cancermåstre tar människor i sitt järnhårda grepp och vägrar släppa. Det är så hemskt både att vara den drabbade och att stå maktlös bredvid - Det är så otroligt orättvist!
Fortsätt ta hand om varandra i allt detta gränslöst svåra <3
/Elisabeth

Anonym sa...

Hej!
Jag har följt din blogg sedan ni var med i "Sofias Änglar". Jag måste bara få säga att jag beundrar din styrka och ditt mod. Och att du orkar engagera dej i din familj och dina vänner.Det är ju det som ger livet innehåll och minnen.Önskar dej och din familj styrka och glädje. Hoppas resan med din mamma blir fin. Hälsningar från Ninni i Nykarleby, Finland

Karolin sa...

Innerligt många hjälpande Styrkekramar till dig och din omgivning. Mina tankar är hos er dagligen.

Kram Karro

Malin Jansson sa...

Kära Bettan, jag hörde av Åsa att ni åker i morgon - till Provence! Vilken lycka i allt elände att få ta in allt vackert och vårligt som finns där. Det är obegripligt att allt det här händer och att livet på samma gång fortgår. Våra barn som tränade fotboll ihop när de var små har vuxit upp till nästan vuxna män och man får massa annat för sig och livet förändras på många sätt. Men att du, som alltid har varit den gladaste, mest bekymmerslösa som tog livet och tillvaron med en klackspark skulle drabbas så fruktansvärt hårt är svårt att acceptera. Ta emot alla mina kramar, några tårar men mest glada tillrop inför Frankrike-resan. Det är ju inte så att vi springer på varandra "på byn" lika ofta som förr men jag tänker verkligen massor på dig och på alla härliga träningsminnen (inte bara barnens utan våra egna oxå!!) vi har ihop. Bamsekram till dig och familjen från Malin

Anonym sa...

Styrkekramar i massor till dig och din familj. Ta hand om dig! <3

Anonym sa...

Massor av styrkekramar till dig! Din omsorg om dina barn är fantastisk och otrolig. Jag tror att de kommer att klara det bra och minnas dig med stor kärlek när den dagen kommer!
Inga

Anonym sa...

Jag tänker på dig och sänder dig och din familj en massa Styrkekramar <3
Kram Karin

Anonym sa...

Livet är så himla orättvist. Kramar från Lotta

Susanne sa...

Tänk om alla som ville kunde ge dig en frisk dag av sitt eget liv. Jag vet inte hur långt eller kort mitt liv blir men jag skulle ge dig en dag, en frisk dag, av mitt liv till dig Elisabeth. Tänk om vi alla, som ville, kunde göra det... då skulle du finnas med dina barn veckor, månader och kanske år här på jorden.
Kram kram kram

Anonym sa...

Jag hittar inga ord att skriva, detta är bara för överväldigande overkligt och ledsamt. Tänker på barnen och jag får svårt att andas.
Jag vet att du inte ger upp i första taget Elisabeth, du är en sån kämpe! Den där "elbehandlingen" kan det var något i det här läget? Hoppas att ni får en skön resa nu och ta hand om er. KRAM Annika

Alexandra sa...

Kära Elisabeth, mitt hjärta värker när jag läser dina ord. Jag blir så imponerad av den styrka du verkar ha, att du orkar skriva om det här. Jag förlorade min pappa i cancer för 1 år sedan... cancer som spred sig till levern. När jag tänker på dig, din man och dina tre fina söner så tåras mina ögon. Jag hade "turen" att ha min pappa i 25 år, och tyckte när han dog att det var orättvist tidigt men under året som gått har jag mer och mer känt tacksamhet för den tiden vi faktikst fick tillsammans. Min pappa är med mig varje dag, hela tiden, minnen från honom får mig att skratta och gråta nästan dagligen. Han känns långt borta fysiskt men i mitt hjärta är han högst närvarande. Jag tänker på dig och önskar att skicka dig massa kärlek och omtanke!!!

