Vi åkte hem en dag tidigare från Dalarna då de varnade för oväder. Det känns skönt att få komma hem. Denna vecka (som alltid kanske=)=) så är det aktiviteter varje dag.
Som tur är så mår jag bra förutom att jag är mycket tröttare än vanligt. Sov i bilen nästan hela vägen hem och igår kväll efter att ha haft familjen Sjödahl/Nilsson här på middag så somnade jag i Joels knä klockan 21. Vaknade 22, lagom för att se del två av den nya serien Alcatraz.
Isac som hade försökt få min uppmärksamhet under kvällen och ville att jag skulle följa med till hans rum fick mig äntligen med sig strax efter 22. Jag förstod inte varför han skulle tjata på mig för när pappa fanns på benen men han "ville visa mig något".
Snacka om att Lejoninnan i mig vaknade till på en tiondels sekund när Isac visar mig en skypediskussion mellan honom och två av hans så kallade kompisar.
Från att diskussionen startar med att Isac blir retad för att han är 01a, (han går i en klass med 00or) och Isac skriver emot att de bara är avundsjuka för att han hoppat över en klass, (detta var redan klass 3 som han hoppade över så det är inget nytt!?), sedan blir han kallad j-la b-g och då skriver Isac detsamma (här blir jag arg på Isac och meddelar att det är lika illa att säga detsamma som att säga fula ord från början). Sedan kommer det..... Ena ungen skriver HOPPAS DIN MAMMA DÖR!
Och Isac svarar; "bara för att min mamma har cancer och din mamma inte har det".....
Blir så ledsen när jag tänker på det. Denna grabb förstår inte att det är allvar. Isac VET att jag ska dö. Isac VET att det kan bli redan i sommar. Jag lever i 3 månaders perioder. Som det är nu så har min cancer ökat i snart 2 års tid.... inget av mina cellgifter har hjälpt. Känns inte som jag har så bra odds.
Fattar ni att det brinner i huvudet på mig då??? Tur att inte denna lilla kille befann sig i samma rum som mig då för jag vet inte om jag skulle kunna hålla fingrarna i styr. HUR KAN BARN VARA SÅ ELAKA?
Jag ringde hem till vederbörande direkt och fick då tag på sonen (som egentligen kanske inte fattade vad han skrivit, men de blir ju ändå 12 år i år) Hann prata igenom lite vett och etikett med honom för att sedan 10 minuter senare få tag på mamman som var helt bestört. Hon bad om ursäkt och visste inte vad hon skulle säga....
Nej, vet inte vad jag skulle säga heller om det var ombytta roller.
Jag har i alla fall haft en jättediskussion med Isac om Skype om vad man skriver och vad som inte är ok att skriva. OM det sedan kommer massa elaka påhopp så vill jag dels att han säger till på en gång (vilket han gör) och att han avslutar diskussionen på en gång. Att skriva "detsamma" och fortsätta älta är INTE ok.
Jag antar och hoppas att även killen som skrev de elaka orden har fått en rejäl genomgång av sina föräldrar om vad som gäller.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
47 kommentarer:
Mycket bra att du tog tag i det direkt och på det sättet som du gjorde. Skype, fb och alla social medier är som gjorda för snabba elakheter som inte ens behöver ha någon tanke bakom. inte mer än tanken att det ska såra. Men inte vidden av vad man säger. Du kan vara stolt över att dina barn kommer till dig när sådant händer.
Man blir så ledsen varje gång man hör sånt här. "Friska" barn som blir utsatta o retade, hur ska våra barn med funktionsnedsättning klara sig i livet. Jag blir så orolig när jag tänker på det. Bra att du tog tag i det på en gång o ringde föräldrarna, förfoppningsvis kommer detta barn inte vara lika elak igen. Barn kan verkligen vara elaka, så hemskt! En stor kram till Isac o till alla utsatta barn därute som man inte ser...
Linda P.
Hej!
Vad bra att dina barn kommer till dig, och vad bra att du direkt tog tag i problemet!
Mycket ledsamt att ni fick läsa sådana elakheter. Så tarvligt och ogenomtänkt av den som skrev. Fy!
ps
Jag tycker du ska våga skriva bög! Bög är inget skällsord, det är en läggning.
Bra att du ringde upp, därmed visade du ju både Isac och den andra killen att vuxna faktiskt reagerar och agerar när man medvetet är så elak......
Hoppas du fick bra respons av mamman, även att hon hade svårt att säga nåt i telefonen (men det kom förhoppningsvis efteråt).
