Röntgen igår gick bra men nu ska dessa plåtar jämföras med skelettscinten så svar blir i slutet av nästa vecka antagligen. Tills dess så njuter jag av livet...
Vi åkte hemifrån halv åtta i morse för att skjutsa Adam till Arlanda. Det var jättemycket folk och långa köer så vi som hade planerat att äta frukost tillsammans på Arlanda fick klara oss utan. Adam fick köpa en drickyoghurt på språng till gaten.
Efter ett snabbt avsked så uträttade vi ärenden på stan och sedan till kommunen för att försöka få tag på någon på bygglovsavdelningen. (Ni som bor i Nacka Värmdö och läser lokaltidningen har väl knappast missat att 8 stycken på denna avdelning slutat!? Vad är det som händer där egentligen?) Receptionisten var jätte hjälpsam och ringde upp till byggavdelningen och frågade om hon skulle skicka upp oss 3 trappor men dit var vi inte välkomna och då trodde man kanske att de skulle komma ner till receptionen. Att tillägga är att besökstiden idag för denna avdelning var mellan 10-12 och vi var där vid 11 vilket torde vara ok!?
Istället fick vi prata i telefonen med en herre på plan 3 som ändå försökte förstå vårt ärende.
Vårt ärende var att vår handläggare som också sitter i samma byggnad som herren på 3an ville att vi skulle kontrollera att bygglovet som vi fick för två år sedan skulle fungera även för denna tilltänkta lösning. Exakt vad den tilltänkta lösningen är vet dock inte vi utan bara handläggaren som sitter på makten att bestämma om Joels framkomlighet i vardagen. Herren på 3an som har hand om bygglov bad mig lämna en ritning på hur vi tror att handläggaren menar.
Varför kan inte två personer under samma tak som jobbar med samma ärende prata direkt med varandra? Nu blir det; "Hon sa att vi skulle säga till dig" och "han sa att.. bla bla bla". VILKEN LEKSTUGA DET ÄR PÅ KOMMUNEN!
Nåja, efter denna hektiska förmiddag så har vi fått njuta en underbar eftermiddag och kväll tillsammans med Susanne och Mats. Först var vi ute i deras båt under hela eftermiddagen och på kvällen grillade vi hemma hos dem.
Jag och Joel myser. Joel "Älskar när det vågar"
Dito för Evelina och Susanne men Evelina älskade definitivt inte när det "vågade" utan ville att vi skulle köra saktare. Den ena skrek av glädjetjut och den andra av rädsla.:)
Isac hade kul;
Evelina, Joel och Mats;
På vägen hem hittade Joel pipan på sin flytväst... Gissa om han blev lycklig! Domaren utvisade både båtar och fiskar...
Middag hos familjen Blomberg;
Närå, så torftigt med "Stenmat" var det inte. På det stora matbordet bjöds det på oxfile med riktigt goda tillbehör. Mums!
Tack Susanne och Mats för denna underbara sommardag!
Adam ringde på kvällen och meddelade att resan gått bra. 13 år och klarat sig själv genom alla pass och visumkontroller. Bra jobbat Adam!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag blir verlkligen imponerad av att en 13-åring klarar en sådan resa själv. Vilken kille! Och vilken underbar dag ni verkar ha haft med undantag från eländet på kommunen. Tyvärr har jag genom alla mina år som "handikappmamma" varit med om liknande saker många gånger. Man vet inte om man ska skratta eller gråta.
Hälsningar Maria, "stora" Joels mamma
Ja kommunens sätt att agera skäms man för hur kan det vara så??! Varför får man inte komma in på besökstiden det är ju helt ofattbart... hoppas att det blir en lösning snart så ni slipper hålla på med det som man bara tycker ska fungera.Härligt med båttur vi har legat ute med båten och njutit på en klippa hela dagen. Jag älskar detta väder! Kram Lena
Hej tjejen! önskar dig och familjen en skön sommar.Härliga bilder! Jag jobbar denna och nästa vecka, känns så lååångt... sen blir det landet med förhoppningsvis massa sol och bad. Sköt om dig! kram Elisabeth S
Skicka en kommentar