Undra på att magen är utspänd i alla hörn.
Gårdagen var verkligen knäckande. Först ringde jag och fick svar på mina leverprover av hemsjukvården och ALLA hade dubblerats. De har verkligen eskalerat sedan februari/mars. I januari var första gången som det började dyka upp stjärnor på mina provsvar.
I och för sig har jag nog hållit dem nere väldigt länge då läkarna verkligen varit "imponerade" av mina levervärden trots att jag har haft precis HELA levern invaderad av monstrena i flera år.
Men nu händer mycket och snabbt. Jag kan inte rabbla alla värden här men om man säger ett värde som ska vara under 1 var 18 runt skolavslutningen, ökat till 30 före midsommar och nu en vecka senare är 60!!!
Samtidigt så har jag blivit stappligare på benen och balansen är dålig. Jag är verkligen tacksam att jag fick handikappsanpassad toalett i våras...
Vidare igår så ringde jag min kontaktsjuksköterska för att kolla upp VAD HÄNDER NU?
Jag förstod ju direkt själv att det inte är någon ide att fortsätta med cellgifterna. Det kände jag nog redan förra gången. Men de ökade upp min kortisondos också (därav stappligheten tror jag) för att hoppas på bättre levervärden denna vecka... men det verkar ju inte heller hjälpa!!
Kuratorn från ASIH ringde och vi pratade igenom beskedet. Så skönt att man kan få kontakt på en gång.
Sedan ringde även min egen onkolog upp från SÖS. Kontaktsjuksköterskan lovade att hon skulle höra av sig under eftermiddagen men hon ringde upp ganska snart. De hade haft mig uppe på torsdags konferensen samt att hon konsulterat med ytterligare någon i Göteborg.
Planen nu är att gå tillbaka till Xeloda som jag hade november 2010, fast på en lågdos UTAN vila samt ta något extra cellgiftspiller varje morgon också utan uppehåll. (när jag läser bruksanvisningen på cellgiftstabletten står det dock att normal dos är 2-4 tabletter per dag, och jag ska ta en bara varje morgon)
Det var en jobbig dag igår och många tårar återigen. Förstår att det är jättesvårt för mina närmsta att ta in att jag är så dålig som jag är. Svärmor och svärfar var här och hjälpte till en stund på eftermiddagen. Farfar plockade ihop äppelträdet som var nersågat och farmor tog hand om tvätten. Sedan tog farmor en promenad med mig runt området. Behövde verkligen lite luft efter denna tunga dag.
På kvällen grillade jag, Jörgen och Adam samt såg en film vi hyrt. Isac kom hem strax före midnatt då han varit på cup i Västerås.
Kanske det blir en bio idag med Isac?
Att hejda sig från boken Vart du än går är du där;
Så fort man hejdar sig ÄR man i nuet. På sätt och vis är det som om man dött och världen gick vidare. När man dör försvinner allt ansvar och alla förbindelser automatiskt. Det som blir kvar får liksom redas upp utan mig. Ingen annan kan överta mina unika livsuppgifter. Så jag har egentligen ingen anledning att oroa mig.
lördag 30 juni 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
112 kommentarer:
Tunga besked, ingen lätt dag på ngt sätt :-(
Men ny dag och nya utmaningar. Tänker på dig.
MVH Ingrid P
Goaste Elisabeth!!
Vilket besked att få... Vad säger man?? Skulle så gärna hjälpa dig om jag bara kunde. Vill iaf TACKA dig för att du får mig och många andra att inse hur j..la bra vi har det!!
Styrkekramar i massor till dig och familjen!!
Tänker på dig och de dina.
Styrkekramar från Maria
Jag skickar en stor kram!
All min kärlek till dig och dina Goa familj! <3<3<3
Jag har följt din blogg ett tag nu, och du finns OFTA i mins tankar! Stor kram!
Kram!
