Nu lite om min man. I onsdags kväll hade han magkrämpor någon timme som sedan gick över men igår kväll så började smärtorna vid 19tiden och när klockan var 24 så ringde jag Jörgens pappa som kom och körde in honom till SÖS akuten. Där blev han kvar med extrema buksmärtor och man konstaterade att bukspottskörteln var inflammerad och att det antagligen var gallan också. Han har tagit prover, gjort bukröntgen och idag på eftermiddagen ultraljud som jag inte hört något svar ifrån.
Vårt korthus rasar här hemma med ytterligare en sjukling! Snälla älskling, krya på dig.
Själv har jag opererat in en Piccline på förmiddagen. Jag hoppade bedövningen då det skulle vara ytterligare ett stick. Men fasiken vad ont det gjorde. Efter operationen hade jag röntgenklockan 9.30 och sedan skulle jag få behandling strax efter 10. Under tiden försökte jag leta reda på Jörgen var han befann sig. Hittade ett tomt rum på avdelning 31 där han skulle befinna sig men han var på röntgen! Han hade tid 9.45 i rummet brevid där jag hade röntgat mig så vi måste ha gått om varandra. Eller gått förresten? Jörgen låg i fosterställning på en brits när jag kom ner till röntgen igen efter att ha rusat fram och tillbaka i korridorerna. Tyvärr kunde jag inte hjälpa så mycket, fixade fram en kräkpåse åt han i alla fall innan jag skulle till behandlingsavdelningen. Stackarn! Tänk att han också hamnat på sjukhus?! Tur att vi har ett bra skyddsnät runt omkring som kan rycka in.
Min kompis på armen den närmsta månaden;
Solen sken som ett hån utanför fönstret när jag skulle få min första cellgiftsbehandling av Caelyx;
Caelyx skulle in på 2 timmar men efter bara någon minut så började jag att svettas, få svårt att andas och sedan fick jag ryckningar och smärtkrämpor i kroppen och kände hur jag var på väg att tappa medvetandet. larmknappen trycktes in och sköterka kom och stoppade droppet. Krämporna satt i ytterligare några minuter men klingade sedan av. Man bestämde att man skulle sänka tempot till att gifterna skulle gå in hälften så fort och sedan öka succecivt. Det gick bra till en början och när de ökade på farten första gången men när det skulle öka på ytterligare fick jag halsbränna och andnöd igen. Allt fick stängas av igen och man beslutade att man inte vågade ge mig mer Caelyx för dagen.
Jag ska tillbaka först efter påsk för en andra dos. Då ska de preparera mig lite extra med allergimedicin och smärtlindring innan man kör igång. Nu, några timmar senare naär jag ligger här hemma i fåtöljen så känns allt ganska ok igen. Förutom att jag är trött.
Att jag är trött är kanske inte så konstigt efter dessa två dygn. I nattt kunde jag bara slumra kortare studer då jag hela tiden ville kolla på mobilen om jag fått något meddelande från Jörgen, men icke. 05.30 pratade jag med Jörgens mamma som berättadde att Jörgens pappa precis kommit hem och jag fick en uppdatering om läget. Jörgen var så nerdrogad och hade så ont så att mobilen hade han aldrig ens tittat på.
Efter min behandling som bara blev av till hälften så gick jag förbi Jörgen innan jag åkte hem. Komiskt nog så låg vi bara en avdelnning i från varandra, samma hiss.
Skit att jag bara kunde få halva dosen ville så gärna få en dunderkur som kan hämma mina monster lite. Suck. Men just nu känns det som jag inte kan lägga någon energi på detta "misslyckande", nu måste vi hoppas på att min man kryar på sig så snart som möjligt. Han ligger själv där inne och mår tjyvens.
Appropå att må illa. Kommer ni ihåg cupen som Isac spelade i helgen. Idag såg jag det på nyhetsmorgon och sedan läste jag även om det i Metro. Det är verkligen bland det äckligaste jag varit med om (bortsett cancern).
Idag skickade vi iväg ytterligare två bajsprov från Isac varav det ena skulle till smittskyddsinstitutet. ALLTID ÄR DET NÅGOT I DENNA FAMILJ.
(När man läser tidningen så är alla familjer så perfekta, duktiga och friska!?)
