WOW, värt att fira! Men med vadå? Sitter i sjukhussängen och kollar på Dr House. Ska gå ut och be om lite kvällsfika. (Några rostisar med apelsinmarmelad och yoghurt.)
Men visst är det väl lite häftigt att jag har haft 400000 träffar på min blogg sedan jag började blogga april 2009, ca 2 år sedan alltså. Och undra hur många ord jag har plitat ner på dessa 400 inlägg!? Jag hoppas verkligen att jag kan dela med mig lite av livet och att ni läsare tar var på livet ni lever. Alla kommentarer jag får på bloggen värmer och jag känner att jag får lite energi tillbaka från er.
Ikväll har Maria varit förbi en sväng och vi tajmade en liten promenad mellan två regnskurar och dunder och brak. jag behövde verkligen komma ut och få lite frisk luft. Att bara ligga i en sjukhussäng hela dagarna får mig att bli tokig. Igår kväll runt 22 tiden så släppte domningarna, antagligen på grund av allt kortison. Idag har jag fått 32 tabletter till. Snacka om att jag är speedad, trots att kroppen är trött och jag ser ut som jag suttit i solen en hel dag utan solskyddsfaktor. För er som inte vet så blir man tomatörd i ansikte och på bröstet av kortisonet.
Jag har fortfarande inte fått svar på Magnetröntgen hur mina tumörer ser ut, det får jag i morgon. De måste mäta och jämföra med tidigare röntgen. Jag har i alla fall fått reda på att det inte är någon tumör som trycker på någon nerv vilket är ett bra besked som innebär att det inte är något som måste opereras.
Efter frukost i morgon får jag reda på när de drar igån med cellgifterna. Det är bestämt att det kör på med Caelyx några gånger till så det är bara hålla tummarna att vi får se ett bättre resultat efter sommaren. Ny röntgen av levern i slutet av Augusti. Vad händer om det växt ännu mer då? Det vågar jag inte tänka på. Jag ska till Spanien i augusti och Provence i september och i november tänker jag fira min 38 års dag. Så det så!
Jag har under kvällen sedan skrivit födelsedagskort till pojkarna igen. Ett varsitt har jag "fått ur mig" ikväll. Det är inget man bara sätter sig ner och skriver utan man måste vara laddad för det. De gånger jag legat på sjukhus har varit bra tillfällen. Dels för att jag har tid till det och dels för att tankarna börjar snurra och det finns mer tid till eftertanke på riktigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Bra där Elisabeth !
Klart vi ska fira din födelsedag,
underbart med dina positiva tankar.
Stora VARMA styrkekramar till dig, min kära vän !!
Puss Puss, Åsa L
Kram!
Håller tummarna för ett bra besked idag! Och att du får fira en skön midsommar med familjen!
Kul med alla läsare på bloggen, dom ord du plitat ner betyder så mycket för så många! Tack för att du delar med dig och för din positiva inställning !
Kram Lena
Kärlek, kraft och styrka. Fantastiskt, du är världsbäst!!!
Jag önskar så att du får bra svar och att du slipper vänta idag. Ser fram emot en promis på hemmaplan nästa gång :)
Kramar i massor,
Maria
Lovar att varenda ett av dina 400 inlägg hjälper mig att ta tillvara på varje timme av livet!
Håller tummarna för bra besked idag!
Kramar Annika, grannen
Hej, följer dig och läser allt du skriver och tycker att du är en jättehärlig person. Håller tummarna för allt vad de håller att allt ska gå bra för dig.
kram
Monika
Tack Elisabeth för att vi som läsare får ta del av all din livserfarenhet om denna svåra sjukdom och allt den för med sej.
Jag fick HER2 positiv cancer konstaterad 2009 och lever i ett inferno av tankar och funderingar på framtiden.De mesta tankarna går ju till make och barn och om hur deras framtid kommer att bli utan att jag är där.Har ännu inte fått något återfall men jag är inte så blåögd att jag kan vifta bort tanken om när det blir.
Försöker verkligen leva livet fullt ut och väntar inte längre med att göra saker.
Mina tankar går till dej Elisabeth som fajtas med dina cancerjävlar varje sekund av dygnet samtidigt som livet ska levas.Sänder dej många varma jäklaranamma-kramar över cyberrymden och gratulerar till att du nått ut till så många människor genom din blogg.Hoppas att du får ett positivt svar av läkarna idag och att du får en trevlig midsommar hemma!
Hoppas du snart får positiva besked och känner dig piggare så du kan åka hem! Tänker mycket på dig.
kram Linda P. med familj
Hej! Jag har följt din blogg länge men aldrig skrivit nåt tidigare. Jag heter Jenny, är 36 år, småbarnsmamma och har gallvägscancer (en stor och två små tumörer i levern) med spridning till skelett och lungor. Jag inspireras av dina ord, du är en riktig kämpe!! Jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Fortsätt kämpa!!
Jag tittar till dig i din blogg ofta och förstår att du är läst och uppskattad. Jag håller tummarna för dig och att resorna och födelsedagen kommer att gå av stapeln som du har tänkt dig.
Kram
/Åsa
Tror våra grabbar badar i Dyviken nu. Sitter själv på bussen hem och läser din blogg.
Jag läser den varje dag ska du veta, och mitt liv levs ur ett nytt perspektiv efter att du fick din diagnos.
Tyckte du om pappas honung? Ska snart dit och kan ta hem några burkar till dig.
Kram och tänker på dig
Myran
Det är svårt att riktigt förstå vad du går igenom. När du skriver om dina barn.....Då känns det långt in i hjärtat hur fruktansvärd din situation är. Hur mörkt det än ser ut så tänker jag att det aldrig är för sent att hoppas. Och att ta vara på det man har, som du skriver. jag tänker mycket på dig och önskar så att det fanns något jag kunde göra.
Många kramar från Maria E med "stora" Joel
Midsommarhälsningar med KRAMAR från Ulla (U:s mamma)
Skicka en kommentar