Alexandra sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Hej Elisabeth,
Jag är fd kollega med en vänninna till dig, Jenny, och fick genom henne för flera år sedan höra om det ofattbara du råkat ut för. Det berörde mig starkt då, och när hon sedan berättade om din blogg har jag följt din resa via den. Jag vill bara säga ett varmt TACK för alla de insikter du gett mig genom dina tankar och kloka ord. Det känns ibland så svårt att läsa utan att kunna hjälpa eller bota, men jag vill att du ska veta att du har hjälpt mig framåt under en period av förändring i mitt liv. Än en gång, varmt tack och ta hand om dig allt du kan. // Sarah

Elin sa...

Jag har läst din blogg lite till och från under några år nu och det här första gången jag kommenterar. Jag vet inte varför jag inte gjort det innan men jag ville bara säga att jag tycker du är fantastisk och att jag tänker på dig och din familj!

Anonym sa...

Hej,

Vad ska man skriva, jävla skitcancer!!!!
Du är den bästa livscoach man kan ha,för du är en otrolig människa!
Jag känner inte dig men trots detta är du min stora livscoach och lärt mig att ta vara på vardagen. Tack för det, Elisabeth!
En stor styrkekram till dig och din helt underbara familj!

MMS sa...

Svårt att veta vad man ska skriva. Imponeras av din styrka att dela med dig av dina tankar på bloggen. Kan inte annat än hoppas att ni alla får en fin sommar tillsammans. vilken underbar mamma dina barn har!

Anonym sa...

Hej!
Jag känner dig inte men ända sen sofies änglar på tv:n så har jag följt din blogg.Du är så kramgo och älskar din familj och alla runt omkring dig.
Fy för cancer varför finns denna sjukdom??
Blir ledsen när du skriver min sista vår.Varför ska det hända dig som, verkar ha så fin familj?
Många styrkekramar till dig Elisabeth från Veronica i Västerås♥

En annan Elisabeth sa...

Det känns inte verkligt det här. Jag kan inte tro på det. Jag vill inte tro. Jag tänker på dig - hela tiden och försöker förstå det går igenom. Hur kan du vara så stark? Jag fattar inte. Vilken mamma dina barn har, vilken livskamrat din man har. Det är så man häpnar.

Anonym sa...

En stor styrkekram till dig från mig...jag vill bara säga dig att jag beundrar dig. Du visar en sådan styrka mitt i allt elände. Mina ögon tåras var gång jag läser din blogg. Vilken underbar person du är och vilken underbar fru och mamma du är..De dina m¨åste vara stolta. Många kramar...

Nea sa...

Tänker på dig<3

Anonym sa...

Fina Elisabeth, har följt din blogg ett tag och vilken enastående kvinna, mamma och fru du är, önskar så mycket att de hittar någon medicin som botar denna hemska sjukdom..skickar massor med kramar till dig och din underbara familj.Anette

Anonym sa...

Hej Elisabeth,
Läser din blogg och vill bara skicka dig många tankar och en stor, stor kram!!! /Jane i Göteborg

Anonym sa...

Vilken fin bild på dig och Adam - ni är lika (fina).
Önskar dig en fin resa till Provence (om du nu kommer i väg)
Har följt din blogg sedan januari i år. Började läsa den då en nära anhörig fick diagnosen obotlig cancer.
Du ger mycket kärlek och stöd till alla och det är både givande, sorgligt och trösterikt att läsa din blogg.

Mycket kärlek och hopp Ammi

Sofia sa...

Kramar till hela er familj och en extra till dig Elisabeth.

Anonym sa...

Jag har själv varit sjuk sedan januari och kämpar fortfarande för att må bättre men det är ju INGENTING jämfört med vad du och din familj går igenom. Jag tycker du är en fantastisk, stark, modig,orädd och framför allt en underbar mamma som verkar göra allt för sina barn. Jag tänker på dig och kan ändå inte låta bli att hålla alla mina tummar och hoppas på att mirakel ändå sker. Massor av kramar Helena

Anonym sa...

Vad jag beundrar dig! Hur orkar du?? Jag ska härmed sluta & gnälla över små krämpor & allt skjutsande till alla aktiviteter. Du hjälper mig att bli en bättre människa!!