Nu blir det soffan ikväll med de två äldsta killarna. Joel hos mormor och morfar. Det känns så konstigt att JAG är hemma och JÖRGEN ligger på sjukhus. Det brukar vara tvärtom.
ÄLSKLING, Tänker på dig och hoppas läkarna kan göra dig frisk snart. PUSS OCH KRAM (vet att du inte läser detta nu då du inte ens är vaken någonting men det kommer lite tankeöverföring)
34 kommentarer:
Styrkekramar. Vad annat kan jag göra!?
Kjære vennen.
Jeg føler med deg. Jeg følger Lindas blogg. Hvordan kan noen skrive som de gjør om deg?
Krya på deg, tenker på deg.
Klem fra grannlandet.
Elisabeth, jag tänker på dej!Följer även Lindas blogg. Även du får extra energitankar från mej kl 19.
Hej Elisabeth,
Bry dig inte om de ytterst märkliga kommentarer som fanns på Lindas blog. Folk som har behov av att reagera på det sättet har förmodligen så stora problem att det törs man inte ens tänka på.
Vilket dygn ni har haft du och din familj. Det finns inget att säga men önskan är stor att det vänder snabbt för er båda. Det känns skönt att veta att ni har ett bra nät runt er som kan ställa upp.
Jag önskar dig en fin kväll hemma med dina killar och en bra dag i solen i morgon!
Kram Marie
Å jösses! Hoppas att dessa "anonyma" människor kan sluta att hålla på.. Inte blir det bättre av det. "Anonym" fattar inte vad hon säger. Tycker ni är otroligt beundransvärda både du och Linda, att ni orka kämpa dag ut och dag in. Att ha 1000 bollar i luften som frsik är ibland hopplöst.. jag säger bara det : NI ÄR FANTATISKA!!!!
Skickar styrkekramar från Piteå
Följer både Din och Lindas blogg men har aldrig kommenterat tidigare.Ni är verkligen beundrans värda som ni kämpar.
Sänder massor av styrke kramar till dig och din familj.
Vet du Elisabeth av probelmet är hos dem som skriver elakheter?....de själva..något hos dem som inte är bra, så de inte mår bra, även om de inte inser det själva....då måste de klanka ner på andra. Fast att klanka ner på någon som redan ligger ner.....fy f*n det är bara för lågt. Hoppas att du inte tar åt dig av det utan förstår att det är en människa som lider av egna problem.
Förstår att det är jobbigt att din man ligger inne och mår dåligt men han är ju ändå "vanligt" sjuk även om det är gallan el dyl...det går ju över....du lever men den sjukdom natt och dag.......
Men den framtidsutsikt som du själv har beskrivit så har du all rätt i världen att tänka på dig hur du mår......din tid är så dyrbar.....du måste sätta dig själv i första rummet för att orka med din familj, behandling mm.
Kämpa kämpa, jag håller alla mina tummar och tår.
Många kramar Therese från Sthlm
Heja på Elisabeth!
Skit i dumma människor bara, de är inte värd din tid eller ditt engagemang!!!
Läser om dig så fort du postar något nytt. Har aldrig kommenterat förut men nån gång ska vara den första. Idag går tanken lite extra till Jörgen också!!!
Kram från karlstad
Hej Elisabeth! Vilka dagar & vilka nätter ni har. Ni är otroliga som pallar med allt...jag tänker på er allt som oftast och jag känner verkligen med er. Jag önskar att allt kunde lugna ner sig lite för er och att ni kunde få lite tid för varandra med lite vanligt härligt vardagstjafs!...det kan ju rentutav te sig ganska lockande ibland eller hur?
Ta hand om dig nu och försök njuta av vårsolen
Hej Elisabeth! Som de andra skrev - bry dig inte om dessa tragiska människor. Helt underbart att du & Linda kan stötta varandra! Styrkekramar från Sundsvall
Kämpa på Elisabeth <3
så onödigt av de som kommenterar elaka saker, är man inte intresserad går det ju alltid att klicka ner och inte läsa mer, kan man ju tycka att de borde utnyttja isf att skriva massa strunt.
