Sedan i måndags så får vi hjälp här hemma från 14.30 varje vardag (ej fredagar). Det känns lite konstigt att få hjälp utifrån och det primära jag behöver hjälp med är ju Joel. Städning har jag redan genom Hemfrid varannan vecka och det vardagliga håller vi efter ganska bra i den här familjen. Det är ju klart att det varje dag finns tvätt att ta om hand om så det är ju skönt att slippa men i övrigt är det mest att jag behöver hjälp för att ta hand om Joel när inte Jörgen finns hemma. Hjälp med skenor och ortoser när han ska på toaletten eller byta kläder. Hjälp i och ur hjälpmedel och till och från olika rum då Joel inte har någon egen förflyttning för tillfället. De hjälper även till att hämta på dagis varje dag.
Jörgen jobbar visserligen 75% för tillfället och lämnar på mornarna men det är skönt för honom att slippa stressa hem för att ta hämtningen också. Oftast så skjutsar han någon av de äldre killarna till match eller träning redan vid 16-17 tiden.
Skönt med boendestöd men jag känner också att det måste finnas en uppgift till dem varje dag. Tyvärr får de inte vara själva med Joel utan jag måste vara med hela tiden vilket gör att jag ibland känner mig lite låst. I måndags var vi och storhandlade, i tisdags hjälpte de till med julpyntet, igår var vi och klippte Joel och idag tänkte jag att vi kunde baka lite lussebullar.
Igår när jag hämtade Joel på dagis så sa man att man misstänker vattkoppor…. Han hade en plupp i pannan och en på ryggen men i övrigt pigg som vanligt. Jag läste på lite om sjukdomen där det står att man oftast får feber några dagar innan?? Nix, ingen feber här. Och sedan att prickarna skulle bli flera inom några timmar? Nix, inte direkt. Tycker att jag kan se en bakom örat nu idag också…
Jörgen har varit hemma från jobbet idag på dagen och åker till jobbet under eftermiddagen när bostödet är här. Jag och Jörgen har spelat Buzz med Joel idag. Han älskar sitt Apbuzz och har stått flera timmar i ståskalet, till och från.
Bra att han får det nu så han hinner bli frisk tills nästa fredag den 10e december då vi ska till kanarieöarna. Känns dock lite vanskligt då varken Isac eller Jörgen har haft vattkoppor….
Det här ordspråket la en bloggläsare in på kommentarerna och det är verkligen tänkvärt;
"Life is not measured by the number of breaths we take, but by the moments that take our breath away".
5 kommentarer:
ÅH, ta emot allt stöd ni kan få, kanske kan du lägga dig ner och vila en stund - du behöver ju inte hitta på något, de kan nog det själva...men jag förstår hur du tänker. Följer dig kloka kvinna fast jag inte kommenterar varje gång. Fantastiskt alltihop med familjesammanhållning och vanlig vardag så långt det bara går.
Strunt i vattkoppor - åk ändå, det ger så mycket till er alla, om nåt av barnen får ligga nån dag så spelar det inte så stor roll...då kan du oxå passa på att vila dig!
All lycka till er, fånga den NU!
Kram Nonna
Hej Bettan! Skönt tt ni nu fått boendestöd. Synd att du inte kan få dra dig undan, men regeln att de inte får vara själva med Joel finns väl där av någon anledning... Måste komma och spela Buzz med Joel! Kul att han kan stå och spela. Kramar Tina L
Bra att ni får stöd och extra hjälp!
åh, vá glad jag blir över att du skriver och att ni mår bra. Så trevligt med en utlandssemester. Blir ni borta en eller två veckor? Hur som helst så hoppas jag att ni får en underbar semester och att ni inte får vattkoppor eller något annat som skulle kunna sätta käpparna i hjulet för er.
Lots of love Laila
Hoppas Joel får lindriga koppor, de borde hinna försvinna på en vecka. Underbart för er att snart få åka iväg från kylan till värmen:) Kram kram Annika
Skicka en kommentar