Adam, Isac & Joel, ni har en fantastisk mamma som ni kommer att tänka på med glädje & stolthet! Hon kommer ge er styrka även när hon inte längre finns på jorden. Allt hon gör för er kommer hjälpa er i livet framöver. Det är mamma som format er till de fina killar ni blivit.
Kram till Er alla <3

Evis sa...

Mina tankar till dig du underbara människa <3 kramar i massor

Anonym sa...

Styrkekramar till en sån otroligt stark kvinna som du är Elisabeth!

Helene Olsen sa...

Tänker på dig och din familj framförallt dina barn, men med den styrka som du förmedlar till dom så är jag säker på att allt kommer gå bra för dom när den tiden kommer.Är så ledsen för dig och allt du måste gå igenom nu.Du är verkligen
en fantastisk och unik person.Genom din blogg har du fått mig och många andra att tänka på livet på ett annat sätt.Jag känner mig ödmjuk över att få vara med dig under din resa.Styrka i massor til dig din man och era söner.Kram Helene i Örebro

Anonym sa...

Oj vad det gör ont att läsa dina senaste inlägg :( Min dator har strulat så jag har inte kunnat läsa uppdateringarna på ett par dagar. Det du har skrivit nu önskar jag att du hade sluppit skriva.. Vi känner inte varandra men jag har skrivit några inlägg här på bloggen och jag har följt dig sen Sofias änglar.. Jag tänker ofta på dig. Hoppats att behandlingarna skulle hjälpa. Jag hoppas fortfarande.. Skickar många varma kramar till dig, du starka underbara människa... Tänker på dig, på din man och dina barn.. Styrkekram Angelica i Skåne

Anonym sa...

Hej Elisabeth! har läst din blogg sedan Sofias änglar, varje dag! Mysiga du! kämpa på, massa styrke kramar från Josefine i Uddevalla :)

Anonym sa...

Kram och styrka

Anonym sa...

Hej Elisabeth!
Lessen för din/er skull,men UNDER kan finnas!
Varma KRAMAR till DIG,
hoppas du kommer till Provance,
kicki i Vö

Sofia sa...

Jag har läst din blogg sedan jag såg Sofias Änglar. Varje gång jag läser så inser jag att du måste vara en av de starkaste människor som finns. Du ska vara stolt över allt som du gör för din familj och alla fina bilder som ni tar för de är guld värda.

Veronika sa...

Stora kramar till dig o familjen. Följer dig varje dag o det du skriver är så rakt in i hjärtat som det kan vara o du har lärt mig att ta vara på nära o kära, man vet aldrig vad livet har planerat för en.

Styrke kramar Veronika med familj

Anonym sa...

Sänder många Kramar till Dej EISABETH.Läser din blogg varje dag ock hoppas att du ska må bättre.Men efter ha läst din senaste så gråter jag.Hoppas att du o din mamma kan åka.Betyder mycket för er båda.Tänker på Er alla i Din fina Familj

Anonym sa...

Jag tänker på er.
Stor Styrkekram

Anonym sa...

Din värme, styrka och glädje som du ger mig, din familj, dina vänner och många, många läsare kommer alltid finnas kvar. Önskar dig ALLT och att du får stanna kvar länga än hos dina fina pojkar du har!! En stor, varm kram till dig och din familj och tänk på att undrens tid inte är förbi

Anonym sa...

Du som tycker om änglar du ska veta att du är en vacker ängel här på jorden med ett mycket svårt uppdrag! Du har nått ut till många med ditt budskap..... Jag önskar så att jag kunde göra något för dig! Kramar från Jenny

Anonym sa...

Jag har följt dig och din familj sedan Sofies änglar och jag beundrar dig så mycket att du orkar dela med dig av din vardag. Livet är så otroligt orättvist men jag hoppas verkligen att tiden som kvarstår kommer bli så fin och bra som möjligt för dig och din familj. Du tar så kloka beslut, Elisabeth, följ ditt hjärta och grubbla inte för mycket på om de är rätt eller fel. Bry dig heller inte om vad andra tycker, hur man än går tillväga finns det alltid de som har åsikter. Ta hand om dig fina du!
Kram Malin

Anonym sa...