DU är en pärla, fortsätt med det, jag håller tummar och tår, både för dej och Linda.
kram Monica
Hej Elisabeth,
har inte länmnat spår efter mig tidigare, men det är verkligen dags att skicka en hälsning och de största varmaste kramarna i världen!! Tycker att du verkar vara en stark person och en alldeles underbar mamma, fru och medmänniska. Jag hoppas att din man mår bättre snart, och att du kan få din medicindos ordentligt nästa gång utan att behöva må dåligt! Jag säger som de tidigare kommentarerna- bry dig inte om elakheterna i inläggen (kanske svårare sagt än gjort), det är tragiska människor som måste rapa upp hemskheter för att själva må bra. Jag tycker du är fantastisk, hoppas du och dina killar får en bra helg, trots allt ni har runt omkring er just nu. Återigen kram kram kram! Gabriella
Tappra kvinna, fortsätt ditt skrivande så länge du orkar, var och hur ska inte nån bry sig om - du och Linda ni ger så mycket av er själva både till oss och till varann om nån är avundsjuk så må dom vara det för sig själva därhemma!
Hoppas allt ordnar sig för er att Jörgen blir frisk och att du får ta din behandling i lugn och ro så ni alla får finnas till i eran vardag - mer begär ni ju faktiskt inte!
Många kramar Nonna
Stor kram till dig Elisabeth, du är fantastisk.
Hejsan! Hoppas din man kryar på sig snart och kan komma hem till er. Må så gott i helgen. Hoppas du får en bra helg med familjen och att solen tittar fram. Mvh mahlin i jönköping
Du ska veta att jag är jätteglad och tacksam för att du lämnar kommentarer på min blogg... och jag gör ju detsamma här på din! Verkligen jättetrist när en del ska leta fel och starta igång onödiga diskussioner!! :-(
Men vilken otur ni har som drabbas av allt!! Och så himla trist att du reagerade så på cellgifterna. Jag vet inte vilken sort min läkare har planerat för mig, men det var något som skulle ges veckovis för att kroppen lättare ska orka med behandlingen. Fast just nu känns det inte som jag kommer fixa en enda behandlig. Kroppen känns totalt nerkörd i botten med febern och de hemska smärtorna jag har haft idag. :-(
Håller tummarna hårt för att din nästa behandlig kommer gå bättre. När är det dags för den?!
Kramar i massor till dig och din familj!
Jag har följt dig och din familj ett tag och vill gärna skicka många tankar till er alla.
Varma hälsningar och kramar - vonna
Till Linda,
(ingen ide jag svarar på din blogg:)) Vi har alla samma väg att vandra men det är förjälvligt att du har så ont. Jag hoppas du har behållning av lite som jag skriver. Jag har DEFINITIVT behållning av vad du skriver vad gäller om sjukdomen, familjen och mannen. Du är helt fantastisk och en inspiration för mig. Varje gång du skriver att du är sämre blir jag livrädd. Det är så läskigt hur sjukdomen huserar i kroppen och som sagt så syns det inte utanpå.Jag blev mycket illa berörd av kommentaren från en av dina läsare men jag vet innerst inne att de runt omkring oss som inte är drabbade inte förstår att du och jag har en eget litet samband. Nog med den dåliga energin. Härmed skickar jag så mycket positiv energi jag kan av mina reservkrafter. GE INTE UPP! KÄMPA FÖR BARNEN! (svaret på din fråga; nästa behandling inte förrens den 26 april, känns alldeles för långt bort...) NATTIKRAMEN från MIG till DIG
styrka kärlek och kraft till dig du vackra fantastiska kvinna!!!!!!!!
Elisabeth, jag känner dig inte men har uppfattat dig som en varm och empatisk person som har det otroligt svårt just nu. Försök bortse från de elaka kommentarerna, de som "tar parti", "tror sig veta saker". De är egentligen mycket små människor. Jag är övertygad om att du och Linda har en alldeles speciell relation till varandra. Var kram från Gina
Bästa Du!
Säger som alla andra, strunta i vad du läser fr otrevliga människor. Jag tror att det är lätt till att man får mer sympati för den ene utav er. Du är den lite hårdare, Linda den mjukare tex! Men vrf uttrycka sig så illa i sktift:(
Allt gott till er.
Kram Ika
Elisabeth ... jag har inte lämnat något avtryck i din blogg tidigare men nu känner jag att jag måste.
Jag följer både din och Lindas blogg, jag är inte själv drabbad av någon sjukdom men självklart förstår jag det "band" som du och Linda har. Ni är ju i liknande situationer.
Kram till dig och hopp om att både du och din man, dina barn också förresten, får en lugn och skön helg.
