Mail från min kompis AnnaMaria 13 december 2008.

Livet är inte rättvist. Jag frågar mig varför och återigen varför????
Du, en vacker kvinna, så begåvad, så intelligent, så ambitiös, så mån om dina vänner och din familj. Så full av energi ,så nyfiken på kunskaper, att alltid lära och utvecklas, så mån om att allt blir korrekt, så mån om kärlek, så mån om att få leva och så mån om att ge av Dig själv till andra. Vi andra har alltid beundrat, alltid undrat hur du gör, alltid velat vara lika stora, alltid lockats till att bli lika bra, alltid sett din begåvning, en begåvning som få förunnats, en begåvning som varit outtömlig, som bara fortsatt att överträffa! Du är en fantastisk människa och jag förstår att alla dina¨vänner, liksom jag aldrig kan släppa tankarna som nu finns hos Dig. Jag ber för dig att du ska bli frisk, ett mirakel, en rättvisa, då jag inte kan förstå att du nu återigen drabbats av denna ,vår världs fruktansvärda, avskyvärda sjukdom. Något du inte förtjänar !!!Smärtor, rädsla, förtvivlan, hopplöshet, varför??