Hej Elisabeth! Jag tycker att du är så fin och livet är för jäkla orättvis mot de fina! Du har en kropp som du bär omkring ditt liv i men det är bara du som är din själ och kroppen bara något yttre skal och det märks så väl att det är kroppen som är sjuk och inte du!! Väldigt impad av din kämparglöd!! Kom ihåg att du alltid kommer finnas, även om kroppen försvinner så småningom. Kämpa på! Stora kramar Maria
Kramar i massor!<3<3<3<3
Vilka tunga besked du får... inga ord i världen kan lindra denna hemska sjukdom... jag tänker varje dag på dig och blåser iväg en fång styrkekramar! Ta dagen som den är och var med familjen! <3<3<3 från en annan Elisabeth
Så tunga besked. Vad ska man säga.... Ingen kan förstå hur dina innersta tankar är. Du tar vara på varje minut och njuter av dina nära och kära. Du får oss läsare att göra det samma och tänka till att njuta av vardagen. Många styrketankar till dej..... Hälsar Monica
"Även i de svartaste stunder, i de mörkaste klippskrevor där allt tycks verka vara dött lyckas en liten solstrimma tränga ner och värme, tillräcklig för att hopp, för en ny liten planta att gro"
(fritt inspirerat från en länge sedan läst, okänd dikt)
Du gör rätt, lev i nuet och gå i ro och med hopp. Du har lämnat så mycket tankar, ord och inspiration åt din familj och även åt oss andra.
Mvh Jette
Tunga besked. Så skönt att du har så bra stöd från sjukvården. Skönt också att de inte anser, att du är färdigbehandlad. De verkar fortfarande ha en plan om att försöka förbättra dina värden. De har inte gett upp!!! Styrkekramar skickas i massor. Lotta
Jag tänker mycket på dig Elisabeth. Mitt hjärta bankar och mina tårar kommer när jag läser ditt inlägg idag. Livet är så orättvist. Ta hand om dig. Kram <3 <3
Du tar verkligen tillvara livet. Ingen kan föreställa sig vad du/ni går igenom, men din livsglädje och vilja smittar helt säkert av sig på dina barn/din familj. De får en fantastisk plattform att leva efter och jag är helt övertygad om att du satt din positiva prägel på barnen. Tänker på er och känner verkligen med er. Hoppas att du har många fina dagar framöver där du kan fortsätta njuta. Kramar i massor till er alla.
Alla! Det vi kan göra är att tänka på minnesfonden Elisabeth startat. Jag hoppas vi alla kan göra en kraftansamling för att stödja Elisabeths familj i denna svåra tid. även om pengar inte kan förändra något kan vi kan stödja minnesfonden så att Elisabeth kan få Veta hur stor vår omtanke är för henne och hennes familj. vi är många som läser bloggen så även en liten peng kan i slutändan bli riktigt mycket! Jag tänker på er Elisabeth! Cilla
Svåra fakta att ta in, men ta en dag i sänder! Dumt råd, det gör du nog redan. Men det är ju sant, att när vi inte är här mera, behöver vi inte heller ha bekymmer över hur alla ska klara sej, livet går alltid vidare på nåt sätt.
h. Inga-Britt
Har egentligen inge ord. Kände bara att jag måste lämna ett litet avtryck och vill att du ska veta att det är många som tänker på dig och dina nära, i denna situation. Vill bara skicka en massa cyberkramar!
Stor KRAM !!
Kan inte i ord beskriva hur mycket jag beundrar ditt mod, din tålighet och din förmåga att vara både realistisk, klok och ändå positiv samtidigt. Och så är du ju
så vacker, det verkligen lyser om dig på bilderna. Önskar så att du trots din dåliga prognos ska må bättre,först och främst för din egen och dina anhörigas skull, men också för att världen verkligen behöver många som du. Det du delar med dig till oss är verkligen livsvisdomsord. Hoppas din mentala styrka ska få dig att bemästra denna hemska sjukdom och att uttrycket "Tron kan försätta berg" ska gälla för dig. Vi är många som tänker på dig och önskar dig en ljus framtid! Hjärtekramar från Viktoria
Är bara så ledsen. KRAM Annika
Massor av kramar och kärlek till dig och din familj <3
Elisabeth, beundrar din styrka, att orka blogga till oss dina läsare! Ser det finns en fond för dina barn, måste kolla hur man hittar den. Förstås är den viktig för dig. Skriver som de andra - Kramar i massor!