Ja, här social medierna är både på gott och ont.
Starkt jobbat och hoppas du får en bra dag1
Kram Ewa
Åh, vad ledsen jag blir! Men så bra att du hade ork för att ta tag i de på stört. Barn kan vara väääldigt elaka, inte ok alls! Kram till er!
Blir både ledsen och arg när jag läser detta. Har själv fått rycka in och prata vett med ungar och föräldrar då dotter blev drabbad i unga år och har dessutom varit drabbad själv av "elaka" ungar. Låt oss hoppas att dessa barn efter ditt agerande och förhoppningsvis även föräldrars agerande lärt sig en läxa nu.
Så förfärligt illa.......Bra att du tog tag i det direkt och att din son vågade berätta. Ett av mina barnbarn på 11 år har nu fått sluta att "hänga" på datorn o typ facebook. De har inte förstånd att inse att de skriver både elakheter och utsätter andra för så mycket smärta. ( det var hon som blev illa åtgången-vilket man kan bli för allt möjligt) Men att så medvetet säga så tuffa saker om någons mamma som är sjuk-det är riktigt illa!! Förmodligen har han fått sig en erfarenhet för livet!!
Det skär i mig när jag hör sånt här.
Jag tycker det var jättestarkt av Isac att direkt gå till dig och berätta istället för att hålla det inom sig och må dåligt.
Jag beundrar verkligen dig som tog tag i situationen på en gång.
Bra handterat !
Har haft exakt samma erfarenhet.
När min nya bröstcancer kom i okt 2011 så gar kort tid därefter en tjej i klassen till min niåriga dotter - som alltid retar - sagt : hoppas H's mamma dör.
Man dör ju lite inuti när man r med om sådär sajer!
Hoppas det nu inte blir flera episoder.
Lucka till
Ingrid
Isac är modig som vågade ta tag i detta och visa dig och det krävs att någon agerar precis som du gjorde. Power!!
Forskning visar att det är så, att det inte bara är "fula" barn som mobbas eller retas, utan snarare kan det vara tvärt emot, det är de söta, fina begåvade barnen som kan få utstå mest utan att någon gör något åt det. Anledningen är att, "du som är så söt kan väl inte bli retad" eller att "du som är så duktig kan väl tåla att de andra är lite avundsjuka på dig".
Att jag vet hur det går till beror på att vi är en familj som själv blivit drabbad och jag tog också tag i det så som du, - med en gång! Då tog läraren upp det med hela klassen och gjorde rollspel. Det blev ganska bra till slut, men min dotter umgås inte längre med den som var den drivande mobbaren.
Men att spela på dödens trådar är bara för mycket!
Stor kram till Isac och dig!
Åh vad förbannad jag blir. Känner ju nästan alla 00-grabbarna och har ett par aspiranter till vem denna unge är! Fan och stackars Isac!
Håller med om att det var bra att du både reagerade och agerade, men det är ju själva fan att du ska behöva uppfostra andras ungar i etik och moral. Isac är fantastisk, och jag hoppas och tror att han har många riktiga vänner omkring sig som finns för honom både nu och framöver. Han är ju ett litet underbarn som det nog är svårt att hitta några brister på, och att då gå på honom för att du är dödssjuk är helt vansinnigt! Kan du inte be Jörgen ta upp det med läraren i skolan? Om barnen får veta sanningen kanske de aktar sitt språk gentemot Isac?
Elaka ungjävlar kommer det alltid finnas, men någon måtta får det vara!
Kramar från Myra
Så ledsamt för både Isac och dig. Bra gjort att ta tag i saken omgående. kram
Jättebra gjort! Jag hade också ringt direkt till vedebörande person.
Hej! Har läst din blogg ett tag, men har aldrig kommit för mig och kommenterat. Men här kommer ett inlägg från mig :)
Även om du är sjuk och mår dåligt så verkar du vara så stark! Inte alla som skulle ha sådan kämparglöd inom sig. Beundrar dig verkligen! Läser din blogg varje dag, el ja varje gång du skrivit rättare sagt. Intressant läsning men så himla orättvist att du har drabbats av den hemska sjukdomen.
