Sova och yasuragi

Idag har jag sovit bort halva dagen... så himla konstigt att cellgifterna slår så hårt.
Påsen jag får med cellgift är så liten och tar 6 minuter att få en gång i veckan. I tisdags fick jag senast. Samma dag och dagen efter är jag pigg och rider på kortisonet men sedan är det som att bränslet tar slut.

Idag eller vad jag ska skriva. (Klockan har ju passerat midnatt och skärtorsdagen har blivit långfredag.) Jag, mamma och Joel har åkt tåg upp i morse och morfar hämtade oss vid 13tiden i Rättvik. Så långt var jag vaken men sedan tvärsomnade jag i bilen till stugan, gick in bäddade i ordning sängarna, la mig på min säng och somnade till klockan 18. TVINGADE mig upp och TVINGADE ut morfar på en promenad runt skogen bakom oss. Mormor och Joel kom med självmant. 1,5 km kändes lagom så tarmarna fick röra lite på sig och vi fick i oss lite frisk luft.
Jag gjorde i ordning middag till oss och ställde in "fylld falukorvsring" i ugnen och la mig på soffan.... och somnade igen. Missade middagen.... Vaknade vid 22, nattade Joel som mormor gjort i ordning för natten, somnade självklart igen... NU e jag vaken och klockan är strax efter midnatt.

Jörgen, Adam och Isac har precis kommit. Isac har haft stort prov i skolan idag på stormaktstiden och haft full skoldag. Jörgen har jobbat fulldag. Adam landade ikväll klockan 20.40 från Luleå med landslagstruppen efter tre matcher mot Finland i veckan. Det blev två vinster och en förlust. Två matcher spelade på Finlandssidan och en match i Sverige. Så härligt att ha HELA familjen samlad under samma tak igen.

I onsdags blev jag och Jörgen bjudna på Yasuragi av Åsa och JP.
Vi började med att jag köpte med mig lite Thaimat hem till dem och vi lunchade. Jag överlämnade två tavlor till Åsa som fotografen Jessika Jarl tagit på oss och reaktionen var som jag misstänkte... Åsa började grina..=) Och bilderna är verkligen så fina. (Har inte min egen dator med mig så jag kan tyvärr inte dela med mig av dem just nu.)

Klockan 14 fick vi checka in på Yasuragi och vi badade i de varma källorna utomhus. Vädret var fantastiskt;

Jag och Åsa var på Zenmeditation vilket var väldigt skönt och rensande för hjärnan. Bara att vi satt oss där i stillhet och tysthet och blickade ut över utsikten gjorde att jag blev varm i hjärtat och det kände som livet sköljde igenom mig. När ledaren sedan började prata om att ta vara på HÄR OCH NU kom tårarna. "Vi kan inte påverka det som har hänt tidigare och vi kan inte exakt veta vad som ska hända sedan, det enda vi har är här och nu" Gulp, jag fick en rejäl klump i halsen.
Det kanske låter fjuttigt när man skriver det här men det är så otroligt sant. Och i en rogivande miljö så tror jag man tar åt sig detta ännu mera.

Medan vi var på Zenmeditationen låg Jörgen och JP i "svävarsängarna" och sov (och dreglade fick jag höra...) Vi gick till relaxen och fyllde på med frukt och vatten innan det var dags för Klangresa. Grabbarna hade totalt vägrat att följa med på något "klingklang" pass men Åsa sa att hon bokat oss alla och det var obligatoriskt så vi tog med oss killarna ner och här laddar Jörgen inför "Klangresan" som är en meditation som man samtidigt får lyssna på olika Tibetanska skålar som ledaren spelar på.

Jörgen vågade erkänna att det faktiskt var lite rogivande medan JP inte kunde slappna av alls tyvärr. Men det var riktigt kul att vi ändå fick med dem!
När Åsa sedan i poolen säger till JP: - Men visst var väl ändå "Klangresan" värd 250kr per skalle?? och JP brister ut; - DU SKOJAR!??! då brast det för mig... ha ha ha.
Självklart ingick det, vi ville bara se grabbarnas reaktion.