Birgit
Har inga ord men måste ge dig en kram och du har verkligen lärt mig leva här och nu.KRAM <3 Monica i Vegby
Kram <3
KRAM
♥♥♥ Kärlek ♥♥♥
❤❤❤
Mina tankar e hos dig & din familj dagligen. Beundrar dig enormt. Njut av helgen. Kram Tobbe.
Vet inte var jag sak skriva.....=( Vill bara skicka massvis med kramar till dig!!!
trots att vi inte känner varandra överhuvudtaget så berör du mig så otroligt mycket.... Jag får en klump i halsen å kämpar med mina tårar då jag läser om alla jobbiga besked du får =(
Du är en kämpe!! KRAM KRAM KRAM
Kära Elisabet med familj, vad jag önskar att jag kunde trolla. Förstår att du tänker på barnen men dom klarar sig fint, de har fått så mkt kärlek och trygghet av sin mamma. Dom är lika starka som du. Du kommer alltid finnas där, bara ifrån ett annat perspektiv! Kram från Anne i Helsingborg
Stora, stora varma styrkekramar till dig och din familj, från en som allt som oftast sprang på din roliga pass en gång i tiden!!! <3
Förlorade min kusin för ett år sen efter en lång kamp mot cancern,
Hon delade också med sig av sitt sista år i livet flitigt med sin blogg och ni är beundrasvärda som orkar.
Vi som levt nära med cancern vet tyvärr som kommer nu och vi är en hel värld som stödjer både dig och din familj, hoppas du känner det-
Varma kramar från oss som lärt oss den hårda vägen att ta vara på de små stunder som ges.
Varma kramar! / Susanne
Tack för att du orkar dela med dig och samtidigt visa en ofattbar styrka inför det oundvikliga. Har dina dåliga levervärden visat sig genom att du börjat bli gul ännu ?
"You don't know how strong you are until the only choice you have is being strong."
Och vilken styrka du har visat och fortsätter visa i din kamp!! Du är så beundransvärd och jag tackar för att jag får ta del av ditt liv, dina livsbejakande, livsinspirerande tankar av och funderingar! Jag imponeras så av det sätt du förbereder din familj inför det som alla önskar inte ska ske! De kommer ha styrkan genom din kärlek och omsorg!
Hej Elisabeth. Tårarna rinner varje gång jag läser din blogg, både glädjetårar och sorg, du är en kämpe och du visar så mycket kärlek till dina barn så man blir så varm inombords :) Jag har följt din blogg sen du började skriva den. Du är en riktig kämpe och vill att du ska veta att du är den starkaste människan jag varit med om. Att orka göra så mycket som du gör, och ändå va så sjuk. Hoppas du får mediciner så du slipper ha ont. Jag avundas dig.
Kram från Ida i Skåne :) <3
Jag tittar in på din blogg varje dag och hoppas på mirakel för dig och de dina. Jag har skrivit till dig tidigare och berättat om mina 2 goa bonusbarn som miste sin mamma för 13 år sedan. Det känns som när jag läser din blogg så kommer jag närmare deras mammas tankar,och det hon fick genomgå precis som du,då hennes barn bara var 2 och 10 år gamla när hon fick lämna. Du är en otroligt stark och omtänksam mamma, och dina minnes lådor kommer de att vårda ömt. Jag önskar att man kunde svinga ett magiskt spö och all skit cancer kunde botas. Många styrke kramar till dig och de dina.