Duktig Isak är som kom till dig & berättade om händelsen på internet. Inte alltid man väljer och tala om det för någon! Jag har många gånger svalt och inte berättat om "mobbingen" jag var utsatt för jämnt. Ibland orkade jag inte, men tillslut rinner bägaren över! :-(
Hoppas inga mer elaka ord uppstår! Och att det var en gångs grej. Även om det var dumt av Isak och skriva "detsamma", så kan jag "förstå" honom också. För när man får höra något elakt så blir man verkligen ledsen! Och ibland hoppar grodorna ur munnen utan att man tänker på det. Vilket ger konsekvenser! Hoppas att han kan gå till dig/er direkt OM det händer igen. Vilket man får hoppas det inte gör.
Ha en riktigt bra dag! =)
Ps. Att jag har valt och kommentera anonymt är för att jag inte har något av det andra.
Men Therese Lindström heter jag!
oj jag blir så upprörd så tårarna rinner.
Vad bra att din son vände sig till dig, en trygg pojke. Jag tycker du hanterade situationen jätte bra o att du pratade med barnet o dess förälder! En bra mamma o förebild är du.
kram till dig!
Annica A
Bra hanterat! Hoppas jag agerar likadant om situationen uppstår här.
// Lars (Resten av livet)
Barn an vara så elaka utan att det var det som var meningen, men det är ju inte mindre ok för det att de skriver så.. Jag tycker du hanterade det bra både vad det gäller isac och hans kompis.. Att agera direkt tycker jag är bra..
Hoppas nu de föräldrarna tog tag i det med en gång..
Kram
Mia
Usch, barn kan verkligen vara så hemska mot varandra. Tycker det är bra att du agerade som du gjorde, barnets föräldrar uppskattade säkert att få veta vad som hänt.
Vi har två grabbar och vi har tio den stora, som är nästan 8, att han kan säga allt till oss och så lovar vi att inte skälla. Vi pratar igenom det och sen kan det bli en påföljd pga det han hittat på. Han berättar allt för oss och det fungerar superbra. Barn ska våga komma till sina föräldrar utan att vara rädda för gap och skäll.
Kram på dig!
Oj hjälp... barn kan verkligen vara elaka!! Fattar inte varför, för som du säger, om de ändå är 12 år så borde de väl ändå förstå lite mer vad det innebär att säga en sådan sak, att man verkligen inte säger det, hur mycket man än bråkar :/
Ja, hoppas verkligen att den killen fick ett snack av sina föräldrar. Och vad bra det verkar som om du hanterade situationen! Verkligen. Men förstår att ditt huvud kokar, det gör ju mitt bara av att läsa det här.
Men som sagt, bra hanterat, dina barn kan verkligen vara stolta för sin fantastiska mamma! Kram! :)
Jättebra att du ringde upp direkt och pratade både med killen ifråga och dennes mamma!! Jag hoppas också att den mamman tar itu med sin son på ett rejält sätt! Barn kan vara obeskrivligt elaka! Jag jobbar med barn i just den åldern och upp till sexan. Det är inte klokt vad de är kreativa när det gäller att hitta på elakheter, både mot andra barn och även mot oss lärare. Egentligen är det bara ett fåtal barn som funkar så, men de få märks allt för mycket. Och de sociala medierna hjälper verkligen till att sprida elakheter. Tycker så synd om din son, som fick ett sånt slag rakt i magen!!
Vad ungar kan vara elaka.Jättebra av din Isac kom direkt till dej direkt och du ringde upp den andres förälder och sa ett och annat.Hälsa Nu Isac så gott men även dom andra grabbarna också.Ha nu en fortsatt bra kväll med dina kära.Har följt dej sen Sofias änglar och beundrar dej verkligen.Massa kramar från Barbro
Såå klok och bra mamma du är<3 Man blir ju så arg när barn är elaka, i oförstånd visst men så bra att du ringde föräldrar o barn direkt.Och så fina album och bilder ni gjort till dina grabbar, jag vill också gå och ta fina foton på mina tre tonårsbarn, åren går ju så fort!har följt dej sen Sofies änglar, du är en styrka för andra,fast du har svårt själv, önskar dej allt gott och ta hand om dej och njut av guldkornen<3
Åh fina Isac ska inte behöva höra sånt:( Han är så klok och berättar och visar dig, bra gjort att ta tag i det på en gång och kan bara säga att jag hade definitivt gjort detsamma! Tänker på er massor. KRAM Annika
Jag blir som vanligt oerhört imponerad av din styrka och ditt civilkurage!!! Det är inte alla som under ett helt liv klarar av att ge sina barn det du redan har gett dina hittills!!!