Vid 18tiden gick vi upp i baren och mös en timme innan middagen. Jag slog till på en Pepsi! Det var ju ändå onsdag och lill lördag=)

Middagen var en upplevelse och vi satt 8 personer runt ett stekbord där kocken lagade den mat vi beställt.  Bara en gång tidigare har jag varit med om detta och det var med min amerikanska "syster"* Sarah och hennes man Jerry för 13 år sedan i Philadelphia.

De andra två paren vid bordet kom från Syrien och firade sina bröllopsdagar. Otroligt trevliga människor varav den ena mannen jobbade på Grand Hotel där min "bror" Tomas var hotellchef innan han flyttade ner till Qatar för ett år sedan för att bli hotellchef på Four Seasons där. Tomas var en mycket bra chef enligt mannen Fadi vi träffade vilket gjorde mig stolt så det var jag som fick in Tomas på Hotellbanan.**
Så lustigt vad livets vägar vävs ihop ibland.

TACK ÅSA OCH JAN PETER för en underbar eftermiddag/kväll! Attans vad fort tiden gick bara...
Men vilken perfekt tajming på dag. Måndag och tidag var jag ju lite risig. (eller lite risig vet jag inte om man är när de egentligen ville lägga in mig för observation på tisdagen när jag fick behandling. Jag hade buksmärtor och ont uppe runt magmunnen och gallan. Jag mådde dock bra i övrigt. Läkaren var orolig om jag började samla på mig vätska i buken men jag tror mer på min teori att jag ätit för mycket mat och för grov mat. Kött, potatis, fet sås, nästan en hel broccolibukett och massa vitlöksfrästa champinjoner... Det blev för mycket och efter sjukhuset och läkaren hade känt runt och grävt i min mage så var det bara hem på toaletten.... 3 ggr!!! SEN mådde jag riktigt bra och har gjort sedan dess.

* Sarah. Hon är en av fem systrar som jag hade i min familj när jag var utbytesstudent 1990/1991 i USA och vi har haft mycket kontakt efter det genom åren. Hon är den syster som jag aldrig fick här hemma. 
** Tomas och jag är barndomskompisar från födseln och våra familjer har alltid hållit ihop tills vi var i 15 års åldern. Alla semestrar var alltid tillsammans och vi sov alltid över hos varandra. Hans föräldrar var mina och mina var hans. Mina föräldrar är även gudföräldrar åt Tomas lillebror Niklas.
Tomas är ett år yngre än jag och gick eltele på gymnasiet vilket det inte blev något av. Han tog över mitt extrajobb i frukosten på Sergel Plaza Hotel när jag slutade där, sedan blev han fast där efter skolan på olika avdelningar och utbildade sig till Sommelier, åkte med Marcus Samuelsson och blev Hovmästare på Aquavit i NewYork. (Detta måste varit 1996 då Tomas ringde från NY till mig på BB när jag precis fått Adam. Inga mobiler då) Sedan blev han "huntad" tillbaka till Sverige som Restaurangchef på Berns och avalutningsvis Hotellchef på Grand Hotell innan han återigen blev "huntad" ner till Qatar.
SMILE=) Min fumliga "lillebror" som skulle bli elektriker. Det finns INGEN i hela världen som jag gjort så mycket bus med... Kanske Anders Kjellen som jag bodde granne med om jag ska nämna någon med samma kaliber. 

Jag var en riktig pojkflicka som liten och var alltid ute och lekte i skogen med kompisarna. Fart, fläng och spänning redan då. Kanske tur att jag fått tre söner.... vet inte hur jag skulle bete mig med en söt liten prinsessa!?

Nu e klockan 01.30 och jag måste i säng för att inte vända helt på dygnet!