Hej Elisabeth, jag har följt din blogg länge nu..I dag är jag arg och ledsen..det är inget man kan göra..bara se på medans en sjukdom sakta förstör en. Beundrar dej för ditt sätt att hantera det på!
Kram och kärlek från Borlänge <3
Åh Bettan tänker massor på dig och Jörgen och naturligtvis barnan ,ni är så fina tillsammans och det kommer ni alltid att bära med er oavsett vad som händer .Du gör så mycket för andra försök att ta hand om dig själv .Hoppas att du mår lite bättre snart.
Kramar Åsa Höglund
Nu är det svårt och det finns inte ord för vad ni går igenom men en STOR STYRKEKRAM ÅT ER ALLA.tänker på dig och dina närmaste varje dag.
Milla från Finland
En jättestor kram till dej.Även till din goa familj behöver en styrkekram till en så go tjej som
DU.
Kram från Barbro
Finner inga ord mer än att du och familjen finns i mina tankar.... Följde Lindas blogg och det var därigenom jag hittade dig. Två fantastiska mammor med samma skitsjukdom :'( Fina Elisabeth..... Var rädd om dig! Stor varm kram <3
*kram*
Styrkekramar till dig och din härliga familj!
Varma styrkekramar till Dig. Tänker på dig varje vaken minut. Dumma sjukdom.
Var rädd om dig och gör vad du själv vill göra och orkar, inte vad andra vill. Håller alla mina tummar och tår att din nygamla medicin kan lugna ner sjukdomsförloppet.
Hoppas såå att du får en bättre dag imorgon.
Bamsekramar från / också en mormor
Hej Elisabeth!
Jaha,svårt att tänka sig hur du verkligen ar det,går inte,det är bara du själv som kan.Men då får du ju börja med beh iaf,något bra hoppas jag.Och stoppa tanken,direkt tänka på något annat,är ett bra sätt,att skingra
tanken-Härnan klara ej 2 tankar samtidigt.Jag hoppas du får en lugnare kväll,tänker mycket på dig
mångavarmakramar
kicki Vö m make
Styrketankar till dej!
Massor av tankar, kramar och kärlek till dig och de dina
Christel
Skitcancer! Skitlever!
Finaste Elisabeth! Nu tar alla dina blogg följare och tar ett djupt andetag och önskar/kräver att högre makter ser till att den behandling de ska ge dig ger dig tid: i alla fall att levervärdena blir bättre och att du får mer respit. Kan man få ner värdena så är ju mkt vunnet.. hoppas jag.
Skönt att du har de dina omkring dig. De som älsasr dig mest o de som DU älskar mest är din blomkrans kring ditt hjärta, eller hur ? Ni njuter av varandra och delar varje sekund ....
Jävla skitcancer- ursäkta- men jag var tvungen att säga det igen.
Livet är inte rättvist.
Var rädd om dig Elisabeth!
Kram Madde-Umeå
Varma styrkekramar till dig Elisabeth som kan och orkar dela med dig av din livsglädje. Många tankar går till hela din familj. Kram Malin
Skänker dig och din familj en tanke varje dag.
En sak jag lärt mig sen jag började läsa är att ta vara på livet och njuta varje sekund av tiden med mina vänner och min familj.
Hoppas du får många dagar till i livet!
Varma hälsningar och kramar.
Svårt att hitta orden, måste va så svårt både för dig o din familj m alla dessa negativa svar. Alla dina ord på bloggen o dina brev till dina älskade barn är en väldigt fin gåva fr dig. Jag får mig en tankeställare att ta tillvara på min tid o min älskade son o man!
Jag hoppas innerligt att du får må så bra det bara går o att du får bra stunder m din familj:) varmaste kramar från mig!
/Catarina P
Tänker på er varje dag. Tack för att jag får följa dig! Stor kram
Lördags kram, Ylwa!
Styrkekram!