Lizen
Tar eländet aldrig slut?? Tänker på dej och din familj!
Problemen med anonyma kommentatorer som spyr galla finns väl överallt. Trist att dom ska se dina kommentarer på Lindas blogg som ett sätt för dig att få uppmärksamhet. Kan inte säga annat än att du bara får bortse ifrån det, vilket såklart är lättare sagt än gjort. Sänder styrkekramar till dig och hoppas din man piggar på sig!
Hej!
Har aldrig kommenterat förr, men följer din blogg och håller både tummar och tår för dig och din fina familj!
Tycker du ska ta bort kommentarerna från denna hemska person, som öser galla över alla...hon mår säkert inte bra själv. Men det förstår hon/han inte....eller så är det bara en "grej" för att få reaktion...ta bort kommentarerna!
Om det kommer flera tycker jag vi alla bara ignorerar dem, då blir det nog inte så "roligt" längre.
Hoppas att du snart mår bättre och att behandlingen gör verkan!
Kram Siss
Hej, jag har läst din blogg under en period men aldrig tidigare lämnat nån kommentar. Möter dig ibland här i Gustavsberg, oftast då du är i sällskap med din svärmor på nån promenad till eller från Ekvallen. Beundrar dig för din styrka och den energi du utstrålar trots din svåra sjukdom. Hoppas du orkar kämpa länge till! Strunta i dem som skriver elaka kommentarer, de tar bara din kraft som du så väl behöver själv.
Jag hoppas också att Jörgen snart blir frisk och får komma hem från SÖS och att ni kan få lite lugn och ro!
Kram från Eva i Gustavsberg
Kämpa på! Läste för länge sedan ett reportage om dig i tidningen Mama tror jag det var.
Styrkekramar
Jeanette
Förstår så väl att du och Linda har en alldeles speciell kontakt. Ni är drabbade av samma sjukdom och dessutom är ni lika sympatiska, ödmjuka, goa, underbara och fantastiska båda två!
Det är så tragiskt när en enda vilsen, omogen stackare via en kommentar på något sätt stjäl er energi för en stund :(.
Jag önskar er allt gott. Joel är förresten den sötaste unge jag sett! Tänker på dig. Kramar Lotta
Hej Elisabeth!
Jag är en av Lindas bloggläsare. Har sen än tid följt din blogg också.Tycker ni båda är så starka kvinnor som har kämpa glöden för att överleva denna cancer.
Tråkigt att vissa människor saknar respekt och ha hjärta att hugga på de svaga eller som du skrev på de som ligger ner.
Forsätt skriv som du tänker i Lindas blogg!!!
Hoppas du får hem din man snart så ni kan vara tillsammans alla.
Styrkekramar till dig Elisabeth
//Susanne
När jag läser din o Lindas blogg. Så noterar jag direkt, att du svär ganska ofta. Vilket inte Linda gör! Så det kanske är sånt som påverkar att du ibl får neg kommentarer? Man är som man är.
Du kan inte kolla sâ du kan fâ antiallergi medecin INNAN cellgifterna? Jag fick en spruta INNAN som domnar av en, men som är effektiv, och de satte cellgifterna sakta+ vatten, det fick igenom pâ 5h.
KRAM och bra för piccline
Kan bara säga kämpa på Bettan och hoppas Jörgen snart blir bra! Sryrkekramar i massor till er från oss!
Jädrans skit!
з=(•̪●)=ε
Jag önskar, ber, hoppas, håller tummarna för att det ska bli lite mer friktionsfritt för familjen Ollas Mattson ett tag framöver.
♫♪♫♪♫♪
Meganinjamånga kramar
Myran
Hej Elisabeth!
Det är ju HELT galet att du ska få negativa kommentarer för något som är så fint! Att du och Linda kan stötta varandra är ju BARA positivt och givetvis handlar detta bara om den som skrivet detta!
Tänker på dig och er familj! Hoppas att Jörgen kryar på sig och också att du får cellgiftet som inte får dig att må dåligt och biter på monstren!
Håller med den som skrev att Joel är världens goaste kille. Sara och Hanna sa imponerat häromdan att Joel sjunger Popular på engelska : ). De tror att Eric Saade sjunger på svenska tror jag...Härligt att nya resursen verkar så bra också.
Kram Susanne
Skicka en kommentar