KRAM Johanna
Så ledsen man blir över elakheter! Starkt av din son att komma till dej och berätta och jättebra att du tog tag i det med en gång. Skönt att inget är tabu i er familj, utan att Isac kom och berättade direkt. Det visar ju vilken fin relation ni har och att ni respekterar varandra. Hoppas killen fick sig en tankeställare och att det aldrig upprepas, vare sig från honom eller någon annan. Vilka fina filmsnuttar du lagt ut på lillkillen:) En riktig kämpe precis som sin fina mamma;) Kramar i massor /Maria
Fan va förbannad man blir på den ungen! Grrr...många svärord trängs i strupen! Förlåt men det är så det känns! Hejja dig Elisabeth! Du är klok och stark och underbar, och du har fantastiska fina ungar!
Kram
Eva Li
Massor med kramar till Er och hoppas Isac slipper flera sådana "lågvatten" kommentarer. //Åsa-Len i Köping.
Ja nog kan barn vara enormt elaka! Det är så lätt att bara skriva något utan att ha en tanke på att det finns en mottagare. Mitt i din ilska - var glad över att Isac valde att vända sig till dig, att han vågade visa dig den hel tokiga "konversationen". Du hanterade det inponerande proffsigt.
/en annan Elisabeth.
Herregud va ledsen man blir, va skönt du orkar ta tag i problemet med en gång du är stak Elisabeth
kram på dej
Ja man vet knappt vad man ska säga. Det är fruktansvärt!! O stackars Isac att behöva höra sånt.
Du agerade så rätt!! Fast jag förstår att du blir ledsen <3 Man kan ju inte bli annat!
Hoppas pojken fick sig en avhyvling som heter duga av sin mamma och att han på nåt sätt förstår hur illa han betett sig.
Massa kramar till dig o de dina <3 Du finns i mina tankar varje dag!
Kram //Helena
Fy vad jobbigt. Otroligt starkt och bra av dig att ringa upp och jag är säker på att killen fått höra ett och annat från sina föräldrar. Var ändå glad för att Isac kom till dig direkt istället för att dels fortsätta diskussionen och dels bära det inom sig i ensamhet. Barn är otroligt elaka ich menar säkert inte hälften av vad de säger men det är bra när vi vuxna vågar kliva in och tala om när det är fel. Kag är ganska säker på att den här killen aldrig mer kommer säga så och han kommer minnas dig resten av sitt liv.
Kram till dig och Isac
Skrev en kommentar men den försvann så försöker igen! ;)
Bra jobbat av dig att ta tag i saken så snabbt och starkt, barn kan verkligen vara så elaka mot varandra! Men vilken fin reaktion ni har eftersom han faktiskt vågade visa upp det för dig osv! Vackert!
Vilken mysig påsk ni ser ut att ha haft! Vi är kvar i Gävle och blir här över lovet. Sambon ligger hemma i Sthlm i lugninflammation för andra gången på ca två månader, så han får stanna hemma och krya på sig medan vi är här och umgås med vänner.
Idag fyller brorsan år men innan vi ska fira honom så ska han ju in och operera sig. Idag ska ena knölen bort på foten som dom misstänker är en skada från skridskorn så nu håller vi alla tummar som går att operationen går som den ska och att han mår skapligt bra efter så vi kan fira hans 15 årsdag. :)
Ha det bäst nu! Massa kramar/ Karolin
Det här med nätet och det skrivna ordet är så svårt. Jag har haft samma diskussioner med min dotter som blivit så sårad av "kompisar" på nätet. Jag tror att barnen skriver på impulst och de förstår inte vad det får för konsekvenser. Själv tycker jag att många ganska små barn får alldeles för mycket spelrum på nätet och det får oanade konsekvenser. De är fruktansvärt elaka mot varandra.
Det var bra att du fick reda på detta och bra att du ringde föräldrarna. Många vuxna är nog int medvetna om vad barnen gör.
Hoppas nu att Isac kan gå vidare och komma över detta. Han lever ju med sin verklighet och det faktum att du är sjuk. Det sista han behöver är väl att andra barn gör så här mot honom. Lilla fina gubben!
Kram från Maria
Heja Elisabeth!!!! Mycket bra att du tog tag i problemet med en gång!Bra för både Isak och den andra killen!
Att se sin förälder reagera och ta tag i det är nog väldigt nyttigt och tryggt för barn! Att även få skämmas lite och be om ursäkt...ÄNNU BÄTTRE!!!
Tyvärr har jag fått erfara att det finns föräldrar som tycker att deras barn aldrig gör fel...bara andras! Sanningen är att man på detta sätt i långa loppet bara skadar sitt eget barn!!! Många kramar till hela familjen från Anne!
