Påsklov i Dalarna

Nyvaken i Dalarna och klockan börjar närma sig 12!!! Satt uppe till 2 i natt och fixade med bloggen så att jag kunde maila ut till er alla min nya bloggsajt.
Vi kom hit igår eftermiddag till vår sommarstuga och ska stanna tills på söndag. Sommarstuga, varför säger man det? Vi utnyttjar den året om... Fritidshus låter bättre. Vi tar det en gång till:
Vi kom hit igår eftermiddag till vårt fritidshus i Furudal i Dalarna. På vägen upp stannade vi till hos Patrice i Sandviken, mamma till Steven med samma diagnos som Joel. Vi har träffats tidigare på Move and Walk träning för barnen i Stockholm och det känns bra att man kan hålla kontakten då man har mycket gemesamt med våra barn som har speciella behov. Vi bestämde att de kommer och hälsar på oss i stockholm i juni igen.

Grabbarna är och åker skridskor i ishallen i Furudal. (Där de driver Fiskens hockeyskola på somrarna, Europas största hockeyskola för ungdomar).
Innan jag satt mig här vid datorn hann jag ringa min kontaktsjuksköterska. Villl ha läkarintyg för resa till Cypern för min port a cart (medicinporten som jag har inopererad) samt för mina morfintabletter som jag äter dagligen. Vet inte om det behövs, men det känns bättre att ha utifall det piper i någon detektor eller man blir stoppad i tullen.
Frågade även angående min ömmande ländrygg. Jag blev strålad där 5 gånger i vecka 8 och nu först så uppträder en rodnad, samt att jag är svullen och har små blåsor. Som en rejäl brännskada ser det ut. De ska ringa tillbaka till mig om de har några tips om vad jag ska göra, men jag tycker ändå själv att det ser ut som att det håller på att gå tillbaka. Under en veckas tid har det bara blivit värre men jag tycker det har avstannat. Tills vidare så smörjer jag med Elizabet Ardens Eight Hour kräm som brukar fungera på allt. Vilken tur att jag fått mer av min kära Åsa L.
Måste bara kort lägga in ett extra tack till Åsa L här i bloggen. Denna underbara kvinna har under hela min sjukdomstid stöttat mig enormt och skjutsat mig till perukmakare, sjukhusbesök, sjukgymnastik, apotek etc. Uppmuntrat mig genom att dra med mig på olika saker som gör livet roligare. Lyssnat när jag velat prata och helt enkelt varit en riktigt god vän.
Sedan har jag en handfull till med underbara vänner som har stöttat mig under den här tiden och som jag hoppas fortsätter göra det. Ingen nämd och ingen glömd!
Näpp, det här duger inte. Nu måste jag ta mig utanför dörren. En promenad med mamma och Joel runt sjön så han får sova middag (och jag och mamma får motion). Det är en underbara slinga runt Östansjö på 5 km. Tyvärr skiner inte solen men det är ljust och uppehåll.