Varma styrkekramar till dig och din familj!
Från Linda, Karlstad
Vill bara ge dig en riktigt stor kram och önskar innerligt att dina levervärden kan bromsas upp
Fina Elisabeth!
Jag blir så ledsen att höra att dina levervärden försämras så snabbt!
Fortsätt att ta vara på den tid du har, precis om du hittills har gjort!
Bamsekramen
från
Nina Ström
Hej Elisabeth! Jag hoppas du har det bra nu och att du inte har ont och att din morgondag blir bra. Min mamma dog mitt i livet och jag har ingen släkt förutom min lilla familj varför ensamheten har varit svår i bland. Min man och min dotter är mitt aĺlt och den enda släkt vi har. Min mans mamma bor i ett annat land. Väntade på ytterligare ett barn efter 10 års försök som dog i magen för en månad seđan. Jag år 46 år men ska försöka bli gravid ändå. Sannolikheten är mindre ån 1%. Ja livet är en prövning och jag hoppas att Gud kan berätta för oss den dagen varför vi har prövats så hårt ???? Men trots aĺlt så kämpar man så långe man lever och ett positivt sinnelag är avgörande för att man ska må bra medan man lever!! Kram Sofia
Många kramar till er alla/ Connie
Finaste Elisabeth, tänker på dig och din familj! Många kramar till er!/ Kristin
Finaste Elisabeth
Vilken skruttig värld vi lever i..!
Fortsätter att be att du ska få vara buren genom det här och inte behöva kämpa så mycket. Att en övernaturlig frid får omge dig och de dina.
Allt gott
Pernilla
Hej Elisabeth!
Såg ett program om en kvinna som hade cancer och det fanns inget mer att göra för henne men då började hon äta mikrobiotisk kost...idag är hon frisk!! Visst låter det för bra för att vara sant?!! men värt ett försök!!! googla och kolla upp det för du har ju inget att förlora att testa!! Kram
Skickar många och stora kramar från veronica i västerås ♥
Elisabeth :'( Jag lider fruktansvärt mycket med dig o din familj. Har själv förlorat både mamma och syster i denna vidriga sjukdom så jag vet hur tungt det är med alla negativa besked. :( Min syster var gift och hade oxå 3 fina barn som du. Din blogg hjälper mig mycket att förstå hur min syster kan ha tänkt och känt, det TACKAR jag dig för! Jag tänker på dig jättemycket varje dag och hoppas så att något ska kunna hjälpa dig att få va kvar så länge som möjligt! Tårar rinner för jag känner så mycket för hur ni har det :'( Vet inte om det hjälper men jag lovar att jag ska be för dig! Många varma styrkekramar från Nina
Kära vän, vad jag önskar att Du slapp vara i denna absurda, overkliga och ofrånkomliga situation!! Tänker så på Dig och hoppas att Du får mer tid än, att levervärdena blir bättre igen och att Dina dagar blir soliga och fina!! Många kramar från Katrin K
Hej Elisabeth.
Åter igen ber jag om mirakel.
Kram
Vill bara säga TACK för att du hjälper mig att förstå vad min bästa vän gick igenom för några år sedan.Det gick väldigt fort när hon blev dålig och gick bort.
Du är fantastisk på att formulera dina tankar och känslor. Med din starka personlighet kommer du att kunna kämpa länge till. En dag i taget.
Tack igen du underbara människa som delar med dig av ditt liv. Du anar inte hur mycket du hjälper andra.
Många styrkekramar från EHH
Hej finaste Elisabeth!!
Jag känner dig inte men jag har följt dig och läst din blogg sen du var med i Sofias Änglar på 5:an. Jag grät när jag såg det :´(, och jag tycker att det är så orättvist och att denna hemska sjukdom inte skulle finnas.:´( Tänker på dig!! <3
Styrkekramar i massor från mig till dig och din familj <3
Vackra Elisabeth! Finner inga ord, jag har inte följt dig så länge men du har berört mig oerhört och inspirerat med din styrka och livsvilja.