Bra gjort. Elakheter av alla slag är tråkigt men detta var ju på hög nivå. O man ska inte bara vräka ur sig.
Kramar i massor
mia
Bra att ni redde ut det med en gång. Den ungen skulle skämmas, blev så arg när jag läste det du skrev. När man är 12år VET man mycket väl vad det innebär när någon dör, det var mycket allvarligt det han skrev till din son. Du som kämpar för livet för att kunna finnas för dina barn och man varje sekund, minut och dag. Jag beundrar dig Elisabeth i din kamp och för din självinsikt. Har läst din blogg länge och kan bara önska att den elaka sjukdom som härjar i din kropp kan ge vika. Stor kram från en 2-barns mamma♥
Dig är det ruter i minsann;-) Så himla bra av dig att ta tag i ungarna , prata och förklara när de själva inte förstår bättre. Hoppas lektionen sitter kvar-LÄNGE!!!!Tänk vad obetänksamma ord kan göra ont. Du är en fighter på alla sätt och vis märks det:-)))Önskar bara Din utdelning var lite bättre då det gäller Din egen fight.
Usch fy fasen vad elakt! Vad hemska saker barn kan häva ur sig :-(
Tycker att du agerar riktigt bra och att fler föräldrar följer ditt exempel när såna har saker händer
Styrkekramar
Tänker på er,du finns i mina tankar varje dag,och jag fattar inte hur du orkar med allt,Tycker livet är så orättvist,de är gamla som ska dö först,och inte barn och dom i våran ålder,usch usch,men man kan inte styra livet,men har svårt att förstå att de ska vara nån mening med att du ska lämna man och 3 barn,för nån jäkla sjukdom....En stor och varm kram till dej,som är en förebild och en som har en sån kämparglöd.
Ja, barn kan vara elaka, men det var ju bra och vettigt att du sa ifrån direkt. Grabben insåg nog inte vad han ställde till med. Bra gjort.
Kram
/Åsa
Hamnade idag på din blogg av en slump, och blev berörd av ditt 3-månadersperspektiv. Det känns som om du verkligen lever varje dag. Själv tycker jag att det kan gå en månad - eller ett halvår - utan att jag reflekterar över livet eller tycker att det var något speciellt som hände. Dagarna bara går och den tiden blir väldigt tom.
Det var då jag funderade på om livet du lever kanske på något sätt är mer fullödigt. Även om jag förstår att det är väldigt svårt. Kram!
Ja, vad skaman tycka om "nätet"? Det e på gott och ont...givetvis är det mycket bra med nätet, man kan få reda på en massa kunskap...men det som inte är bra är att man kan "få ur sej" så mycket elakheter utan att behöva stå för vad man säger...i detta fallet så visste ni vem det var, men det finns ju sidor som inte är så "nyttiga"...det blir så overkligt på nåt sätt...svårt att förklara...och så har jag en son som är spelberoende, spelar på nätet....inte OK! Men så svårt för en förälder att kolla...det blev ett långt och kanske luddigt inlägg, men man blir berörd när barn drabbas...ni e så fina som har sån kontakt med varandra, hela familjen...kram
Hej Bettan! Gräslig historia och så bra att Isac kom till dig! Många barn hade nog tigt och lidigt. Härligt att du orkade gå så långt! 8 km vilken prestation. Härligt också att se att Joel jobbar så bra med sin bushand. Krama familjen. Tina L
Hej Elisabeth ! Ja barn kan vara lite elaka ibland ,stackars Joel
när han sa så, men han svarade ju honom.Men du gjorde ju helt rätt som tog tag i det med en gång.
Här skiner solen i dag i Skåne.
Kramar till hela familjen.
Gull från Skåne.
♥♥♥♥ All styrka till er, fantastiska familjen med fantastiska mamman! ♥♥♥♥ Idag finner jag inga ord, men jag tänker på dig och er varje dag! Massor av kramar och trevlig helg! ♥♥♥ // Fia
Fy va elakt skrivet, barnet förstod nog inte riktigt hur elakt det var. Tycker du hanterade det superbra!!!!
Barn kan vara riktigt elaka...tror att den som skrev inte riktigt förstod allvaret i det han skrev och att han sårade...
Du hanterade detta på ett helt fantastiskt sätt tycker jag. Du är nog en supermorsa i dina barns ögon...Många kramar
Skicka en kommentar