Hej Elisabeth, det ända jag kan säga är att jag vill ge dig en stor kram. Jag har läst din blogg ända sedan jag såg programmet Sofias Änglar, du verka vara en helt underbar person.

Jag tänker på dig varje dag!
Många kramar från mig
/Ulrica

Marlene sa...

Hej E!

Massa kramar till dig och din fina familj!
Du är så bra och jag beundras av din styrka!

Många kramar M

Anonym sa...

Hej, jag vill bara säga att jag tänker på dig och dina fina familj. Vill bara ge dig en kram. Har följt bloggen sedan Sofias Änglar och blev tagen att programmet.

Många kramar till dig
/Ulrica

Jessica sa...

Du underbara fina människa, har följt din blogg sen ett bra tag tillbaka. Jag sänder dig & din familj en hel drös med styrke kramar ! <3 Livet är INTE rättvist !!! / Norrland

Malin sa...

Så olika det är. Jag tänker på Pernilla. Själv har jag haft hjärnmetastaser i 1,5 år och fortfarande ingen förvirring eller epilepsi känningar. Yrsel och illamående och tryck i huvudet känner jag dock av. Hoppas ingen tror att jag är full när jag vinglar fram.
Tänker på er bägge! Kramar från Malin

Malin sa...

Vad betyder <3 ? Jag trodde det var hängbröst eller glassstrut, hjärta kanske<+

Anonym sa...

Hej! Började följa din blogg efter "Sofias änglar". Du är otroligt stark, vilken underbar mamma och fru du är. Tänker på dig och din familj. Kärlek och styrkekramar till er.

ingrid sa...

Hoppas du får en fin resa med din mamma!
Såg dig och din familj på Sofias änglar som många andra.
Efter de har jag läst din blogg.
Känner som dig när jag läser om hockeyn...min Christian var åxå med i tv-pucken för Norrbotten och sen var han ner till Canada och spelade för Sverige med tre kronor på bröstet...sen några Elitseriematcher här i Luleå.
Nu far han till Danmark och spelar i deras högsta liga!
I November 2011 dog min systerson i Leukemi 18 år gammal och mina pojkars enda kusin och samma år i Februar gick min mamma bort i bröstcancer!
Vet ju lite hur förbannat elak denna sjukdom är!!Grrr
Jag hoppas på verkligen att allt blir bra för hela din familj hur än allt blir!
Tänker på er och jag kommer följa din hockeykille med glädje för jag är en hockeynörd.
Stora varma kärleksfulla kramar till er från oss i Luleå!
Ps jag har åxå en sjukdom SLE som är kronisk som gör att jag får kämpa på men de finns ju inte ens likheter med det du har ds
Ingrid med familj

ingrid sa...

http://www.fredriknystal.se/
Här bloggen som min systerson hade!
Tänkte bara om du ville läsa!
Ingrid från Luleå

Jenny Ekdahl sa...

Du är en enorm förebild Elisabeth!
Jag önskar att jag hade en bråkdel av din styrka!

Nästa vecka åker jag till USA för att träffa en god vän/släkting för sista gången. Hon har max 2 månader kvar, tumörer i hjärnan... Jag har köpt en av Willow Trees änglar "You are the best - thank you for making a difference".
Jag visste tidigare inte vad jag ville säga,,men nu är allt kristallklart. Tack!

Anna Löfgren sa...

Cancer helvete!!!
Elisabeth glöm aldrig bort att du är fantastisk!!! Fantastisk bloggare, fantastisk mamma, fantastisk fru, fantastisk vän, fantastisk granne mm!!!
Kraaamar i mängder!!

EvaS sa...

Jag beundrar dig så mycket. Din klokhet, styrka o ditt mod är fantastiskt. Det finns så mycket att lära av dig, så mycket mer vi kan vara här o nu o uppskatta det vi har. Om framtiden vet ju inget nåt om. Jag hoppas att du och familjen får en fin sommar. Styrkekramar!