Ta hand om dig, jag tänker på dig och dina nära!
Kram Amanda
Elisabeth ! Jag finner inte ord,så tråkigt med din dåliga värden.Tänker på dej o hela din goa familj,& vad ni får gå igenom.
Hoppas, hoppas, att du ska få må bättre länge än. Tänker på dej varje dag,fast vi inte känner varandra, känns det så ändå.
Kramiz från Gull i Skåne.
Tråkigt att höra! Vilken fin familj du har och det är underbart att du har personer i omgivningen som du kan prata med. Men också att du har en egen sköterska som du kan prata med, det är toppen! Jag har idag känt att du mår sämre, usch var rädd att du har dött. Hoppas du får många stunder till på jorden! Massor av kramar Sofia
Elisabeth! Jag vet många som haft dödliga värden och det vänt för! Håll ut!!!
Ge inte upp utan kämpa på även fast det kan kännas tungt vissa dagar. Jag vet att du säkert får många tips av folk och jag är definitivt ingen expert inom området men jag såg denna film idag som kanske kan ge dig hopp och tips på alternativa metoder:
YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=wvzDHGLEUyw&feature=youtube_gdata_player
Du kan även kolla in denna hemsida:
http://gerson.org/gerpress/the-gerson-therapy/
Jag önskar dig all lycka och hoppas att du blir frisk snart och får många år till med din familj! Du är i mina tankar!
Kram,
Karin
<3 / Kicki
Tänker ofta på dig! Kram, Maria i Västerås
Om tankar hjälpte skulle det inte finnas någon cancer och andra hemska sjukdomar!! Så många som drabbas direkt och så många familjer som får kämpa så!! Vi är så små här på jorden och jag inser att det enda jag kan göra är att sätta in pengar!! Önskar att du Elisabeth får må bättre NU!! Att du slipper smärtan och bara får må bra.....Precis som många andra så får jag/vi ett perspektiv när man tar del av din blogg.....Livet är nu och det kan endast levas nu!! Styrka/ Mariab
Jag har följt din blogg länge nu, men inte varit så aktiv med att skriva kommentarer. Jag är så otroligt imponerad över dig som människa. Att du orkar kämpa på med vardagens alla måsten för din familjs skull. Att din fokus hela tiden finns på din familj istället för på dig själv. Om vår värld hade haft fler som tänkte som du så skulle det varit en fantastisk värld att leva i. Jag läser din blogg varje dag och du finns i mina tankar större delen av dagarna. Dina ord har fått mig att verkligen uppskatta de små sakerna, att ta tillvara på vardagen med min familj. Jag önskar så, som säkert du och många andra gör, att det fanns något jag kunde göra för att du skulle bli bättre. Det enda jag kan göra är att säga att minnet av dig kommer aldrig försvinna. Du har med din blogg gjort ett avtryck som jag för alltid kommer att bära med mig. Jag hoppas verkligen att du har många, härliga stunder kvar med din familj. Ta hand om dig!
Kram Malin
Håller tummarna.......
Lena/Huddinge
Tänker på er ALLA.Du har absolut gjort skillnad för många,det är jag övertygad om!Att ta vara på, och uppskatta livet,det har du lärt många!Stor kram till dig och hela familjen.
Har liksom många andra följt dig varje dag sedan jag såg dig på "Sofias änglar". Du är verkligen beundransvärd som vill och framför allt orkar bemöda dig med att låta oss alla utomstående, okända människor följa ditt livsöde. När min mamma fick diagnosen bukspottkörtelcancer i januari så googlade jag på allt möjligt och har nästan varit "fixerad" vid cancer och läst och följt några bloggar. Mitt i all min sorg för att jag snart förlorar min mor så får jag sådan tröst och kraft från dig att orka med det. Och jag tror att vi är många, många som fått inspiration och vägledning av dig till hur vi kan hantera en sådan här situation om den skulle drabba oss själva. Därför vill även jag tacka dig för att du kämpar på in i det sista och är så mån om ALLA. Du är verkligen ett mirakel! Dina barn har världens bästa mamma!
