På måndag ska behandlingsavdelningen ringa mig och förhoppningsvis presentera en plan av mina kommande veckor.
I går avbokade jag Mösseberg som jag skulle till den 27 mars på rehab. Jag har flyttat den till 8 maj och hoppas innerligt att jag kan få komma iväg då. Min läkare ville ha mig på hemmaplan några veckor så att vi kommer igång med de nya cellgifterna så snart som möjligt.
När man får sådana här negativa besked är det klart att man funderar mycket på döden och hur det kommer att bli för de efterlevande. Jag har sammanställt alla försäkringar som vi har här hemma och kollat upp livförsäkring och efterlevnadsskydd. Har även hört talas om att det finns Barnpension som barnen kan få från Försäkringskassan. Måste dock kolla upp det lite mer. Någon som vet?
Ikväll har det varit melodifestival och jag tycker faktiskt att "fel låt vann". Han som kom trea med "Oh my god" tror jag mer på. Men men. Joel gillar ju i alla fall Eric Saade och brukar leka det i badkaret med vattnet. Jag hoppas inte han får för sig att krossa glas nu.........
Tomas, Tina, Tim och Tove bjöd på middag ikväll. Jättegott som vanligt!
I morgon har vi blivit bjudna till Hillevi. Så himla skönt att gå bort och äta mat.:)
Nu är det natti natti.
Min skyddsängel jag fått av Annika vakar över mig ovanför sängen;
Jag har även min skyddsängel jag fick av Åsa i vardagsrummet. Och av en bloggläsare fick jag en ängel att hänga runt halsen.
Jag behöver verkligen mina änglar just nu!
9 kommentarer:
Du är helt underbar min lilla flicka Du kommer att gå långt i livet det känner jag på MIG Massor med karmar till dig
Jag får bara Cealyx. Vet inte än om det ger någon effekt på mina lymfkörtlar, men jag hoppas det. Hoppas att den nya porten fungerar bättre och att infektioner, inflammationer och bortstötningar lyser med sin frånvaro. Kram Heidi
Håller tummarna hårt för att de nya cellgifterna gör sitt jobb! Jag börjar bli tveksam om Xelodan hjälper mig heller. Är nervös inför nästa röntgen och misstänker att fulingarna i levern går åt fel håll. :-(
Jag har inte heller kvar min port. Har haft två, men båda blev infekterade och fick tas bort. Mådde så dåligt när den första krånglade att jag trodde jag skulle dö. Hela rummet fylldes av sköterskor och läkare. Så jag är lite rädd för att behöva en ny. Å andra sidan, funkar de så tror jag att det är bästa alternativet. Den är ju inte i vägen eller så.
Trist att du fick boka om Mösseberg. Funderar på att kolla med min kurator om det finns mer platser sen när du ska dit. Hade varit så kul att ses! :-) Det svåra är ju bara att planera. Vet ju aldrig från dag till dag hur jag mår, men jag antar att vi sitter lite i "samma båt". Kanske vore det bara bra att få komma iväg och tänka på sig själv ett tag. Är vistelsen där en eller två veckor?!
Kram Linda
Det var jätte trevligt att ha er här igår kväll! Och vi var ju rörande överens om att fel låt vann. Det är helt ofattbart att du är så sjuk på insidan, när du är så frisk på utsidan och har så nära till skratt! Tusen kramar från Tina
Nu håller vi tummarna för Caelyx!
Klart att man tänker på döden när man är i vår sit. Jag vill planera så att det blir så bra som möjligt för min familj när jag inte finns längre. Jag känner också starkt att jag vill ta ansvar för livet i första hand och ta hand om varje dag, för leva ska jag ju. Kanske länge, kanske kort. Har levt länge nu med god livskvalitet, längre än vad någon kunde tro. Den läkare som upptäckte min spridning tippade på ett halvår till ett år. Nu har det gått fem och ett halvt år... Jag lever och vi krånglar vidare med olika blandningar cellgift som biter ibland och ibland inte. Jag känner starkt att har man kärleken med sig i livet så blir livet fint vilken jävla sit. man än hamnar i.
Kärleken gör ju ont också när den orsakar separationsångest (vill ju finnas kvar hos dom jag älskar) men i grund och botten är den en urkraft som kan försätta berg. Du har ju dina fina fina barn så du vet vad jag menar.
Dina barn har en älskad och enastående mamma som de kommer att bära med sig hela livet d v s den bästa rustning som finns.
Detta blev många ord... kanske för många men jag känner så otroligt starkt för dej och din familj.
Kram!
Hej Elisabeth!
Rattys änka Nina här. Jag beklagar verkligen de dåliga beskeden. Jag kan det mesta om det praktiska som väntar efterlevande, så om du undrar något är det bara att fråga. Jag har precis blivit klar med allt praktiskt.
Din man och barnen kommer få omställningspension/barnpension från Pensionsmyndigheten om du går bort. Tidigare var det försäkringskassan som hade hand om det. Hur mycket det blir beräknas på din antagna pension. En viss procent får din make och en viss procent får barnen. Du kan läsa mer på Pensionsmyndighetens hemsida. Normalt får man bara omställningspension ett år men om man är gift och har gemensamma barn får man det ända tills yngsta barnet fyller 12 år.
Något som räddat min ekonomi är livförsäkringar och låneskydd.
Och ni har väl hus? När en bouppteckning är klar måste man ansöka om hela lagfarten hos Lantmäteriet i Norrtälje, ja om ni nu äger halva huset var. Det kostar 825 kr.
Och glöm inte att kolla upp om du eller din man omfattas av någon försäkring via era arbetsgivare. Min man hade en tjänstelivgruppförsäkring hos AFA som både jag och barnen fick ut pengar från när han gick bort.
Nu fick du mer information än du efterfrågade. Och som sagt, maila om du undrar något.
Jag håller tummarna för att de nya cellgifterna får kontroll på tumörerna så du får många dagar, veckor och år till med din familj!
Kram Nina (Rattys änka)
mrgoldenrat@hotmail.com
Hoppas den nya porten funkar bra. Jag har haft min i drygt 2år nu och den har funkat klockrent.
Hej gumman,
Jag tror ocksâ att maken behöver prata ut men det kanske kommer en dag dâ han tar steget själv, jag tror inte att man kan tvinga nâgon att prata, man gâr bara in i väggen snabbare dâ.
och oroa dig inte, tänk pâ dig själv först!!
Kram
Var länge sen jag skrev nåt men jag läser din blogg och håller alla tummar. Känns fint att du har dina skyddsänglar. Jag beundrar dig jättemycket och särskilt för att du tänker på familjen så mycket när du inte längre finns. Oerhört osjälviskt! Såg din mamma med Joel på dagis idag. Vad fin hon är med honom. Barnen har många fina runt sig och det känns tryggt.
Varma kramar Susanne
Skicka en kommentar