Jag vill tacka dig och skickar massor av styrkekramar till dig och din familj. Sådana som du växer minsann inte på träd. Varma kramar från Mia i Sundsvall
Vad säger man? Vad finns det för ord som kan hjälpa/lindra?
Det är verkligen en j-la skitsjukdom... :/
En stor kram till dig.... <3
- M.
Fina du, har följt din blogg sedan Sofias änglar.. du är en sådan kämpe och hjälte.. Så mkt du gjort för dina barn och dom man, dom kommer ha med sig dig i ryggraden resten av livet. Och alla brev du lämnar efter dig är så fint.
Så sjukt att det kan gå så snabbt helt plötsligt, hoppas medicinen kan lugna ned det iaf
Kramar i massor
Kramar om dig, Elisabeth. Känner dig inte personligen utan följer "bara" din blogg. Vad säger man? Vad gör man? Ingen borde behöva drabbas av sjukdom som leder till ett för tidigt avslut. Kan en kram hjälpa dig i din svåra situation så sänder jag gärna tusen.. (Hade mycket hellre lovat dig och din familj bot).
Vänliga hälsningar!
Förstå nu verkligen att det är så oändligt många som bryr sig och tänker kärlek i sin vardag (och VILL skicka kärlek till dig)!!! Tack Elisabeth! Och tack för många energifyllda stunder då jag mött dig, både innan och efter du blev sjuk. De få gånger jag var hemma i g-berg, passade jag alltid på att pricka in något av dina pass (länge sedan...). Sååå härligt! I min då, lite deppiga vardag, förgyllde du en timme eller mer med din energi.
Du vet att du hjälper och alltid har påverkat många i din omgivning. Härliga människa.... fortsätt.
Många styrkekramar Maria
Kära Elisabeth!
Man har knappt några ord för det som du genomgår.Livet är inte rättvist! Men jag hoppas att "Du reser dig igen" o att proverna svänger till det bättre. Vill ju det så gärna. Kramar till Dig o din familj C
Kära Elisabeth!
Man har knappt några ord för det som du genomgår.Livet är inte rättvist! Men jag hoppas att "Du reser dig igen" o att proverna svänger till det bättre. Vill ju det så gärna. Kramar till Dig o din familj C
Hoppas hoppas hoppas att det kan vända!!
Många styrkekramar till dig och de dina!
Gråter med er. Varma kramar Åsa från dalarna
Kan ju inte göra något annat än att skicka varma kramar.. :/
Tänker på dig och familjen
Tårarna rinner när jag läser ditt inlägg. Tänder ett ljus för DIG ikväll. Må det brinna länge till. All kärlek och värme till dig.. Kram C
❤❤❤
Ni finns i mina tankar.. men vad hjälper det dig?!
Men du ska veta att du BERÖR.. massor!!!
Hoppas att tankarna är på DIN sida idag!
kramar
Du har säkert läst detta men skickar en länk i alla fall. Mycket fin text ur ett annorunda perspektiv.
http://www.alltforforaldrar.se/vimmelmamman/page/2/
Varm kram från Annica
....finner inga ord!
All kärlek till dig och din familj!1
Åh, söta Elisabeth, vad trista besked. Men kampen är inte över ännu. Jag tänker på dig ofta och skicka all styrka jag kan avstå. Önskar att jag kunde göra mera. Stor kram.
Hej Elisabeth.
Det känns fel på nåt sätt att läsa din blogg då jag inte känner dig utom att ha sett dig I Sofias änglar på TV.
Men nu är det ju så att din blogg är offentlig,och det är tur för mig,för jag har lärt mig så mycket av dig, om vad som är viktigt i livet,och hur mycket man kan klara om man kämpar!
Du har lärt mig att meningen med livet är att LEVA!!!
Tack Elisabeth!
Tänker på dig Monica
Hej fina du! oj va jag önskar att jag kunde hjälpa dig men de går ju inte =(
har följt din blogg ett tag och jag kan bara säga herregud vilken stark kvinna du är .
Du finns ofta i mina tankar och jag springer till datorn efter jobbet och kollar om du skrivit något nytt. sänder iaf massor med värmade kramar och kärlek till dig och din super fina familj <3
Tänker på dig mycket Elisabeth och hoppas ett under kan ske så att du blir bättre.
Livet är så orättvist.
Många varma kramar från Hanna i Småland
KRAM!
Styrkekramar!
Fina fina Du!
Styrkekramar till Er alla.
<3-at Tänker ofta på dig och kommer alltid tillbaka till teatern och revyernas glada dagar med dig. Massvis av styrke kramar
från en gammal teater räv som numera bor på Gotland.
Skickar världens största energikram!
<3 KÄRLEK <3
Robin, Maria, Wille, Nora, Emil & Mathias
Tårarna rinner nerför mina kinder när jag läser dina inlägg!
Usch att livet ska vara så orättvist.
Någonting som jag tar med mig från dig och det du skriver är att man ska ta vara på livet, man vet aldrig hur framtiden ser ut för en själv eller sina närmaste! Styrkekramar till dig och de dina! <3 / Josefine
Kämpa på kramar från Själevad! Ett ljus brinner på bordet för dig och familjen! Kram Solweig.
Elisabeth du fina!
Nu ska jag göra ett upprop för familjen om alla vi som läser och följer dig varje dag sätter in en summa efter förmåga så kan det bli en bra grundtrygghet för familjen.
Många skriver att de vill hjälpa men vet inte hur. Nu tar vi alla och sätter in lite som stort. Kramar i massor till dig och familjen.
Fina du, är lite avundsjuk på alla de människor som är dina nära vänner. Tänk att få ha dig som vän. Trots att vi inte känner varandra har du berikat mitt liv med din blogg. Så modigt att orka skriva ned allt som händer runt omkring dig, även det negativa. Du är en fantastisk och unik person. Mina tankar går även till dina föräldrar. En sån otroligt pressande situation de befinner sig i. Hur ska de orka leva sitt liv utan sitt barn. Hoppas på mirakel och art du får uppleva många lyckliga stunder med din fina familj. Styrkekramar A-M
Sänder dig värmande tankar fina underbara Elisabeh. Det är människor som du som gör jorden till en härlig plats att vara på.
läser din blogg varje dag har du någon önskan kvar du skulle vilja göra tillsammans med dina närmaste? 1000kramar till dig
nu gråter jag för jag vill att en sådan fin människa som du skall få leva länge till,,,,,
Hej!Första gången jag skriver till dig.Är en mamma på 49 år med 4 söner 23,21,17 och 11 år.Det där med söner kan jag ju men har inga idrottande söner.Dina söner är fantastiska alla 3....man ser hur fina de är.Och vilka idrottskillar!!Och Elisabeth..du är helt otrolig!Du har sååå många fina sidor och vilken mamma du är!Och en sån kämpe!Du måste ha en otrolig inre styrka som gått igenom den långa resan hitintills.Och du har och ger dina barn så mycket värdefullt som de kommer att ha med sig i sin framtid.Du har satt ett stort avtryck i mitt hjärta...och när jag tycker det är motigt ja då tänker jag på dig och då är det inte så stort problemet.Man ska verkligen ta vara på varandra och njuta och umgås med sina vänner och familj.Måste också säga att utdraget ur den boken som du lade in den 11 juli är så fint och tänkvärt precis som många av de andra texterna du lagt ut ibland.Du har verkligen insperarat mig.TACK..KRAM Annette i Göteborg
Skicka en kommentar